En arbetsgivare kan vara skyldig att betala självriskpremie om arbetsgivaren har sagt upp eller permitterat en person nära pensionsåldern och denne blivit långvarigt arbetslös eller permitterad. Med självriskpremierna finansieras de kostnader för arbetslöshetsförmåner som orsakas av uppsägningar och permitteringar.
Självriskpremie gäller arbetsgivare för vilka den lönesumma som utgör grunden för arbetslöshetsförsäkringspremien överstiger den undre gränsen som fastställs årligen. Premien grundar sig på lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner.
Arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar, dvs. personers rätt att komma in i den s.k. pensionsslussen, håller på att försvinna. Eftersom rätten att få tilläggsdagar försvinner, försvinner arbetsgivarens skyldighet att betala självriskpremien för utkomstskydd för arbetstagare som arbetsgivaren sagt upp eller permitterat. Rätten till tilläggsdagar och självriskpremien försvinner efter en övergångstid. Personer födda 1964 tillhör den sista åldersklass som kan få tilläggsdagar och för vilka arbetsgivaren är skyldig att betala självriskpremie. Personer födda 1965 eller senare kan inte få tilläggsdagar och någon självriskpremie påförs inte för dem.
Rätten till tilläggsdagar ersätts med personens rätt att få ett omställningsskyddspaket och med arbetsgivarens skyldighet att betala en omställningsskyddspremie från och med början av 2023. Läs mer om omställningsskyddspremien här.
Om arbetsgivaren under övergångstiden åläggs betala både omställningsskyddspremie och självriskpremie för samma arbetstagare dras omställningsskyddspremien av från självriskpremien.
Storleken på självrisk- och omställningsskyddspremien baseras på arbetsgivarens lönesumma som ligger till grund för arbetslöshetsförsäkringspremien. Lönesummans övre och nedre gränser är desamma i självrisk- och omställningsskyddspremien. De minsta arbetsgivarna är alltså inte heller i fortsättningen skyldiga att betala omställningsskyddspremie.
Arbetsgivaren är inte skyldig att betala självriskpremie, om något av följande villkor uppfylls:
Självriskpremie gäller arbetsgivare för vilka den lönesumma som utgör grunden för arbetslöshetsförsäkringspremien överstiger den undre gränsen som fastställs årligen. Vid den undre gränsen är självriskpremien lika med noll. Från detta växer självriskpremien linjärt upp till den övre gränsen för full självrisk.
Självriskpremien beräknas enligt lönesumman för det år som föregick uppsägningsåret eller lönesumman det år som föregick det år då meddelandet om permittering gavs.
Som lönesumma som utgör grund för självriskpremien för den statliga arbetsgivaren beaktas bokföringsenhetens eller affärsverkets lönesumma för löntagarpremien.
Om det har skett fusioner i företaget under året då anställningen sades upp före uppsägningsdagen eller under året före uppsägningsåret, fastställs storleken på självriskpremien utifrån de sammanlagda lönesummor, som legat som grund för de fusionerade företagens arbetslöshetsförsäkringspremie året före uppsägningsåret.
Detta gäller även de situationer där andra företag har fusionerats med företaget under året då meddelandet om permittering gavs före dagen då meddelandet om permittering gavs, eller det år som föregick det år då meddelandet om permittering gavs.
| Lönesummaår | Undre gräns (€) | Gräns för full självrisk (€) |
| 2013 | 1 990 500 | 31 848 000 |
| 2014 | 1 990 500 | 31 848 000 |
| 2015 | 2 025 000 | 32 400 000 |
| 2016 | 2 044 500 | 32 712 000 |
| 2017 | 2 059 500 | 32 952 000 |
| 2018 | 2 083 500 | 33 336 000 |
| 2019 | 2 086 500 | 33 384 000 |
| 2020 | 2 125 500 | 34 008 000 |
| 2021 | 2 169 000 | 34 704 000 |
| 2022 | 2 197 500 | 35 160 000 |
| 2023 | 2 251 500 | 36 024 000 |
| 2024 | 2 337 000 | 37 392 000 |
Arbetsgivarens självriskpremie åläggs baserad antingen på arbetstagarens tilläggsdagar eller arbetslöshetsdagpenning.
Självriskpremie är en engångspremie för företag per varje betalningsskyldig uppsagd eller permitterad arbetstagare.
Vi uppbär en självriskpremie av arbetsgivaren, då en arbetstagare grund av att han eller hon blivit uppsagd eller permitterad har rätt till tilläggsdagar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och när övriga villkor för betalningsskyldighet uppfylls.
Vi uppbär premien när rätten till tilläggsdagar börjar, dvs. i regel cirka två år efter att anställningen upphört, då dagpenning har betalts till personen under utkomstskyddets maximitid (400/500 dagar). Den maximala utbetalningstiden på 500 dagar pågår i knappt två år, om personen får arbetslöshetsdagpenning oavbrutet under hela tiden. Självriskpremien uppbärs alltid för minst 258 dagar.
Villkoret för att personen ska få rätt till tilläggsdagar är att:
Arbetslöshetskassorna och FPA utreder och beviljar rätten till tilläggsdagar.
Arbetsgivaren kan vara skyldig att betala självriskpremie också om rätten till arbetslöshetsdagpenning, som börjat på grund av att anställningsförhållandet sagts upp,
Självriskpremien för utgiften för arbetslöshetsdagpenning gäller de personer som inte har hunnit få tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa beroende av födelseår före 63, 64 eller 65 års ålder.
I de ovan nämnda fallen uppbär vi självriskpremien när den uppsagda arbetstagaren har fyllt 63, 64 eller 65 år. Som grund för självriskpremien används då beloppet av den förmånsutgift som motsvarar den arbetslöshetsdagpenning som faktiskt utbetalats till personen efter att anställningen upphört. Det finns inte finns något minimibelopp på förmånsutgiften.
Förutom vid uppsägning eller permittering kan arbetsgivaren också vara skyldig att betala självriskpremie i situationer där arbetsgivaren på något sätt har medverkat till att arbetstagarens anställningsförhållande har upphört.
Om arbetsgivaren betalar arbetstagaren en ekonomisk förmån i samband med att anställningsförhållandet upphör, kan det vara ett tecken på medverkan till att anställningsförhållandet har upphört, trots att arbetstagaren själv har sagt upp sitt anställningsförhållande. Även i situationer då anställningsförhållandet avslutas i samförstånd genom avtal, kan det vara fråga om medverkan.
Om orsaken till att anställningsförhållandet upphör är oklart, kan vi be om en redogörelse för anställningsförhållandets upphörande av såväl arbetsgivaren som arbetstagaren.
På självriskpremiens storlek inverkar utöver arbetsgivarens lönesumma även storleken på den arbetslöshetsdagpenning som betalas till den uppsagda arbetstagaren samt längden på den period under vilken den arbetslöshetsdagpenning som har betalts ska täckas av arbetsgivaren.
Den maximala utbetalningstiden på 500 dagar av arbetslöshetsdagpenningen tar cirka två år, om den uppsagda arbetstagaren betalas arbetslöshetsdagpenning oavbrutet. Om det blir uppehåll i utbetalningarna av arbetslöshetsdagpenningen, då ingen arbetslöshetsdagpenning utbetalas till den uppsagda arbetstagaren, flyttas den maximala utbetalningstiden framåt. Detta flyttar fram starten för personens rätt till tilläggsdagar.
Exempel på situationer, då arbetslöshetsdagpenning inte betalas ut till en uppsagd arbetstagare:
Om en ekonomisk förmån, som enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska periodiseras, betalas till en arbetstagare i samband med att anställningsförhållandet upphör, förhindrar den att arbetslöshetsdagpenning betalas ut under periodiseringstiden. Enligt lagen som trädde i kraft vid ingången av 2024 utgör också betalningen av semesterersättning ett hinder för utbetalning av arbetslöshetsdagpenning för den tid över vilken semesterersättningen periodiseras enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Semesterersättning som motsvarar en månadslön framskjuter dagpenningsperiodens början med cirka en månad. Utbetalning av ekonomisk förmån och semesterersättning påverkar alltså tidpunkten då en uppsagd arbetstagare övergår till utkomstskyddets tilläggsdagar. Därmed påverkar de också arbetsgivarens självriskpremie, när självriskpremien uppbärs för utgifterna för tilläggsdagarna.
Det är möjligt att en uppsagd arbetstagare utan ekonomisk förmån eller periodisering av semesterersättningen inte skulle hinna få rätt till utkomstskyddets tilläggsdagar innan den ålder som reglerats i lagen om utkomstskydd för arbetslösa uppnåtts. Som en följd av utbetalning av den ekonomiska förmånen och semesterersättning och dess periodisering kan personen uppnå åldern som lagen kräver och personen får rätt till tilläggsdagarna.
Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa flyttas tidpunkten då rätten till arbetslöshetsdagpenning börjar fram av den ekonomiska förmån och semesterersättning som ska periodiseras, och påverkar därigenom självriskpremiens belopp även i de fall där självriskpremien uppbärs för utgiften för arbetslöshetsdagpenningen.
Storleken på självriskpremien fastställs på basis av arbetsgivarens självriskpremieprocent. Självriskpremieprocenten fastställs på basis av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie.
Självriskpremieprocenten växer linjärt på basis av arbetsgivarens lönesumma. För personer födda 1955–1956 är självriskpremieprocenten 0–80 %. För personer födda 1957 eller senare är självriskpremieprocenten 0–90 %.
1) Om arbetsgivarens lönesumma är mindre än den undre gränsen för lönesumman, är självriskpremieprocenten 0.
2) Om arbetsgivarens lönesumma är större än gränsen för full självrisk, är självriskpremieprocenten 80 eller 90.
3) Om arbetsgivarens lönesumma är större än den undre gränsen för lönesumman men dock lägre än gränsen för full självrisk, beräknas självriskpremieprocenten med formeln:
I formeln ovan subtraheras den undre gränsen för lönesumman för ifrågavarande år från arbetsgivarens lönesumma. Resultatet divideras med gränsen för lönesumman för full självrisk för ifrågavarande år, från vilken den undre gränsen för ifrågavarande år har subtraherats. Resultatet multipliceras med 80 eller 90 (gränsen för full självriskprocent).
En uppskattning av självriskpremien och självriskpremieprocenten kan du också beräkna med självriskpremieräknaren.
Premiens storlek påverkas utöver av självriskpremieprocenten även av hur lång tid den utbetalda arbetslöshetsdagpenningen till en uppsagd arbetstagare ska täckas av arbetsgivaren och summan av arbetslöshetsdagpenning som betalts till arbetstagaren.
Självriskpremien beräknas med formeln:
Personer födda före 1961:
När självriskpremie uppbärs för utgiften för tilläggsdagar, är antalet dagar med betalningsplikt det antal vardagar (mån–fre) med början från den första tilläggsdagen fram till det att personen fyller 63 år, dock alltid minst 258 dagar (21,5 dagar per månad).
När självriskpremie uppbärs för utgiften för arbetslöshetsdagpenning, utgörs grunden för självriskpremien av det faktiska förmånsbeloppet som har betalats till personen från anställningens slut tills han eller hon fyller 63 år, eller tills dess att han eller hon har gått i ålderspension efter fyllda 62 år.
Personer födda år 1961 - 1962:
När självriskpremie uppbärs för utgiften för tilläggsdagar, är antalet dagar med betalningsplikt det antal vardagar (mån–fre) med början från den första tilläggsdagen fram till det att personen fyller 64 år, dock alltid minst 258 dagar (21,5 dagar per månad).
När självriskpremie uppbärs för utgiften för arbetslöshetsdagpenning, utgörs grunden för självriskpremien av det faktiska förmånsbeloppet som har betalats till personen från anställningens slut tills han eller hon fyller 64 år.
Personer födda år 1963 - 1964:
När självriskpremie uppbärs för utgiften för tilläggsdagar, är antalet dagar med betalningsplikt det antal vardagar (mån–fre) med början från den första tilläggsdagen fram till det att personen fyller 65 år, dock alltid minst 258 dagar (21,5 dagar per månad).
När självriskpremie uppbärs för utgiften för arbetslöshetsdagpenning, utgörs grunden för självriskpremien av det faktiska förmånsbeloppet som har betalats till personen från anställningens slut tills han eller hon fyller 65 år.
| Födelseår | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1964 | 1965 |
| Självriskpremie för tilläggsdagar (tidigast) | 61 år | 62 år | 62 år | 63 år | 64 år | Ej självriskpremie |
| Arbetsgivaren betalar arbetslöshetsdagpenning tills personen fyller* | 63 år | 64 år | 64 år | 65 år | 65 år | Ej självriskpremie |
| Tidigast år | 2021 | 2023 | 2024 | 2026 | 2028 | - |
*minst årets arbetslöshetsdagpenning
| Födelseår | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1964 | 1965 |
| Självriskpremie för arbetslöshetsdagpenning (tidigast | 60 år | 61 år | 61 år | 62 år | 62 år | Ej självriskpremie |
| Arbetsgivaren betalar arbetslöshetsdagpenning tills personen fyller | 63 år | 64 år | 64 år | 65 år | 65 år | Ej självriskpremie |
| Tidigast år | 2023 | 2025 | 2026 | 2028 | 2029 | - |
Du kan beräkna beloppet på personens inkomstrelaterade dagpenning med den dagpenningskalkylator som finns på Arbetslöshetskassornas Samorganisation r.f:s (TYJ) webbplats.
Vid beräkning av självriskpremiens belopp används alltid det belopp som motsvarar förmånen enligt den inkomstrelaterade dagpenningen oavsett om personen fått inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning eller inte.
Företag Ab säger upp Erik Exempels anställningsförhållande 3.6.2024 så att det upphör 3.12.2024. Erik är född 11.10.1963 och hans anställning på Företag Ab började 15.1.2010. Eriks arbetslöshetsdagpenningens belopp är 88,50 euro per dag som motsvarar en regelbunden månadslön på cirka 3 400 euro. Företag Ab:s lönesumma för år 2023 är 10 000 000 euro.
Avgiften för uppsägning av Erik för Företag ABArbetsgivarens självriskpremieprocent: (10 000 000 – 2 251 500) ÷ (36 024 000 – 2 251 500) x 90 % = 20,65 % Arbetsgivarens självriskandel: 498 dagar x 88,50 euro/dag x 20,65 % = 9 101,07 euro |
Firma Ab permitterar Sixten Sysselsatt i enlighet med meddelandet om permittering daterat 3.12.2024 så att den första permitteringsdagen är 18.12.2024. Sixten är född 15.12.1962 och hans anställning på Firma Ab började 15.1.2010. Sixtens arbetslöshetsdagpenningens belopp är 88,50 euro per dag som motsvarar en regelbunden månadslön på cirka 3 400 euro. Firma Ab:s lönesumma för år 2023 är 25 000 000 euro.
Avgiften för permittering av Sixten för Firma AbArbetsgivarens självriskpremieprocent: (25 000 000 – 2 251 500) ÷ (36 024 000 – 2 251 500) x 90 % = 60,62 % Arbetsgivarens självriskandel: 258 dagar x 88,50 euro/dag x 60,62 % = 13 841,36 euro |
Storföretag Abp säger upp Anita Anställds anställningsförhållande 4.12.2023 så att det upphör 4.6.2024. Anita är född 20.12.1961. Anställningsförhållandet började 1.10.2005. Hennes arbetslöshetsdagpenningens belopp är 88,50 euro per dag som motsvarar en regelbunden månadslön på cirka 3 400 euro. Storföretag Abp:s lönesumma för år 2022 är 125 000 000 euro.
Avgiften för uppsägning av Anita för Storföretag AbpArbetsgivarens självriskpremieprocent: 90 % (arbetsgivarens lönesumma är större än gränsen för full självrisk) Arbetsgivarens självriskandel: 396 dagar x 88,50 euro/dag x 90 % = 31 541,40 euro* *Underlaget för självriskpremien är den förmånsutgift som motsvarar den arbetslöshetsdagpenning som faktiskt betalas ut efter att Anita anställning upphörde,eftersom Anita fyller 64 år innan hon förs över till arbetstagarens tilläggsdagar. |
Avgiften för uppsägning av Erik för Företag Ab Omställningsskyddspremiens avgiftskoefficient: (35 000 000 – 2 251 500) ÷ (36 024 000 – 2 251 500) x 2,9 = 2,81 Omställningsskyddspremie: 3 400 e x 2,81 = 9 554,00 e Arbetsgivarens självriskpremieprocent: (35 000 000 – 2 251 500) ÷ (36 024 000 – 2 251 500) x 90 % = 87,27 % Arbetsgivarens självriskandel : 397 dagar x 88,50 euro/dag x 87,27 % = 30 661,88 e Notera, dras omställningsskyddspremien av från självriskpremien 30 661,88 e – 9 554,00 e = 21 107,88 e (beaktas vid hörande, beslutet och fakturan av självriskpremie). |
Vi ger arbetsgivarna råd i frågor som gäller självriskpremien. I frågor som gäller arbetslöshetsförmåner och utkomstskydd för arbetslösa får arbetsgivarna råd från arbetslöshetskassorna och FPA. I arbetspensionsärenden får arbetsgivaren råd från sin egen arbetspensionsanstalt.
Se kontaktuppgifter här.
Med räknaren kan du göra en uppskattning av självriskpremiebeloppet och självriskpremieprocenten.
Uppskattningen är riktgivande och har inte karaktären av ett förhandsbeslut.
1. Handläggning
Vi får en anmälan från arbetslöshetskassan eller FPA om en person vars anställningsförhållande har upphört. Om vi under handläggningen märker att villkoren för arbetsgivarens betalningsskyldighet uppfylls, skickar vi ett brev om hörande till arbetsgivaren. I handläggningsskedet kan vi begära tilläggsutredningar från bl.a. arbetsgivaren, arbetstagaren, arbetslöshetskassan eller FPA.
2. Hörande och beslut
Arbetsgivaren har 21 dagar på sig att lämna ett bemötande till brevet om hörande.
A) Arbetsgivaren lämnar inte ett bemötande
Vi ger ett skriftligt beslut i självriskpreimeärendet där vi ålägger arbetsgivaren att betala självriskpremien och skickar arbetsgivaren en faktura för självriskpremien.
B) Arbetsgivaren lämnar ett bemötande
Vi undersöker om det finns grunder för befrielse från självriskpremien. För att utreda ärendet kan vi begära tilläggsutredningar från bl.a. arbetstagaren, arbetslöshetskassan eller FPA.
3. Ändringssökande
Om arbetsgivaren är missnöjd med beslutet, kan arbetsgivaren besvära sig över beslutet hos besvärsnämnden för social trygghet. Arbetsgivaren kan söka ändring i beslutet hos besvärsnämnden för social trygghet genom att överklaga till försäkringsdomstolen
Se närmare anvisningar: Ändringssökande och återbetalning av självriskpremien.
Om du är missnöjd med vårt beslut i frågan om självriskpremie, kan du söka ändring i det genom att överklaga beslutet hos besvärsnämnden för social trygghet. Du kan söka ändring i beslutet från besvärsnämnden för social trygghet hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas.
Besvär ska inlämnas till oss inom 30 dagar från det att du fick del av beslutet. Vi anser att arbetsgivaren har delgetts ett beslut den sjunde (7) dagen efter att beslutet skickades. Vi anser att en statlig bokföringsenhet eller en kommun har delgetts beslutet på ankomstdagen. Noggrannare anvisningar om ändringssökande och anförande av besvär bifogas till beslutet.
Om vi till alla delar godkänner kraven som framförs i besvären, ger vi ett omprövningsbeslut i ärendet. Om vi inte kan ompröva beslutet som besvären gäller i enlighet med din krav, skickar vi besvären till besvärsnämnden för social trygghet för behandling.
Observera att arbetsgivaren måste betala självriskpremien, även om besvär har anförts om beslutet om självriskpremien. I en sådan situation kan du begära hos besvärsnämnden för social trygghet att verkställandet ska avbrytas antingen i samband med besvären eller med en separat ansökan.
Du kan ansöka om återbetalning av självriskpremien i två situationer:
Vi beviljar återbetalning av premien endast i de fall där självriskpremien har betalats med anledningen av en uppsagd arbetstagares rätt till tilläggsdagar. I båda situationerna återbetalar vi den oanvända delen av självriskpremien för tilläggsdagar. Arbetsgivaren ska ansöka om återbetalning av självriskpremien inom fem år från det att ansökan tidigast har kunnat göras.
Ansök om återbetalning med ansökningsblanketten. Bifoga till blanketten en utredning där anställningsförhållandets natur framgår eller ett intyg över tilläggspension som beviljats arbetstagaren. Uppge kontouppgifterna i vår e-tjänst. De meddelade kontouppgifterna används för alla återbäringar.
Blankett för återbäring av självriskpremie (återanställt uppsagd person)
Blankett för återbäring av självriskpremie (permitterad person har kallats tillbaka i arbete)
Blankett för återbäring av självriskpremie (tillläggspension)
Vi kan låta bli att ta ut självriskpremien delvis, om arbetsgivarens ekonomiska situation har försämrats väsentligt efter den uppsägning som ligger till grund för självriskpremien och en full uppbörd av självriskpremien skulle äventyra arbetsgivarens fortsatta verksamhet. I en sådan situation ska arbetsgivaren lämna en tillförlitlig redogörelse för den ekonomiska situationen.
Ett självrispremiekärende preskriberas när det har gått fem år från det att den uppsagda arbetstagaren har fått rätt till tilläggsdagar eller har fyllt 63, 64 eller 65 år. Efter detta kan vi inte ge ett beslut i ett självriskpremieärende.
