Livslångt lärande och vuxenstudier är aktuella ämnen både i Finland och på andra håll i Europa. Det konkretiserades för ett par veckor sedan på ett seminarium som ordnades av EU-kommissionen samt av tyska och franska ambassaderna. Temat för seminariet var social trygghet och kunnande i den artificiella intelligensens värld.
Den tekniska utvecklingen gör att arbetsuppgifterna förändras i allt fortare takt i dagens samhälle. På seminariet deltog jag i en panel som diskuterade hur livslångt lärande och omvälvningarna inom arbetsfältet beaktas i deltagarnas hemländer.
Det vuxenutbildningsstöd som vi har i Finland – och de möjligheter som stödet ger människor att utveckla sina egna yrkeskunskaper eller lära sig ett helt nytt yrke – är ingen vanlig modell i Europa. Det var fint att kunna påpeka att cirka 25 000 personer årligen utvecklar sin yrkeskompetens med hjälp av vuxenutbildningsstödet. Det var fint att få berätta det under diskussionen. Den största delen av mottagarna av vuxenutbildningsstöd får stödet till fullt belopp, vilket innebär att de studerar på heltid. I fortsättningen vill vi göra det lättare att kombinera arbete och studier genom vuxenutbildningsstödsreformen, som ska träda i kraft i augusti nästa år.
Jag berättade också om en reform för livslångt lärande som nyss påbörjats i Finland. Reformen började förberedas vid slutet av augusti. Det har uppskattats att cirka en halv miljon finländare kommer att behöva komplettera sin yrkeskompetens under de närmaste åren. Företag och arbetsgivare behöver kompetent arbetskraft. Å andra sidan kan omskolning förbättra sysselsättningsmöjligheterna.
Tyskland är inne på samma linje: Landet har en nationell kompetensstrategi vars mål och linjedragningar har utstakats på trepartsbasis. Kompetensstrategins syfte är att stödja livslångt lärande och utveckling av yrkeskompetens i högre grad än vad man gör i dag. Finlands eget projekt för livslångt lärande kommer antagligen att resultera i en helhet som liknar den tyska kompetensstrategin.
I Frankrike omfattar reformen av yrkesutbildningen ett individuellt utbildningskonto, där det årligen ackumuleras 500 euro, eller 800 euro för personer med lägre utbildning. På kontot ackumuleras en penningsumma som arbetsgivaren betalar över en period på tio år och summan kan användas för yrkesutbildning. Kontomodellen tas i bruk hösten 2019. Eftersom ett förslag om en kontomodell också lagts fram i Finland, är det intressant att se hur modellen lyckas i Frankrike.
Även om vuxenutbildningsstödet blir populärare för varje år som går är det vissa grupper som inte syns i vår statistik: män, personer över 45 år och personer som arbetar inom industrin. Det viktigaste är att utbildning och studiemöjligheter i framtiden skulle vara tillgängliga för så många som möjligt oberoende av ort, ålder och yrke. Målet är att reformen av vuxenutbildningsstödet gör att fler grupper av människor utnyttjar stödet. Det behövs också andra slags åtgärder, och vi ska fundera på dem bland annat när vi förbereder reformen av livslångt lärande.
