Inkomstregistret nu verkat i ett halvår. I det här skedet är det bra att stanna upp för att tänka efter vilka konsekvenser inkomstregistret haft för de kunder som använder det och för de verkställande instanser som utnyttjar det.
Som helhet har inkomstregistret haft en lyckad start. Bygget av inkomstregistersystemet var en stor satsning för Skatteförvaltningen, som ansvarar för att upprätthålla och administrera systemet. Genom målmedvetet arbete kunde inkomstregistret framgångsrikt lanseras på utsatt tid.
Stora förändringar gjordes i de programvaror som används för löneförvaltningen för att göra dem kompatibla med inkomstregistret. Löneuppgifterna började registreras i inkomstregistret snabbt och lyckat trots att det finns många olika programvaror i användning. Under det första halvåret fick Sysselsättningsfonden 22 930 405 löneuppgiftsanmälningar via inkomstregistret. Utifrån dessa uppgifter utfärdade fonden 114 444 beslut och fakturor fram till slutet av juni. Införandet av inkomstregistret har således medfört konkreta effekter också på arbetet i Sysselsättningsfonden.
Införandet av inkomstregistret var lyckat för största delen av kunderna. Med tanke på förändringens omfattning och den stora mängden kunder har det uppkommit klart färre besvärliga situationer än de mest pessimistiska prognoserna gjorde för gällande. Det återstår dock en hel del att utveckla. Det är till exempel uppenbart besvärligt för kunderna att konvertera uppgifterna för inkomstregistret, vilket betyder att instruktionerna och det tekniska utförandet måste förbättras ytterligare.
Det finns skäl att framföra ett särskilt tack till revisionsbyråerna, som tampats med de besvärligaste situationerna i anslutning till införandet av inkomstregistret. Alla detaljer har ännu inte fungerat på det avsedda sättet. Trots detta har revisionsbyråerna lyckats sköta kundernas ärenden på ett föredömligt sätt. Även om avvikelserna endast utgjort en liten andel av en stor mängd, har dessa situationer orsakat revisionsbyråerna ett enormt arbete. Tack till hela revisionsbyråbranschen för ett tålmodigt och ansvarsfullt grepp under förändringarna.
Förmånsuppgifter börjar rapporteras till inkomstregistret år 2021, ett år senare än vad som ursprungligen planerades. Att senarelägga starten var ett bra beslut eftersom det nu är möjligt att fokusera på att åtgärda de största bristerna i processen för anmälan av löneuppgifter. Arbetet med införandet av förmånstjänsterna i inkomstregistret fortsätter dock i Sysselsättningsfonden utan avbrott, eftersom vi kommer att använda löneuppgifterna i inkomstregistret för beviljande av vuxenutbildningsförmåner från början av år 2020.
Uppkomsten av ett nytt samarbetsnätverk har varit en stor förändring för de myndigheter som använder uppgifterna i inkomstregistret. Inkomstregistret bör utvecklas tillsammans och det är också fördelaktigt att arbeta på det sättet. Ett genuint gemensamt arbete förutsätter att parterna utbyter kunskaper och uppfattningar på olika sätt. Det kräver dagliga kontakter, strategisk planering och prioritering som sker på det taktiska planet.
Uppföljning och utvärdering är viktiga moment i införandet. Det blir intressant att se hur kundnöjdheten har utvecklats i de organisationer som börjat använda inkomstregistret. Det är bra att aktörerna delar med sig av sina erfarenheter.
Samarbetet i inkomstregisternätverket har fått en bra start. Alla aktörer är engagerade för att utföra arbetet tillsammans, och det är en bra grund för att skapa samarbete i syfte att vidareutveckla detta system, som har betydelse på riksplanet. Sysselsättningsfonden vill vara en aktiv medlem i inkomstregisternätverket, och vi lovar att ställa vårt kunnande till inkomstregistergemenskapens förfogande.
