Årsberättelse

1.1–31.12.2022

2022

2Årsberättelse 2022 Innehåll

Innehåll

ÅRSBERÄTTELSE 2022

3 Sysselsättningsfondens år

i korthet

4 Verkställande direktören har ordet

7 Nyckeltal 2022

8 Strategi, mission, vision och

värden

11 STYRELSENS

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 Sysselsättningsfondens uppdrag

14 Samarbete med intressentgrupper

15 Sysselsättningsfondens kundtjänst

17 Arbetslöshetsförsäkringspremier

24 Vuxenutbildningsförmåner

34 Ekonomi

37 Investeringsverksamhet

41 Riskhantering

42 Personal

45 En titt på året som inletts

47 Förvaltnings- och styrsystem

60 Belöningsrapport

65 BOKSLUT

66 Bokslut (IFRS) 2022

69 Noter till bokslutet

110 Revisionsberättelse

3Årsberättelse 2022

Sysselsättningsfondens år i korthet

Vår likviditet var fortsatt stark och i konjunkturbufferten

samlades medel efter två år med underskott.

Vi satsade på att utveckla

kundupplevelsen och

kundernas nöjdhet med

våra tjänster ökade.



arbetslöshets- och

vuxenutbildningsförmåner

till ett belopp av



miljoner euro.

Vi förberedde oss på att

verkställa reformen av

omställningsskyddet

som trädde i kraft vid

årsskiftet 2023.

Nyckeluppgifter 2022

4Årsberättelse 2022

Verkställande direktören har ordet

I början av 2022 var de ekonomiska

utsikterna i Finland fortfarande måttliga,

men läget förändrades snabbt efter att

Ryssland anföll Ukraina i februari. Trots

den utmanande verksamhetsmiljön

utvecklades sysselsättningen i Finland

positivt under 2022.

På grund av de förändrade utsikterna

justerade vi vår uppskattning av resultatet

för 2022 neråt i mars. Den fortsatt

goda sysselsättningsutvecklingen

syntes i fondens ekonomi och vi gav

två positiva resultatvarningar i slutet

av sommaren. Resultatet för 2022 blev

slutligen klart bättre än budgeterat, och i

Sysselsättningsfondens konjunkturbuffert

samlades medel efter två år med

underskott.

Vår likviditet har varit fortsatt god och



tryggades. I början av året förnyade vi

vår limit för banklån, vilket stärkte vår

likviditet.

Osäkerheten om framtiden ökade



uppföljningen av ekonomin och

rapporteringen till Finansinspektionen.

Vi ökade också vår beredskap mot

cybersäkerhetshot och satsade på



nya och utmanande situation.

Trots de exceptionella tiderna lyckades

vi genomföra våra lagstadgade tjänster i

enlighet med våra mål.

Kundnöjdheten med fondens tjänster

ökade klart jämfört med året innan.

Jag vill tacka våra kompetenta

och yrkeskunniga medarbetare

för ett gott arbete.

5Årsberättelse 2022

HYBRIDARBETE I NYA LOKALER



aktivitetsbaserat kontor i Gräsviken

i Helsingfors, som planerades och

renoverades utifrån vår personals behov nu

och i framtiden. Från att arbeta på distans

på heltid under coronaåren övergick vi till

en hybridarbetsmodell i maj. Samtidigt

inledde vi ett försök som innebar att

vi utöver den beprövade möjligheten

till distansarbete på heltid, också

arbetade på kontoret enligt gemensamt

överenskomna principer. Försöket var

lyckat och det etablerades som fondens nya

verksamhetsmodell från och med oktober.

Under året har vi i enlighet med

vår verksamhetsplan bland annat

förbättrat informationssäkerheten och

dataskyddet, byggt upp och stärkt den

kompetens som är en förutsättning

för digitaliseringen, förankrat vår

kundstrategi som färdigställdes i fjol

samt utvecklat kundkommunikationen

genom att exempelvis öppna en ny,

separat webbplats för våra kunder som får

vuxenutbildningsstöd.

I september kulminerade vårt

samarbete med intressentgrupperna

när vi ordnade seminariet Nordiskt

Arbetslöshetsförsäkringsmöte

tillsammans med Arbetslöshetskassornas

Samorganisation. I seminariet

deltog 79 experter på utkomstskydd

för arbetslösa från de nordiska

ländernas arbetslöshetskassor,

arbetskraftsmyndigheter och behöriga

ministerier. Temat för seminariet var

arbetslöshetsförsäkringssystemens

funktion och dess hållbarhet under kriser.

Verkställande direktören har ordet

Vi övergick till en

hybridarbetsmodell efter

heltidsarbetet på distans

under coronaåren.

6Årsberättelse 2022

FÖRBEREDELSE PÅ OCH BEREDNING

AV OLIKA LAGÄNDRINGAR

I juni godkände riksdagen ett lagförslag

om omställningsskydd och tilläggsdagar

inom arbetslöshetsskyddet, enligt vilket

tilläggsdagarna för arbetslöshetsskyddet

avskaffas gradvis och ersätts av ett

omställningsskyddspaket, som vi

på Sysselsättningsfonden ansvarar



fortsatte vi förberedelserna inför den

nya uppgiften genom att bygga upp en

behandlingsprocess och ett datasystem

som stöder den och som togs i bruk

efter årsskiftet. Arbetet med att utveckla

systemet fortsätter även 2023.

Under våren utvärderade en arbetsgrupp

för kontinuerligt lärande som tillsatts

av social- och hälsovårdsministeriet

förnyandet av yrkesexamensstipendiet

och utbildningsersättningen som vi

har betalat ut. Arbetsgruppen, som

avslutade sitt arbete i april, gjorde

inga konkreta lagändringsförslag.

Dessutom inledde undervisnings-

och kulturministeriet en utvärdering

av vuxenutbildningsförmånernas

genomslagskraft. Resultaten av

utvärderingsarbetet publiceras våren 2023

och eventuella ändringar som det leder till

ska beslutas under nästa valperiod.

DET FÖRVÄNTADE TRYCKET PÅ

ATT HÖJA ARBETSLÖSHETS-

FÖRSÄKRINGSPREMIERNA UTEBLEV

Arbetslöshetsförsäkringspremierna

höjdes måttfullt 2021 och 2022. Den

positiva utvecklingen av ekonomin och

sysselsättningen gjorde att vi kunde föreslå

att arbetslöshetsförsäkringspremierna

för 2023 hålls på 2022 års nivå. Med den

nuvarande betalningsnivån kan vi trygga



förmånerna samtidigt som medel samlas i

fondens konjunkturbuffert.

JANNE METSÄMÄKI

verkställande direktör

Verkställande direktören har ordet

I stället för tilläggsdagarna inom arbetslöshetsskyddet

införs ett omställningsskyddspaket, som



7Årsberättelse 2022

Nyckeltal 2022

Siffrorna anges i miljoner euro.

Inkomster 2018 2019 2020 2021 2022 Ändring € Ändring %

Arbetsgivarpremieintäkt   993   167 14 %

       15 %

Statsandelar 774   911 717 -194 -21 %

Självriskpremieintäkt 50 39 26 23 22 -1 -4 %

 -7  -16 3 -34 -37 -

Intäkter totalt      118 4 %

Utgifter 2018 2019 2020 2021 2022 Ändring € Ändring %

Arbetslöshetskassor  -954    -424 -29 %

Statsandelen kassor -774   -909 -714 -195 -21 %

Pensionsskyddscentralen -620 -577  -902 -596 -306 -34 %

Folkpensionsanstalten  -206 -207 -239 -243 4 2 %

Vuxenutbildningsförmåner   -197   3 2 %

Arbets- och näringsministeriet -20 -24 -25 -14 -20 6 43 %

Statens Pensionsfond -12  -9 -11  -3 -27 %

Förvaltningskostnader -13 -19 -21 -26 -23 -3 -12 %

Utgifter sammanlagt      -918 -24 %

Periodens resultat 872 694 -623 -412 625

Nettoförmögenhet 969   633 

Årsberättelse 2022

Strategi, mission, vision och värden

Sysselsättningsfondens strategi

omfattar mission, vision,

strategiska mål samt värden.

Vår mission, det vill säga vår

grundläggande uppgift, är:

Vi ger trygghet

vid förändringar i arbetslivet

. Vår vision

är att vara en överlägsen verkställare av

socialskyddet.

Våra värden är: våra kunder först och vi

förnyar, vi utvecklar, vi agerar samt vi är ett

enhetligt team.

År 2022 fortsatte vi att utveckla vår

verksamhet och främja våra strategiska

mål. Centrala frågor var säkerställande av

verksamhetens kravenlighet, främjande av

digitalisering och säkerställande av en god

service för våra kunder. Vi strävar ständigt

efter att effektivisera vår verksamhet

och förbättra dess kvalitet samt stärka

kompetensen hos våra anställda för att

stödja den här utvecklingen.

Med vår kundstrategi utvecklar vi

systematiskt våra tjänster och arbetssätt

i enlighet med kundbehoven och behoven

i verksamhetsmiljön – det vill säga vi

prioriterar våra kunder ännu mer i enlighet

med våra värden. År 2022 fortsatte vi att

utveckla kundservicen och tjänsterna

för vuxenutbildningsförmånerna, vilket

syntes bland annat som en tydlig ökning av

kundnöjdheten.

Vi ger trygghet

vid förändringar

i arbetslivet

9Årsberättelse 2022

Sysselsättningsfondens strategi

Strategi, mission, vision och värden

Värden

Vision

Överlägsen

verkställare av

socialskyddet

Våra kunder

först

Vi förnyar

Vi utvecklar

Vi agerar

Vi är ett

enhetligt

team

Vi skapar mervärde

genom kunskap och

framförhållning

En föregångare i kundcentrerad

utveckling av tjänster samt av

relevant och effektiv verksamhet

En aktiv och

uppskattad aktör i

fondens nätverk

En attraktiv

arbetsgivare med

välmående personal

Stabil utveckling av

arbetslöshetsförsäkrings-

premierna

Strategiska mål

Mission

Vi ger trygghet vid

förändringar i arbetslivet

Förändringskrafter

Föränderliga krav på kompetens och utbildning

Förändringar i socialskyddssystemet

Fragmentering och oförutsebarhet av det politiska beslutsfattandet

Förändringar i utbildningen och studiemetoderna

Förändringar i arbetet, arbetslivet och försörjningen



Den socioekonomiska polariseringen av regioner och medborgare

Kundernas och intressentgruppernas förväntningar, förändrat konsumentbeteende

Krav/förväntningar på integrering av de offentliga tjänsterna – ”allt från samma lucka”

10Årsberättelse 2022 Strategi, mission, vision och värden

Våra strategiska mål är att

• vara föregångare i utvecklingen av

kundorienterade tjänster

• utveckla vår verksamhets

genomslagskraft och effektivitet

• skapa mervärde genom kunskap och

framförhållning

• vara en aktiv och uppskattad aktör



• vara en attraktiv arbetsgivare med

välmående personal

• utvecklingen av arbetslöshets-

försäkringspremierna är jämn.

I 2022 års verksamhetsplan strävade vi

efter att i första hand uppnå dessa mål.

Vi följer mätkriterierna framför allt

för effektivitet, kundupplevelse och

personalnöjdhet för att se om vi når målen.

Sysselsättningsfondens styrelse gör en

regelbunden bedömning av framstegen i

arbetet mot de strategiska målen. Styrelsen

håller även ett årligt strategimöte.

MISSION

Vi ger trygghet vid



VISION

Överlägsen verkställare av

socialskyddet

VÄRDEN

Våra kunder först

Vi förnyas, vi utvecklar,

vi agerar

Vi är ett enhetligt team

Vårt mål är att vara en attraktiv

arbetsgivare med välmående personal.

Styrelsens

verksamhets-

berättelse

12Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Sysselsättningsfondens uppdrag

Sysselsättningsfondens huvud-

uppgifter är att finansiera

arbetslöshetsförmåner, fastställa

och ta ut arbetslöshets-

försäkringspremier samt bevilja

vuxenutbildningsförmåner.

Fonden samlar in arbetslöshets-

försäkringspremier som både

arbetsgivarna och arbetstagarna betalar.

Betalningsprocenten fastställs årligen

genom en lag som godkänts av riksdagen.

Arbetslöshetsförsäkringspremierna fast-

ställs på basis av de uppgifter som arbets-

givarna har anmält till inkomstregistret.

Fonden har en konjunkturbuffert som utgör

skillnaden mellan fondens inkomster och

utgifter. Med hjälp av bufferten strävar

fonden efter att trygga en stabil premie-

utveckling. Med hjälp av bufferten kan

trycket på att höja premierna jämnas ut då

utgifterna för arbetslöshetsskyddet ökar.



Sysselsättningsfonden är bland annat

arbetslöshetsdagar som betalas ut av

arbetslöshetskassorna och FPA samt

det vuxenutbildningsstöd och yrkes-

examensstipendium som fonden själv

betalar ut. Från och med början av 2023 har

Sysselsättningsfonden också som uppgift



Sysselsättningsfonden svarar även för



under de perioder som arbetslöshets-

dagpenning, alterneringsledighet

och vuxenutbildningsstöd utbetalas.

Sysselsättningsfonden förmedlar till arbets-

löshetskassorna en andel för arbetslöshets-

dagpenningen som motsvarar storleken på

grunddagpenningen som staten betalar.

Sysselsättningsfondens verksamhet

övervakas av Finansinspektionen.











500

euro



arbetslöshetskassorna, mn euro

Arbetslöshetsgrad, %

 2019 2020 2021 2022



arbetslöshetskassorna



    

7,4 %

6,7 %

7,7 %



7,7 %

13Styrelsens verksamhetsberättelse 2022 Sysselsättningsfondens uppdrag

Insamlade premier

och statsandel

Siffror för år 2022

Staten







-



























till Pensions-





































fonden











































Betalda



1 424



3 491



1 349



604



243



1 039



178



714

2 832



717









I och med













14Styrelsens verksamhetsberättelse 2022 Samarbete med intressentgrupper

Samarbete med intressentgrupper

Sysselsättningsfonden samarbetar i

stor utsträckning med många olika

instanser. I skötseln av de lagstadgade

uppgifterna har vi ett nära samarbete

med ministerierna (SHM, ANM, FM,

UKM). Vi är en del av den lagstadgade

socialförsäkringen. Arbetslöshetskassorna,

FPA, PSC, TVK och arbetspensionsbolagen

är våra samarbetspartner i dessa frågor.

Arbetsmarknadens centralorganisationer

medverkar i Sysselsättningsfondens

styrelse och fonden samarbetar med

organisationerna. Som utbetalare av

vuxenutbildningsstöd är läroanstalterna

en nära samarbetspartner till fonden.

Vi samarbetar med Servicecentret för

kontinuerligt lärande och sysselsättning.

Sysselsättningsfondens uppgift förutsätter

ett gott och fungerande samarbete med



Vi kommunicerar och växelverkar med

våra intressentgrupper på ett riktat sätt



av varje intressentgrupps behov. Till

exempel håller vi regelbundet kontakt med

riksdagsledamöter och arbetsgivare som

betalar arbetslöshetsförsäkringspremier

genom ett nyhetsbrev. Under 2022 ordnade

vi webbinarier för läroanstalter och kunder

som söker vuxenutbildningsstöd.

I september ordnade vi tillsammans med

Arbetslöshetskassornas Samorganisation

Nordiskt Arbetslöshetsförsäkringsmöte.

I seminarie deltog experter på

arbetslöshetsskydd från de nordiska

ländernas arbetslöshetskassor,

arbetskraftsmyndigheter och berörda

ministerier. Temat för seminariet var

arbetslöshetsförsäkringssystemens

funktion och dess hållbarhet under kriser.

Vårt mål är också att fungera som en

intressant informationskälla för medierna

i frågor som gäller löntagarnas sociala

trygghet, arbetslöshetsförsäkringspremier

och kompetensutveckling. Vi erbjuder

och skickar information till medierna i

tillägg till andra intressentgrupper samt

publicerar regelbundet pressmeddelanden.

Under de senaste åren har vi ökat

kommunikationen om frågor som gäller

Sysselsättningsfondens ekonomi och

den samhällsekonomiska utvecklingen.

År 2022 inledde vi också en videoserie

där våra experter behandlar ämnen

som gäller kontinuerligt lärande och

vuxenutbildningsstöd.

15Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Sysselsättningsfondens kundtjänst

År 2022 var framför allt ett år

för utveckling av kundupplevel-

sen i vår kundtjänst.

I början av året utvidgade vi märkbart

mätkriterierna för kundupplevelsen, vilket

gav oss exakt information om vad vi redan

lyckas med och vad vi måste förbättra.

Utifrån informationen och den öppna

kundresponsen utvecklade vi i första

hand de processer där kundnöjdheten var

sämre än i de andra processerna. Tack vare

satsningen på kundupplevelsen visade

vår kundnöjdhet en uppåtgående trend

under hela året. Det sammanräknade

kundnöjdhetsindexet för hela året (CSAT,

customer satisfaction index, andelen nöjda

och mycket nöjda kunder av alla kunder)



Den högsta kundnöjdheten per

servicekanal uppnåddes i vår telefontjänst

2022. Kundnöjdhetsindexet (CSAT) för både

arbetslöshetsförsäkringspremietjänsten

och telefontjänsten för



under hela året. Flest utmaningar med

kundnöjdheten förekom i e-tjänsten

för arbetslöshetsförsäkringstjänsterna

samt i anmälningen av de uppgifter

som behövs av arbetsgivaren för

vuxenutbildningsstödet. Förnyelsen

av e-tjänsten för försäkringstjänster

är en del av ett projekt för att förnya

försäkringstjänsterna som inleds 2023.

På basis av responsen genomförde vi

reformer i processen för arbetsgivare

inom vuxenutbildningsstödet i början

av december 2022. Vi följer upp hur

förändringarna påverkar kundnöjdheten

hos stödtagarnas arbetsgivare.

Sysselsättningsfondens kundtjänst

16Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

TYNGDPUNKTEN I KUNDRÅDGIVNINGEN

HAR FLYTTATS TILL NÄTET

Tyngdpunkten i vår kundrådgivning har



Antalet kontakter telefonledes har hållit

samma nivå som tidigare år eller till och

med börjat minska något, medan mängden

skriftlig kundservice ökar kraftigt särskilt

inom förmånstjänsterna.

År 2022 skedde största

delen av rådgivningen om

vuxenutbildningsförmåner via e-tjänstens

meddelandefunktion. Vi mottog



genomsnitt 177 meddelanden under årets

alla dagar. Det stora antalet meddelanden i

kombination med kundernas förväntningar

på snabba svar pressade oss att

utveckla meddelandefunktionen för att

säkerställa kundupplevelsen. Med hjälp

av de ändringar vi gjort i funktionaliteten

kunde vi höja meddelandetjänstens





andra hälft.

I rådgivningen om arbetslöshets-

försäkringstjänster är telefontjänsten tills

vidare en populärare kanal än e-tjänsten.

Detta torde delvis bero på att e-tjänsten

utifrån kundresponsen har utvecklings-

behov som vi kommer att svara på genom

att förnya e-tjänsten.





arbetslöshetsförsäkringstjänsterna.



där kunden i stället för att köa hade

lämnat en begäran om att bli uppringd.

Antalet ärenden inom förmånstjänster

som sköts telefonledes höll sig också

på samma nivå som tidigare år. År 2022



förmånstjänsterna. För att undvika köande

kan kunden be om att bli uppringd. Av de

kunder som ringde till förmånstjänsterna



Mängden inkommande brevpost har

under de senaste åren minskat och

endast kompletterande utredningar om

vuxenutbildningsförmåner, skattekort

och vissa intressentgruppers handlingar

anländer per post.

Sysselsättningsfondens kundtjänst

17Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Sysselsättningsfonden

fastställer och tar ut

arbetslöshetsförsäkrings-

premier samt övervakar

skötseln av de förpliktelser som

hänför sig till arbetsgivarnas

arbetslöshetsförsäkrings-

premier.

Skyldigheten att betala

arbetslöshetsförsäkringspremie





Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas



arbetsgivare. Den nedre åldersgränsen



den 1 augusti 2022. Tidigare började

betalningsskyldigheten när arbetstagaren

fyllt 17 år. Arbetsgivarna var skyldiga att

betala arbetslöshetsförsäkringspremier

om de utbetalda lönerna



Arbetslöshetsförsäkringspremie tas inte

ut från en företagares lön. En delägare

som avses i lagen om utkomstskydd

för arbetslösa (1290/2002) är

betalningsskyldig, men betalar en lägre

arbetslöshetsförsäkringspremie för

löntagare.

Som lön som ligger till grund för

arbetslöshetsförsäkringspremien betraktas

lön som erhållits i arbetsavtals- eller

tjänsteförhållande, resultatpremie eller

annat vederlag som betalats eller avtalats

att betalas som ersättning för arbete.

Arbetsgivaren innehåller löntagarens

arbetslöshetsförsäkringspremie från

lönen i samband med löneutbetalningen

och anmäler löneuppgifterna till

inkomstregistret. Sysselsättningsfonden

får uppgifterna om lönerna direkt från

inkomstregistret och bestämmer på

basis av dem att arbetsgivaren ska betala

arbetslöshetsförsäkringspremierna.

Sysselsättningsfonden tar ut avgifterna

fyra gånger om året i januari, april,

juli och oktober på basis av de tre

föregående månadernas lönebetalningar.

Användningen av inkomstregistret har

möjliggjort en omfattande automatisering

Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

av betalningsförfarandet: År 2022 gavs



ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIENS

STORLEK ÅR 2022

Premieprocenterna 2022 (siffrorna för 2021

inom parentes):

• -



• Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkrings-



 (

av den överskjutande delen.

• Arbetsgivares genomsnittliga

arbetslöshetsförsäkringspremie 1,51



• 

i ett företag betalar en

arbetslöshetsförsäkringspremie på

0,74 (0,65)

arbetslöshetsförsäkringspremie för



lönen.

• Arbetslöshetsförsäkringspremien för



det sammanlagda lönebeloppet som

affärsverket betalar för affärsverksamhet

upp till 



• Universitetens arbetslöshetsförsäkrings-





av den överskjutande delen.

År 2022 uppgick arbetsgivarnas

arbetslöshetsförsäkringspremier

till sammanlagt 

miljoner euro och arbetsgivarnas

självriskpremier till sammanlagt



arbetslöshetsförsäkringspremier uppgick



Arbetslöshetsförsäkringspremier













500

 2019 2020 2021 2022



Arbetsgivare

euro































Insamlade

arbetslöshetsförsäkringspremier

19Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

TILLSYN ÖVER

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

Sysselsättningsfonden övervakar

fullgörandet av de skyldigheter

som hänför sig till arbetsgivarnas

arbetslöshetsförsäkringspremier.

Syftet med tillsynen är att

säkerställa att de löneuppgifter som

arbetsgivarna uppgett som grund för

arbetslöshetsförsäkringspremien

motsvarar den faktiska lönebetalningen

och att arbetslöshetsförsäkringspremierna

kan samlas in till rätt belopp. Vid tillsynen

kan man även ingripa i försummelser av

betalningsskyldigheten.

Tillsynen gäller det innevarande

försäkringsåret och de tre föregående

försäkringsåren. År 2022 övervakade vi

försäkringsåren 2019–2022, så för första

gången gällde tillsynen endast tiden efter

att inkomstregistret togs i bruk. Innan

inkomstregistret togs i bruk meddelade

arbetsgivarna uppgifterna om de utbetalda

lönerna separat till uppgiftsanvändarna.

Då jämförde vi vid tillsynen den

lönesumma som arbetsgivaren

meddelat Sysselsättningsfonden med de

årsanmälningar som arbetsgivaren hade

lämnat till Skatteförvaltningen.

Sedan 2019 har arbetsgivarna

centraliserat anmält löneuppgifterna till

inkomstregistret, där användarna får de

uppgifter de behöver. Att inkomstregistret

infördes förändrade avsevärt tillsynen

över arbetslöshetsförsäkringspremierna.

Numera fokuserar Sysselsättningsfondens

tillsyn på att säkerställa att löneuppgifterna

i inkomstregistret är korrekta. Vid tillsynen

undersöker vi sådana redovisningar som

är uppenbart felaktiga och redovisningar

som det av andra skäl är motiverat att

utreda. Vid tillsynen utnyttjar vi utöver

uppgifterna i inkomstregistret uppgifter om

arbetsgivare från andra socialförsäkrare

och myndigheter. Vi strävar ständigt

efter att utveckla övervakningen så

att den motsvarar förändringarna i

verksamhetsmiljön.

Sysselsättningsfonden undersökte

640 () tillsynsfall 2022. På basis av

tillsynen påförde vi tilläggsavgifter till



euro och vi återbetalade avgifter till ett



med att inkomstregistret infördes har

antalet tillsynsfall och de tilläggsavgifter

och återbäringar som fastställts utifrån

övervakningen minskat betydligt.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Att inkomstregistret

infördes förändrade

avsevärt tillsynen över

arbetslöshetsförsäkrings-

premierna.

20Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

ARBETSGIVARES SJÄLVRISKPREMIE

FÖR ARBETSLÖSHETSSKYDD

Om en arbetstagare som är nära

pensionsåldern har sagts upp eller

permitterats och blivit långvarigt

arbetslös eller permitterad, kan

Sysselsättningsfonden fastställa

och ta ut en självriskpremie för

arbetslöshetsskyddet av arbetsgivaren.



kostnader för arbetslöshetsförmåner

som orsakas av uppsägningar och

permitteringar. Bestämmelser om

fastställandet av självriskpremien och

om förfarandet vid indrivning av premien





År 2022 inleddes omkring 



Sysselsättningsfonden. Enligt vår

bedömning syns utjämningen av

antalet permitteringar på grund av

coronapandemin som en minskning

av antalet inledda ärenden. Vi påförde

arbetsgivaren en självriskpremie i cirka



År 2022 registrerades cirka 22 (23) miljoner

euro i självriskpremier. Den genomsnittliga

handläggningstiden i de fall som ledde till

betalningsbeslutet var 50 (42) dagar.

I juni 2022 godkände riksdagen

lagändringar som medför att

rätten till tilläggsdagar med

arbetslöshetsdagpenning, dvs. till den

så kallade pensionsslussen, slopas.

Samtidigt upphör insamlingen av

självriskpremier. Den nya lagstadgade

omställningsskyddspremien

för uppsägande arbetsgivare

ersätter självriskpremierna under

övergångsperioden. De som är födda 1964

är den sista åldersklassen som kan få

tilläggsdagar och för vilka arbetsgivaren

är skyldig att betala självriskpremie.

Personer födda 1965 eller senare

kan inte få extra dagar eller påföras

självriskpremie. Övergångsperioden för

självriskpremien löper ut senast 2035.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Den nya lagstadgade omställningsskyddspremien för uppsägande

arbetsgivare ersätter självriskpremierna under övergångsperioden.

21Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

NY OMSTÄLLNINGSSKYDDSPREMIE

FÖR UPPSÄGANDE ARBETSGIVARE

I juni 2022 godkände riksdagen en lag

enligt vilken Sysselsättningsfonden börjar

ta ut en ny omställningsskyddspremie

från uppsägande arbetsgivare från början

av 2023. Bestämmelser om fastställande

av omställningsskyddspremien och om

förfarandet vid indrivning av premien





Arbetsgivaren kan vara skyldig att betala en

omställningsskyddpremie om arbetsgivaren

har sagt upp en arbetstagare som fyllt 55

år av produktionsorsaker eller ekonomiska

orsaker, och arbetstagaren har varit anställd

hos arbetsgivaren i minst fem år. Med



arbetstagarens omställningsskyddspaket.

Omställningsskyddspaketet består av

utbildning inom omställningsskyddet

och omställningspenning. Arbets- och

näringsbyrån ordnar för den uppsagda

arbetstagaren en utbildning inom

omställningsskyddet som motsvarar

två månaders lön. Dessutom betalar

FPA eller arbetslöshetskassan en

omställningspenning som motsvarar en

månads lön.

Under 2022 deltog vi aktivt i

lagberedningen och i inledandet av

verkställandet av den kommande lagen.



vi ett datasystem för insamling av

premier, informerade arbetsgivare och

intressentgrupper om den nya premien

samt förberedde oss på en förändring av

verksamheten.

SAMORDNING ENLIGT

ARBETSAVTALSLAGEN

En arbetsgivare som har permitterat

en arbetstagare eller hävt dennes

arbetsavtal i strid med bestämmelserna

i arbetsavtalslagen är skyldig att betala

arbetstagaren ersättning. Från ersättningen



arbetslöshetsförmåner

som betalats till

arbetstagaren efter

att anställningsförhållandet upphört för

den tid som ersättning betalas för förlust

av löneförmåner på grund av arbetslöshet.

Arbetsgivaren betalar avdragen till

Sysselsättningsfonden.

Samordning enligt arbetsavtalslagen görs

när domstolen dömer ut ersättning eller

när parterna sinsemellan kommer överens

om ersättningen. Domstolen ska höra

Sysselsättningsfonden, om käranden har

fått arbetslöshetspenning avvägd enligt

förtjänsten efter att arbetsförhållandet

upphört eller under permitteringen.

Sysselsättningsfonden gav under

Arbetslöshetsförsäkringspremier

22Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

berättelseåret sammanlagt cirka 640 (740)

uttalanden och avtalskommentarer.

UTBILDNINGSERSÄTTNING

FÖR ARBETSGIVARE

Syftet med utbildningsersättningen är

att förbättra arbetsgivarens möjligheter

att ordna utbildning för sina arbetstagare

som utvecklar deras yrkeskompetens.

Arbetsgivare som inte har rätt till

utbildningsavdrag i beskattningen,

såsom kommuner, församlingar,

föreningar och stiftelser, är berättigade till

utbildningsersättning.

Vi beviljar och betalar ut

utbildningsersättning på basis

av arbetsgivarens ansökan.

Utbildningsersättning söks

försäkringsårsvis, senast innan utgången

av januari följande kalenderår.



euro i utbildningsersättning till 591 (555)

arbetsgivare för utbildningsdagarna

2021. Utbildningsdagarna som de

ersättningsberättigade arbetsgivarna

meddelat uppgick till sammanlagt





kommuner och städer.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Vi beviljar och betalar

utbildningsersättning på

basis av arbetsgivarens

ansökan.

23Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Av arbetstagaret

1 424

miljoner euro

Av arbetsgivare

1 349

miljoner euro

51,4 % 48,6 %

Andelen obetalda

premier

0,2 %

Målet är effektiva digitala tjänster och nöjda kunder

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

BETALADES AV

arbetsgivare eller andra

betalningsskyldiga

142 347

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

SAMLADES IN TILL ETT BELOPP AV

KUNDNÖJDHET

(CSAT)

79 %

57 757

Besök på

webbsidor

12 773

Samtal

2 001

Användningsgånger

för räknare

33 616

E-post

49 442

Inloggningar

i e-tjänsten

4 158

Meddelanden

i e-tjänsten

2 773 miljoner euro

ANTALET BESLUT OM

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING

528 148 st

Andelen

automatiska beslut

98,4 %

UTBILDNINGSERSÄTTNING GAVS TILL

591 arbetsgivare

Sammanlagt

belopp

8,8 miljoner euro

ANTALET TILLSYNSFALL INOM

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER SOM

TOGS UPP TILL BEHANDLING

Antalet beslut

på basis av tillsynen

978 st

640 st

KUNDKONTAKTER INOM

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER (ST)

Alla uppgifter är från perioden 1.1–31.12.2022

Arbetslöshetsförsäkringspremier

24Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Vuxenutbildningsförmåner

Sysselsättningsfonden

beviljar och betalar

vuxenutbildningsstöd och

yrkesexamensstipendier för

stödjande av de färdigheter

som behövs i arbetet och för

utvecklande av kunnandet.

Vuxenutbildningsstödet är ett

ekonomiskt stöd som vi beviljar

företagare och löntagare i arbetslivet för



yrkesexamensstipendier till personer

som avlagt yrkesinriktad grundexamen,

yrkesexamen eller specialyrkesexamen.



för löntagare med de

arbetslöshetsförsäkringspremier vi samlat



vuxenutbildningsstöd för företagare och

yrkesexamensstipendier som beviljas

statsanställda.



miljoner euro i vuxenutbildningsstöd och

yrkesexamensstipendier. Beloppet av de

beviljade vuxenutbildningsförmånerna



VUXENUTBILDNINGSSTÖD FÖR

UTVECKLING AV YRKESKOMPETENSEN

Vuxenutbildningsstöd har beviljats

sedan 2001. Stöd kan beviljas löntagare

och företagare som har en arbetshistoria

på minst åtta år. Stödet är avsett för att

upprätthålla yrkesskickligheten och

utveckla kompetensen och kan beviljas för

studier som är underställda offentlig tillsyn

i Finland. Studierna kan leda till examen

eller till att en examensdel avläggs eller

vara yrkesinriktad tilläggsutbildning eller

fortbildning.

25Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

ALLT FLER SAMORDNAR

ARBETE OCH STUDIER

Den nuvarande lagstiftningen om

vuxenutbildningsstöd (som trädde i

kraft den 1 augusti 2020) gör det möjligt

att samordna arbete och studier mer



vuxenutbildningsstöd arbetar vid sidan av

studierna. Enligt vår statistik utnyttjade



möjlighet 2022. Antalet stödmottagare som

samordnar arbete och studier ökar alltså

något.

VUXENUTBILDNINGSSTÖDETS

POPULARITET FORTSATTE ATT ÖKA

Vi betalade sammanlagt 177,9 (175,3)

miljoner euro i vuxenutbildningsstöd



betalda beloppet ökade med cirka





vuxenutbildningsstöd för löntagare och



företagare. Andelen personer som fått

vuxenutbildningsstöd i enlighet med

lagen som trädde i kraft den 1 augusti





Vuxenutbildningsförmåner



arbetar vid sidan om studierna.

pers.

euro

Antalet stödmottagare och

utbetalda vuxenutbildningsstöd















200



160

140

120

100



 2019 2020 2021 2022

Stödmottagare enligt den gamla lagen, pers.

Stödmottagare enligt den nya lagen, pers.

Utbetalda vuxenutbildningsstöd, mn euro

















173,5

176,6



175,3

177,9

26Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Majoriteten av mottagarna av

vuxenutbildningsstöd har vanligtvis varit

kvinnor under 40 år. År 2022 medförde

inga förändringar i könsfördelningen, av



män.

Stödmottagarnas åldersfördelning var också

densamma som tidigare år. Fördelningen från

den största till den minsta åldersgruppen var:

• 30–39-åringar 51,1 %

• 40–49-åringar 31,1 %

• över 50-åringar 11,6 %

• under 30-åringar 6,2 %.



vid yrkeshögskolor, 26 (







gick en examensinriktad utbildning. Av



och yrkesinriktad tilläggsutbildning eller



Vuxenutbildningsförmåner

Mottagare av vuxenutbildningsstöd enligt ålder år 2022

Mottagare av vuxenutbildningsstöd enligt kön år 2022

Män: 24 %

Kvinnor: 76 %

30–34 år: 26,3 %

35–39 år: 24,8 %40–44 år: 18,7 %

45–49 år: 12,4 %

25–29 år: 6,2 %

50–54 år: 7 %

Över 55 år: 4,6 %

27Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

År 2022 var social-, hälsovårds- och



för samhällsvetenskaper, företagsekonomi



bland stödmottagarna. De därnäst

populäraste utbildningsområdena var

teknik- och kommunikationssektorn,





Vuxenutbildningsförmåner

Inom vilka branscher utbildar man sig?

Social-,

hälsovårds- och

idrottssektorn

Sektorn för

samhälls-

vetenskaper,

företagsekonomi

och förvaltning

Humanistiska

och

pedagogiska

sektorn

Teknik- och

kommunika-

tionssektorn

Kultursektorn Naturresurs-

och

miljösektorn

Turism-,

förplägnads

och

ekonomisektorn

Natur-

vetenskapliga

sektorn

Övrig

utbildning

Allmänbildande

utbildning



2019

2020

2021

2022

Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

NÄSTAN EN TREDJEDEL AV DE SOM

ANSÖKER OM VUXENUTBILDNINGSSTÖD

ARBETAR INOM DEN OFFENTLIGA

FÖRVALTNINGEN

Vid en genomgång av stödmottagarna

utifrån arbetsgivarens verksamhetsområde

utnyttjades vuxenutbildningsstödet mest av

personer som arbetar inom den offentliga

förvaltningen och försvaret, vars andel



Andelen sökande inom dessa branscher



åren. Stödet utnyttjades därnäst mest inom

hälso- och socialtjänsterna samt parti- och

detaljhandeln. Den procentuella andelen

sökande inom utbildningsområdet fortsätter





ANSÖKNINGSMÄNGDEN NÅDDE EN NY NIVÅ

Ansökningsförfarandet för

vuxenutbildningsstöd för löntagare

innefattar två steg. På basis av den

inledande ansökan får sökanden först rätt

till vuxenutbildningsstöd för den stödperiod

som han eller hon ansökt om. Därefter kan

sökanden månatligen i efterhand ansöka

om utbetalning av stödet med en separat

betalningsansökan. Om den sökande vill

arbeta mellan sina studieledighetsperioder

och på så sätt periodisera sina studier,

ska en separat ansökan om fortsatta

stödperioder skickas in.

Vuxenutbildningsförmåner

Inom vilka branscher arbetar de som utbildar sig?

Offentlig

förvaltning

och försvaret;

obligatorisk

socialförsäkring

Hälsovårds

och

socialtjänster

IndustrinParti- och

detaljhandel;

reparation av

motorfordon

och

motorcyklar

Yrkes-

verksamhet,

vetenskaplig

och teknisk

verksamhet

Utbildning Transport och

lagring

Förvaltnings-

och stödtjänst-

verksamhet

Inkvarte-

rings- och

förplägnads-

verksamhet

Övriga



2019

2020

2021

2022

29Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

År 2022 slogs rekord i fråga om antalet



ansökningar och fortsättningsansökningar



betalningsansökningar. Antalet inledande

ansökningar och fortsättningsansökningar



den livligaste tidpunkten för inledande

ansökningar från år till år. De livligaste

månaderna för betalningsansökningar var



Antalet ansökningar i november–december

var det högsta i vår historia. År 2022 var

den genomsnittliga handläggningstiden för

inledande ansökan 17,1 (17,3) dagar och för



Vuxenutbildningsförmåner

DEN ÖKADE AUTOMATIONSGRADEN

FÖRBÄTTRADE I SYNNERHET

SERVICEFÖRMÅGAN VID

MÅNADSSKIFTEN

Merparten av ansökningarna om

utbetalning av vuxenutbildningsstöd



handläggning under den första veckan

Antalet ansökningar om vuxenutbildningsstöd och ändring av dem

















januari februari aprilmars maj juni augustijuli september oktober november december

st.

2021 2022

30Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

i månaden, då det uppstår en betydande

arbetstopp i handläggningen. För att

säkerställa vår service har vi under de

senaste åren särskilt fokuserat på att

automatisera handläggningsprocessen

för betalningsansökan. År 2022 fattade vi





I och med att automationsgraden har ökat

har hanteringen av arbetstopparna vid

månadsskiften förbättrats avsevärt och

påverkat även kundupplevelsen positivt.

YRKESEXAMENSSTIPENDIUM FÖR

DEN SOM AVLAGT YRKESEXAMEN

Vi har beviljat yrkesexamensstipendier

sedan 1996. Stipendiet kan beviljas en

person som är bosatt i Finland och som

har avlagt en yrkesinriktad grundexamen,

yrkesexamen eller specialyrkesexamen, är



på minst fem år före examensdagen.

Yrkesexamensstipendiet är en skattefri

engångsersättning på 414 euro för examina

som avlagts från och med den 1 januari

2022.

Vuxenutbildningsförmåner

31Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

YRKESEXAMENSSTIPENDIETS

POPULARITET ÖKADE NÅGOT

År 2022 beviljade vi 

personer yrkesexamensstipendier. Vi



betalade utifrån dem sammanlagt 11,5 (10,4)

miljoner euro i stipendier. Det utbetalda



Yrkesexamensstipendium söks efter avlagd

examen och därför ofta vid terminens slut.









den genomsnittliga handläggningstiden för

stipendieansökningar 9,9 (6,5) dagar.







specialyrkesexamen. Under 2022 var

de vanligaste examina som avlades av

mottagare av yrkesexamensstipendier

yrkesexamen för arbete som teamledare





samt specialyrkesexamen i ledarskap





kvinnor.

År 2022 automatiserade vi

också handläggningen av

yrkesexamensstipendier.

Sysselsättningsfonden genomförde för

första gången processautomation med

hjälp av programrobotik. Vi tog i bruk

robotikgenomförandet i augusti 2022







av alla positiva beslut 2022.

Vuxenutbildningsförmåner

Positiva beslut och utbetalda

yrkesexamensstipendier

















 2019 2020 2021 2022

st.

euro

Positiva beslut, st.

Utbetalda stipendier, mn euro



  



12,2

10,5

10,6

10,4

11,5

32Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

ANSÖKAN OM ÄNDRING OCH ÅTERKRAV

AV FÖRMÅN SOM BETALATS UTAN GRUND

Den som är missnöjd med ett beslut

om yrkesexamensstipendium eller

vuxenutbildningsstöd kan söka ändring

i beslutet. Den första besvärsinstansen är

Besvärsnämnden för social trygghet SAMU.

Den andra och sista besvärsinstansen

är försäkringsdomstolen. Under 2022



försäkringsdomstolen 17 (20) besvär. Oftast

gällde besvären återkrav av en förmån

eller beaktande av biinkomster enligt

betalningstidpunkten.

Om vi har betalat ut förmånen utan

grund eller till ett för stort belopp,

återkräver vi den överbetalda förmånen av

förmånstagaren. Vi fattade sammanlagt



UTVECKLING AV HANDLÄGGNINGEN

AV VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNER

År 2022 utvecklade vi förmånstjänsternas

verksamhet särskilt utifrån

kundresponsen och resultaten av

kundupplevelsemätningen. Genom

utvecklingsåtgärderna strävade vi efter

kortare handläggningstider och smidigare

ärendehantering. Vi förbättrade särskilt

vår e-tjänst, via vilken största delen av

våra kunder uträttade ärenden 2022.

I e-tjänsten förbättrade vi bland annat

funktionerna för kundmeddelanden och

olika ansökningsblanketter.

Vi inledde ett försök där vi skapade en egen

webbplats för vuxenutbildningsstödet.



klar för användning i april 2022. Syftet med

webbplatsen är att förtydliga rådgivningen

om vuxenutbildningsstöd och på så sätt

underlätta ansökningsprocessen och

förbättra kundupplevelsen. Vi utvecklar

webbplatsen systematiskt utifrån den

kundrespons som kommer in.



våra förmånskunder och läroanstalter

om vuxenutbildningsförmånerna och

ansökande av dem. Antalet deltagare

i evenemangen var cirka 50 personer

per evenemang och utifrån responsen

upplevdes evenemangen som

nyttiga. Dessutom sammanställde vi

instruktionsvideor på vår webbplats för

att göra ansökningsprocessen smidigare.

Hösten 2022 inledde vi en videoserie på vår

YouTube-kanal om aktuella fenomen inom

verkställandet av vuxenutbildningsstöd

och inom kontinuerligt lärande.

Vuxenutbildningsförmåner

33Styrelsens verksamhetsberättelse 2022 Vuxenutbildningsförmåner

KUNDKONTAKTER INOM

VUXENUTBILDNINGSSTÖDET (ST.)

30 124

personer, varav

97,3 % löntagare och

2,7 % företagare

ANTALET PERSONER SOM FICK

VUXENUTBILDNINGSSTÖD VAR

ANTALET BESLUT OM VUXENUTBILDNINGSSTÖD

FÖR LÖNTAGARE

33 942 st

Antalet inledande beslut

133 756 st

Antalet betalningsbeslut

17 dagar

Genomsnittlig

handläggningstid

1 dag

Genomsnittlig

handläggningstid

ANTALET BESLUT OM VUXENUTBILDNINGSSTÖD

FÖR FÖRETAGARE

952 st

13 dagar

Genomsnittlig

handläggningstid

Alla uppgifter är från perioden 1.1–31.12.2022

1 107 633 36 254

202 402 14 089

689 752 64 592

Effektiva digitala tjänster och nöjda kunder som mål

KUNDNÖJDHET

(CSAT)

79 %

Besök på

webbsidor Samtal

Användningsgånger

för räknare E-post

Inloggningar

i e-tjänsten

Meddelanden

i e-tjänsten

78 %

Andelen

automatiska

beslut

34Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Ekonomi

KONJUNKTURBUFFERTENS

NETTOFÖRMÖGENHET STÄRKTES KLART

Sysselsättningsfonden har enligt lagen

en konjunkturbuffert som tryggar

likviditeten och balanserar ändringar

i arbetslöshetsförsäkringspremierna.

Konjunkturbufferten utgör skillnaden

mellan fondens inkomster och utgifter.

Dess maximibelopp är ett belopp som

motsvarar de årliga utgifterna för en

arbetslöshetsgrad på sex procentenheter.

Vid en djup konjunkturnedgång kan

konjunkturbufferten uppvisa ett underskott

som motsvarar utgifterna.

Buffertens maximibelopp beräknas så att de

årliga utgifter som Sysselsättningsfonden



divideras med den genomsnittliga



och multipliceras med 6.

 2019 2020 2021 2022



Arbetsgivarens premie  Arbetslöshetsgrad

Premieprocenter för arbetslöshetsförsäkringspremier

och arbetslöshetsgrad

1,90 %



3,00 %

2,50 %



3,01 %

1,50 %

1,25 %

1,40 %

1,42 %1,25 %1,50 %1,91 %

7,7 %

6,7 %

7,4 %

7,7 %

1,50 %

1,51 %



35Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Maximibeloppet för bufferten som



euro år 2022. Sysselsättningsfondens



euro vid utgången av 2022.

Enligt de investeringsprinciper

som förvaltningsrådet godkänt

ska fonden ha likvida placeringar i

penningmarknadsinstrument som är

kortare än ett år till ett belopp som

motsvarar utgifterna under en månad.

Detta belopp är cirka 300 miljoner euro.

Den ovan beskrivna s.k. likviditetsbufferten

var under 2022 i genomsnitt 2,6-faldig i

förhållande till minimibeloppet.

Enligt budgeten för 2023 som lämnats till

social- och hälsovårdsministeriet skulle

Sysselsättningsfondens nettoförmögenhet



december 2023. När bokslutet för 2022

upprättades uppskattade vi att vår



miljoner euro positiv i slutet av 2023.

Ekonomi

Konjunkturbuffertens utveckling









500

-500









euro

 2019 2020 2021 2022

Nettoförmögenhet Maximibelopp Minimibelopp











969





633













36Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

SKULDFINANSIERING

År 2020 emitterade Sysselsättningsfonden

två masskuldebrevslån på 600 miljoner

euro, som förfaller till betalning den 16

juni 2023 och den 16 juni 2027. Fonden

har också sammanlagt 600 miljoner euro

i revolverande lån (RCF) som avtalats med

fyra banker 2022. Inga revolverande lån

användes under 2022.

År 2022 genomförde Sysselsättningsfonden

skuldhanteringsplanen genom att emittera



värde av 100 miljoner euro. Beloppet





betalning.

Sysselsättningsfonden har kreditbetyget

AA+ (stabila utsikter)/A-1+ som fastställts

av kreditvärderingsinstitutet S&P

GlobalRatings. Kreditbetyget är detsamma



Ekonomi

Inga revolverande lån användes under 2022.

Förändring i nettoförmögenhet





600

400

200

-200

-400

-600



 2019 2020 2021 2022

euro

-623

-412

625

694



37Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Investeringsverksamhet

Sysselsättningsfonden bedriver

investeringsverksamhet i den

omfattning som behövs för



överskott som beror på att

inkomsterna och utgifterna inte

är samtidiga samt för att trygga

likviditeten.

Vi styr vår investeringsverksamhet

med hjälp av placeringsprinciper som

förvaltningsrådet godkänt och en

placeringsplan som styrelsen beslutat om.

Sysselsättningsfondens investerings- och





EKONOMISK VERKSAMHETSMILJÖ

Den ekonomiska avmattning som började



accelererade särskilt till följd av att

energipriserna steg. Rysslands attack mot

Ukraina i februari 2022 försämrade snabbt

Europas försörjningsberedskap i fråga om

olika energinyttigheter och höjde kraftigt

priserna på dem. Konsumentpriserna

steg betydligt i Finland och Europa och

samma utveckling syntes också på andra

marknader. Centralbankerna började

höja sina styrräntor och meddelade om



Dessa åtgärder hade en mycket påtaglig

inverkan på kapitalmarknadens utveckling

och värdena på aktier och ränteplaceringar

sjönk samtidigt under 2022.

Trots den försämrade ekonomiska

verksamhetsmiljön sjönk

arbetslöshetsgraden stadigt under 2022.



vilket motsvarade den nivå som rådde år

2019 före coronapandemin.

INVESTERINGSMARKNADEN

Investeringsmarknadens svaga

utveckling var rätt omfattande 2022, då



avkastning. Effekten av de stigande

räntorna i räntetillgångsklasserna ledde

till en mycket svag avkastningsutveckling

och detta förstärktes ytterligare av

de höjda kreditriskmarginalerna. På

aktiemarknaden sågs också en sjunkande

Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

kursutveckling och negativa intäkter. Till

skillnad från det som konstaterats sågs

en positiv avkastningsutveckling i de

alternativa tillgångsklasserna. Visserligen

började även deras avkastningsnivå

försämras mot slutet av året.

INRIKTNING AV INVESTERINGAR

Vi investerade aktivt medel i

penningmarknadsinstrument, obligationer,

fonder, aktier och alternativa placeringar.

I placeringsplanen för 2022 ökade vi

vikten för alternativa placeringsobjekt.



miljoner euro av fondens medel placerade

i penningmarknadsplaceringar, 669 (534)



euro i aktier och 75 (43) miljoner euro i

alternativa placeringar.

År 2022 var avkastningen på våra

placeringar -2,9 % (0,7 %). Avkastningen

underskred både den förväntade

avkastningen i vår placeringsplan

och referensavkastningen för

vår investeringsverksamhet.

Placeringsplanen för år 2023 godkändes

av Sysselsättningsfondens styrelse den



att öka vikten för korta ränteplaceringar

och dessutom gjordes några andra

ändringar i fördelningen av medlen.

Investeringsverksamhet

Avkastning på investeringar

-1

-2

-3

-4

 2019 2020 2021 2022

0,1

Investeringsavkastning Jämförelseavkastning

Allokering av placeringarna

Penningmarknadspapper: 58 %

Alternativa placeringar: 4 %

Aktier: 2 %

Obligationer: 36 %



-2,9

0,7

0,5

-0,7

1,9



-0,6

-0,1

39Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

ANSVARSFULLA INVESTERINGAR

Ansvarsfull investeringsverksamhet

innebär att vi beaktar ansvarsfrågor när

vi fattar investeringsbeslut. När vi fattar

investeringsbeslut beaktar vi, utöver

investeringsobjektets ekonomiska siffror,

även ESG-faktorer som hänför sig till

miljön, samhället och god förvaltningssed

(Environment, Social and Governance).

Vi tillämpar ESG-integrering i alla våra

investeringar i den mån det är möjligt,

med undantag av indexplaceringar. Vi

säkerställer också att ESG-faktorer beaktas

genom att en utomstående part går igenom

våra placeringar två gånger om året och

rapporterar om eventuella avvikelser.

Vi utesluter från eventuella

placeringsobjekt sådana företag vars

verksamhetssätt anses oansvariga till

exempel i fråga om korruption, användning

av barnarbetskraft, arbetstagares

rättigheter eller kränkning av de mänskliga

rättigheterna. Dessutom investerar vi så

långt det är möjligt i företag som följer FN:s

Global Compact-principer.

Vid uppföljning och analys av

Sysselsättningsfondens ansvarsfullhet

används numeriska bedömningsmetoder

med vilka man strävar efter att få en så

heltäckande och mångsidig bild som



utveckling. Uppföljningen har gjorts med

motsvarande indikatorer sedan 2019. Vid

bedömingen av ansvarsfullheten granskas

bland annat indikatorer som beskriver

placeringsobjektens och de bakomliggande

företagens operativa ansvarsfullhet,

såsom utvecklingen av variabler som

mäter miljöbelastning, förverkligandet av

jämställdhet samt god förvaltningssed.

Investeringsverksamhet

Vi beaktar ansvarsfrågor när

vi fattar investeringsbeslut.

40Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

I sammanfattningen av den

senaste analysen om 2022 från den

kapitalförvaltningsinstans som utvärderar

ansvarsfullheten i våra investeringar

konstateras att miljöavtrycket är på

en god nivå absolut och i förhållande

till referensindexen. Siffrorna som

beskriver detta har varit utmärkta

sedan 2019. Det har skett en betydande

förbättring i indikatorerna som beskriver

miljöbelastningen jämfört med den

föregående analysen. Bakgrunden till detta

är att vikten för bolag med stora utsläpp



har ökat i portföljen. I sammanfattningen

konstateras också att de sociala (Social)

och förvaltningsrelaterade (Governance)

nyckeltalen inte avviker avsevärt från

referensindexen.



vår investeringsportfölj dessutom i linje

med klimatvägen enligt Parisavtalet.

Investeringsverksamhet





Finska statsobligationer

Danske Bank masskuldebrev



OP Företagsbanken deposition

Tyska statsobligationer



OP Företagsbanken masskuldebrev

SEB masskuldebrev

0 20 40 60  100 120

De största investeringarna

miljoner euro



79,3 miljoner euro

73,0 miljoner euro

69,6 miljoner euro

69,2 miljoner euro

60,1 miljoner euro

50,0 miljoner euro

49,4 miljoner euro

44,2 miljoner euro

43,2 miljoner euro

41Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Riskhantering

Sysselsättningsfondens

riskhantering är en del av den

interna kontrollen.

Sysselsättningsfondens interna

kontrollförfaranden och verksamhetssätt

ser till att fondens styrelse och ledning vet

med tillräcklig säkerhet att fondens mål

uppnås, att riktiga och tillräckliga uppgifter





verksamhetens lagenlighet som stöd för

beslutsfattandet.

Med hjälp av riskhanteringen



vi hot och möjligheter i anslutning till

Sysselsättningsfondens verksamhet och

mål.

Vi granskar årligen Sysselsättningsfondens

principer för riskhantering och de

godkänns av Sysselsättningsfondens

styrelse. Den heltidsanställda

riskhanteringschefen vid

Sysselsättningsfonden stödjer och

vägleder hela organisationen i



risker i enlighet med principerna



riskhanteringen rapporteras regelbundet

till fondens styrelse, revisionsutskott och

verkställande direktör. Genom formbunden

riskhantering säkerställer vi att de risker

som Sysselsättningsfonden tar står i rätt

proportion till fondens mål och fondens

riskbenägenhet enligt principerna för

riskhantering.

Med hjälp av övergripande riskhantering

försäkrar vi oss om att riskerna



sätt. Hanteringen av cyberrisker är en

viktig del av Sysselsättningsfondens

informationssäkerhets- och IT-strategi.



hanteras sådana risker som kan påverka

uppnåendet av Sysselsättningsfondens

mål eller genomförandet av strategin.

Compliance-funktionen strävar

för sin del efter att säkerställa att

Sysselsättningsfonden följer gällande

reglering, fondens bindande externa

anvisningar och fondens egna interna

anvisningar. Tyngdpunkten ligger på

förutseende verksamhet.

42Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Personal

I slutet av 2022 var antalet anställda



Räknat i årsverken var antalet anställda





169 (164) personer 2022. Vi betalade



i naturaförmåner. Fonden tillämpar

ett lönesystem som grundar sig på

arbetets svårighetsgrad samt ett

resultatpremiesystem som stödjer

uppnåendet av fondens strategiska mål.

Av vår personal var 54 (46) män och 113

(105) kvinnor. Personalens medelålder

var 41 (41) år och den genomsnittliga

tjänstgöringstiden vid fonden var

5,9 år. Verkställande direktör för

Sysselsättningsfonden är juris kandidat

Janne Metsämäki.

Antalet anställda vid

Sysselsättningsfonden 2021–2022

200

175

150

125

100

30.6.2021 31.12.2021 30.6.2022 31.12.2022

pers.

20–29

år

30–39

år

40–49

år

50–59

år

60– år

Personalens ålders- och könsfördelning

2022

pers.

Män Kvinnor



< 5

170

151

174

167

43Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

PERSONALENS NÖJDHET FÖRBÄTTRADES





är viktigt för Sysselsättningsfonden.



med en omfattande personalenkät våren

2022 samt kvartalsvis med pulsenkäter.

Av enkätresultaten framgick att vår



hybridarbetsmöjlighet och personalen

upplever att responskulturen har

utvecklats.

Arbetstillfredsställelsen har ökat jämfört

med resultaten från föregående år,

särskilt i fråga om entusiasm, ledning,

prestationsförmåga och engagemang i

arbetet. Vårt People Power-index för 2021





12,76 (10,02) dagar/person.

Under 2022 övergick vi från fullt

distansarbete till hybridarbete, vilket har

lett till att mötena och arbetet på kontoret

har ökat. I fondens hybridarbetsmodell

arbetar man i genomsnitt en dag per vecka

på kontoret. Våra nya aktivitetsbaserade

kontor som togs i bruk i början av januari

stödjer arbetet på kontoret på ett utmärkt

sätt genom att de erbjuder bättre lokaler

för arbete som kräver koncentration och

tystnad, för gemensam verksamhet och för

grupparbete. Utöver bra personalupplevelse

är lokalerna effektivare än tidigare och gör

fonden till en alltmer ansvarsfull aktör.

Personal

44Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

VI UTVECKLADE VÅRA

VERKSAMHETSSÄTT

Vi fortsatte att förnya och utveckla

organisationen även 2022.



under året och mötena delades in enligt

tema i bland annat resultatmöten,

utvecklingsmöten och möten för

projektportföljens ledningsgrupp. I slutet av

2022 tillsatte vi en utvidgad ledningsgrupp,

i vars arbete även en representant för

personalen deltar.

År 2022 låg tyngdpunkten

i utbildningarna på stärkande av

kundupplevelsekompetensen,

effektiv kommunikation, dataskydd,

informationssäkerhet, allmän säkerhet

och ökad tillgänglighetskompetens. Vi har

utvecklat de digitala färdigheterna i vår

externa partners webbinlärningsmiljö.

Vi vill se till att alla medarbetare har

möjlighet att lära sig i arbetet och att

yrkeskunskapen ständigt utvecklas så att

vi kan erbjuda våra kunder högklassiga

tjänster. Antalet utbildningsdagar per

person var i genomsnitt 1,42 (2,33).

Personal

Vi fortsatte att förnya och utveckla

organisationen även 2022.

45Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

En titt på året som inletts

Antalet arbetslösa

arbetssökande har börjat öka

något i början av 2023. Då

den ekonomiska tillväxten

har avtagit och ligger nära

noll, har företag meddelat att

omställningsförhandlingar

har inletts. Osäkerheten kring

sysselsättningsutvecklingen

har ökat.



uppskattningar kommer centralbankerna

att skärpa penningpolitiken ytterligare och

styrräntorna väntas stiga i början av 2023.

Den ekonomiska utvecklingen under den

närmaste framtiden är svårare att förutspå

än normalt, och en svagare utveckling än

den grundläggande prognosen kan, om den

förverkligas, försvaga fondens ekonomi.

Den ekonomiska utvecklingen i Finland

förutspås avta, även om man har

rapporterat om positivare utsikter än

tidigare under den senaste tiden i Europa.

Utvecklingen av lönerna och köpkraften

påverkas i hög grad av de pågående

arbetsmarknadsförhandlingarna om

nya kollektivavtal. Totalproduktionen

beräknas minska något särskilt under

vintern och våren 2023. Kapitalmarknadens

svängningar har återgått till en relativt

måttlig nivå och värdena på aktier och

ränteplaceringar har stigit från de lägsta

nivåerna föregående år.

Även om de ekonomiska förhållandena

fortfarande är utmanande i början av 2023,

är Sysselsättningsfondens ekonomiska

utsikter vid tidpunkten för upprättandet

av bokslutet något bättre än i budgeten

för 2023. I augusti uppskattade vi att

den gradvisa nedgången i ekonomin

börjar synas i form av en ökning av

utgifterna för arbetslöshetsskyddet

redan under slutet av 2022. Den goda

sysselsättningsutvecklingen i slutet av

förra året har dock lett till att det totala

beloppet av Sysselsättningsfondens



än beräknat. Den starka ökningen av

lönesumman 2022 har också bidragit till att



46Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Vi bedömer att arbetslöshetsgraden

stiger något och att sysselsättningen kan

försämras särskilt under första hälften

av 2023. Enligt vår bedömning skulle

förändringen i vår nettoförmögenhet

2023 vara cirka 560 miljoner euro positiv



nettoförmögenhet i slutet av 2023 cirka



Vi fortsätter att utveckla vår

verksamhet särskilt i syfte att

förbättra kundupplevelsen samt öka

automatiseringen och effektiviteten. Vi

håller på att bereda en uppdatering av

strategin där vi beaktar vår föränderliga

verksamhetsmiljö.

En titt på året som inletts

Vi fortsätter att utveckla

vår verksamhet i

syfte att förbättra

kundupplevelsen samt

öka automatiseringen

och effektiviteten.

47Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Förvaltnings- och styrsystem

Sysselsättningsfondens redogörelse

för förvaltnings- och styrsystemen

år 2022 har uppgjorts i enlighet med

värdepappersmarknadslagen och

rekommendationen om rapportering enligt



trädde i kraft den 1 januari 2020.

IAKTTAGANDE AV KODEN FÖR

BOLAGSSTYRNING 2020 OCH AVVIKELSE

FRÅN REKOMMENDATIONERNA

Sysselsättningsfonden är en lagstadgad

självständig inrättning som övervakas av

Finansinspektionen. Sysselsättningsfonden

har emitterat masskuldebrevslån som

noterats i Nasdaq OMX Helsingfors Oy

och som förfaller till betalning 2023 och

2027. Sysselsättningsfonden har ett



euro. Den 31 december 2022 hade inom



emitterats på den inhemska

penningmarknaden till ett nominellt värde

av 100 miljoner euro.

I sin verksamhet följer Sysselsättningsfonden

i tillämpliga delar koden för bolagsstyrning,

som är offentligt tillgänglig på

Värdepappersmarknadsföreningen rf:s

webbplats ().

Sysselsättningsfondens verksamhet och

dess organs uppgifter regleras av lagen







förordningen om Sysselsättningsfondens



På grund av Sysselsättningsfondens

verksamhetsform och bakgrund

avviker dess verksamhet från koden

för bolagsstyrning i fråga om följande

rekommendationer:

• Rekommendationerna 1, 2, 3 och 4:

Sysselsättningsfonden är inte ett

aktiebolag och Sysselsättningsfondens

högsta beslutanderätten utövas

inte av bolagsstämman eller

motsvarande organ, utan av ett

förvaltningsråd som utses av statsrådet

i enlighet med förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente



bland annat om ärenden och

förfaranden som ska avgöras vid

förvaltningsrådets sammanträden

samt om kallelse till sammanträde.

Därför tillämpas rekommendationerna

om bolagsstämma, kallelse till

bolagsstämma och beslutsförslag,

aktieägarnas initiativ och närvaro på

bolagsstämman inte som sådana på

Sysselsättningsfondens verksamhet.

• Rekommendationerna 5, 6, 7, 8 och 9:

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

väljer medlemmarna i styrelsen

med iakttagande av de principer

som anges i förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente



fastställer förvaltningsrådet

styrelsemedlemmarna, ordföranden

Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

och vice ordföranden för följande

kalenderår. Förvaltningsrådet utser

styrelsen så att sju medlemmar

representerar arbetsgivaren och sju

representerar arbetstagarna. Därför

tillämpas inte rekommendationerna

om val av styrelsemedlemmar, deras

mandatperiod, sammansättning,

mångfald och medlemmarnas

oberoende i Sysselsättningsfondens

verksamhet.

• Rekommendationerna 10 och 19:

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

väljer medlemmarna i styrelsen

med iakttagande av de principer

som anges i förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente



inte heller aktieägare eller motsvarande

ägare, så styrelsens eller ledningens

oberoende av betydande aktieägare ska

inte bedömas och rekommendationen

om aktieägarnas utnämningskommitté

tillämpas inte.

• Rekommendationerna 16, 17 och 18:

I bestämmelserna om

Sysselsättningsfondens verksamhet



inrätta särskilda utskott, och fonden

har således inga utskott bortsett

från revisionsutskottet. Eftersom

Sysselsättningsfonden inte är ett

aktiebolag ska revisionsutskottet inte

bedöma revisionsutskottets oberoende

av betydande aktieägare.

• Rekommendation 21:

Enligt förordningen om

Sysselsättningsfondens

reglemente väljer förvaltningsrådet

styrelsemedlemmarna och styrelsen

väljer inom sig en ordförande som väljs

turvis vartannat år bland arbetsgivarnas

eller arbetstagarnas representanter, så

rekommendationen om begränsningen

av verkställande direktören tillämpas

inte.

• Rekommendation 22:

Social- och hälsovårdsministeriet

fastställer mötesarvodena för

förvaltningsrådets medlemmar

och principerna för ersättning av

resekostnader. Förvaltningsrådet

beslutar om arvoden till

styrelsemedlemmarna. Styrelsen

beslutar om villkoren för verkställande

direktörens anställningsförhållande

och om verkställande direktörens

belöningen samt om principerna för

den övriga ledningens belöning.

• Rekommendation 23:

Sysselsättningsfonden har inga

aktieägare eller motsvarande

ägare och därför tillämpas

inte styrelsemedlemmarnas

rekommendationer om aktiearvoden

och aktiebaserade arvoden.

• Rekommendation 27:

Sysselsättningsfonden är inte ett

aktiebolag, så bestämmelserna om

närståendetransaktioner kan inte

tillämpas på Sysselsättningsfondens

verksamhet på det sätt som

avses i koden för bolagsstyrning.

Sysselsättningsfonden tillämpar

dock IFRS-standarden och följer upp

närståendetransaktionerna på det sätt

som anges nedan.

Förvaltnings- och styrsystem

49Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

FÖRVALTNINGSRÅDET

Enligt förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente



högsta beslutanderätt av förvaltningsrådet,



medlemmarna representerar arbetsgivarna

och hälften arbetstagarna. Mandatperioden

för medlemmarna i Sysselsättningsfondens

förvaltningsråd är tre kalenderår.

Statsrådet tillsatte den 22 oktober

2020 på framställning av social-

och hälsovårdsministeriet

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

för mandatperioden 1.1.2021–31.12.2023.



Av medlemmarna utnämndes sex på

framställning av Finlands Näringsliv

EK rf, tre på framställning av Kommun-

och välfärdsområdesarbetsgivarna

KT, tre på framställning av Finlands

Fackförbunds Centralorganisation

FFC rf, tre på framställning av

Tjänstemannacentralorganisationen STTK

rf och tre på framställning av Akava rf.

Under 2022 utnämnde statsrådet två nya

medlemmar i förvaltningsrådet för den

återstående tiden av förvaltningsrådets

mandatperiod, som pågår fram till den



Förvaltningsrådet väljer inom sig för

ett kalenderår i sänder en ordförande

och en vice ordförande, av vilka den ena

ska företräda arbetsgivarna och den

andra arbetstagarna. Arbetsgivarnas och

arbetstagarnas företrädare ska vartannat

år ha ordförandeskapet. År 2022 var Antti

Zitting ordförande för förvaltningsrådet.

Förvaltnings- och styrsystem

50Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Mötespraxis och tillgång till information

Förvaltningsrådets ordinarie möte hålls

två gånger om året, vårmötet före utgången

av maj och höstmötet senast i oktober.

Extra förvaltningsrådsmöte hålls när

förvaltningsrådets ordförande eller styrelse

anser det nödvändigt eller när minst två av

förvaltningsrådets medlemmar skriftligen

begär det på grund av ett anmält ärende.

Möteskallelsen ska bevisligen tillställas

förvaltningsrådets medlemmar senast åtta

dagar före mötet.

Förvaltningsrådets möte är beslutfört

när ordföranden eller vice ordföranden

och minst hälften av förvaltningsrådets

medlemmar är närvarande. Både

arbetsgivarna och arbetstagarna

ska då vara representerade. Som

förvaltningsrådets beslut gäller den åsikt

som majoriteten av medlemmarna har

omfattat. Faller rösterna lika, gäller

som beslut den åsikt som mötets

ordförande omfattar. Om

det är fråga om val och

rösterna faller lika,

avgörs valresultatet

genom lottning. Om det är

fråga om en framställning om

arbetslöshetsförsäkringspremier och

rösterna faller lika, gäller som beslut den

åsikt som både ordföranden och vice

ordföranden har omfattat.

Förvaltningsrådet väljer inom sig

förvaltningsrådets ordförande och vice

ordförande för ett kalenderår i sänder. Den

ena ska representera arbetsgivarna och

den andra arbetstagarna. Representanten

för arbetsgivarna och representanten för

arbetstagarna ska vartannat år inneha

ordförandeskapet.

År 2022 sammanträdde förvaltningsrådet

tre gånger. Ett av mötena var ett

e-postmöte. För ett e-postmöte betalas

inget separat mötesarvode.

Förvaltnings- och styrsystem

51Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Medlemmar i förvaltningsrådet 2022 var:

Namn Födelseår Utbildning Huvudsyssla

Närvaro på

förvaltningsrådets

möten

Antti Zitting, ordförande 1956 diplomingenjör styrelseordförande, Sacotec Oy 3/3

Jari Jokinen, vice ordförande 1967 diplomingenjör verksamhetschef, Teknikens Akademikerförbund TEK rf 3/3

Riku Aalto 1965 förvaltningsmagister ordförande, Industrifacket rf 2/3



 1957 student

branschchef, Förbundet för den offentliga sektorn och

 1/3

Jorma Haapanen

 1964 agronomie- och forstmagister beredningsdirektör, Västra Nylands välfärdsområde 1/3

Teemu Kokko 1961 ekonomie doktor verkställande direktör, Haaga-Helia yrkeshögskola Oy 3/3

Antti Korpiniemi 1961 agronomie- och forstmagister verkställande direktör, Berner Oy 2/3

 1970 ekonomie magister verkställande direktör, Antell 3/3

 1962 juris licentiat, vicehäradshövding personaldirektör, Vanda stad 2/3

 1965 pedagogie magister

förhandlingsdirektör, Undervisningssektorns

Fackorganisation OAJ rf 3/3

 1963  verksamhetschef, Akavas Specialorganisationer rf 3/3

Jorma Malinen 1959 automationsplanerare ordförande, Fackförbundet PRO rf 2/3

Matti Mettälä 1963 vicehäradshövding chef, Kesko Abp 3/3

Taina Niiranen 1966 förvaltningsmagister personaldirektör, Birkalands välfärdsområde 2/3

Olli Nikula 1967 ekonomie magister verkställande direktör, Saint-Gobain Finland Oy 3/3

Silja Paavola 1956 hjälpskötare

ordförande,

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf 2/3

 1963 handelstekniker

vice ordförande,

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT 2/3

  politices magister

branschchef, Förbundet för den offentliga sektorn och

 1/3

Millariikka Rytkönen 1975 barnmorska-sjukskötare (högre YH) ordförande, Tehy rf 1/3

Annika Rönni-Sällinen 1976 juris kandidat ordförande, Servicefacket PAM rf 2/3

Förvaltnings- och styrsystem

52Styrelsens verksamhetsberättelse 2022 Förvaltnings- och styrsystem

STYRELSE

Enligt förordningen om

Sysselsättningsfondens reglemente



en styrelse med 14 medlemmar.

Förvaltningsrådet utser styrelsen så att

sju styrelsemedlemmar representerar

arbetsgivarna och sju arbetstagarna.

Styrelsen har en ordförande och en

vice ordförande, av vilka den ena ska

representera arbetsgivarna och den

andra arbetstagarna. Arbetsgivarnas och

arbetstagarnas representanter innehar

ordförandeskapet vartannat år.

Styrelsen är beslutför när ordföranden

eller vice ordföranden och minst sju andra

medlemmar är närvarande på mötet.

Både arbetsgivarna och arbetstagarna

ska vara representerade. Som styrelsens

beslut gäller den åsikt som majoriteten av

medlemmarna har omfattat. Faller rösterna

lika, gäller som beslut den åsikt som mötets

ordförande omfattar.

Styrelsen ser till att

Sysselsättningsfondens förvaltning och

verksamhet ordnas på behörigt sätt.

Styrelsen följer Sysselsättningsfondens

utveckling med hjälp av månadsrapporter

från ledningen samt annan information

från ledningen. De centrala uppgifterna

och verksamhetsprinciperna för

Sysselsättningsfondens styrelse fastställs

i förordningen om Sysselsättningsfondens



skriftliga arbetsordning. Styrelsen

utvärderar sin verksamhet en gång om året.

53Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Styrelsemedlemmar 2022 var:

Namn Födelseår Utbildning Huvudsyssla

Närvaro vid

styrelsens möten

Saana Siekkinen, ordf. 1972 magister i samhällsvetenskaper direktör, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 10/11

Markku Jalonen, vice ordf. 1960 licentiat i samhällsvetenskaper

verkställande direktör,

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT 11/11

Tuomas Aarto 1973 vicehäradshövding

verkställande direktör,

 11/11

Jarkko Eloranta (fr.o.m. 13.9.2022) 1966 politices magister

ordförande,

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 1/11

Minna Etu-Seppälä 1972  direktör, Kemiindustrin KI rf 10/11

Sture Fjäder  ekonomie magister ordförande, Akava rf 9/11

Riikka Heikinheimo 1963  direktör, Finlands Näringsliv EK 11/11

Minna Helle 1971 juris kandidat vice verkställande direktör, Teknologiindustrin rf 11/11

Ilkka Kaukoranta (t.o.m. 3.9.2022)  politices magister

chefsekonom,

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 7/11

 

politices doktor,

ekonomie magister chefsekonom, STTK rf 9/11

Henrika Nybondas-Kangas 1974 vicehäradshövding

förhandlingsdirektör,

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT 11/11

Antti Palola 1959 sjökapten ordförande, STTK rf 11/11

Vesa Rantahalvari 1967 förvaltningsmagister ledande sakkunnig, Finlands Näringsliv EK 10/11

Heikki Taulu 1973 magister i samhällsvetenskaper ekonom, Akava rf 10/11

Pirjo Väänänen 1971 socionom (högre YH)

socialpolitisk chef,

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 11/11

Förvaltnings- och styrsystem

54Styrelsens verksamhetsberättelse 2022 Förvaltnings- och styrsystem

Mötespraxis och information

Styrelsen sammanträder på kallelse av

ordföranden. Kallelse till styrelsemöte

skickas till alla styrelsemedlemmar

i god tid före mötet för att säkerställa

styrelsemedlemmarnas möjligheter att

delta i mötena. Styrelsen sammanträder





enskilt ärende också hållas som telefon-

eller e-postmöte, om samtliga medlemmar

godkänner det.

Ordförandens uppgifter

Förvaltningsrådet väljer styrelsens

ordförande och vice ordförande för ett

kalenderår i sänder. År 2022 var Saana

Siekkinen styrelseordförande.

Styrelseordförande

• sammankallar styrelsens möten

• godkänner verkställande direktörens

föredragningslista för styrelsemöten

• ansvarar för att ett protokoll upprättas

för varje styrelsemöte

• håller vid behov kontakt med både

• den verkställande direktören och

styrelsemedlemmarna mellan mötena

och ansvarar för att bestämmelserna i

denna arbetsordning iakttas i styrelsens

arbete

• godkänner verkställande direktörens

fakturor.

Styrelsens verksamhet

År 2022 sammanträdde styrelsen 11 gånger.

Dessutom sammanträdde styrelsen på

ett strategiseminarium för vilket inget

arvode betalas. Styrelsen utvärderar

årligen sin verksamhet och sina arbetssätt

samt revisionsutskottets verksamhet

och arbetssätt. År 2022 genomfördes

utvärderingen som en självutvärdering och

dess resultat behandlades och diskuterades

på styrelsens möte i december.

Styrelsen utvärderar årligen sin verksamhet och sina arbetssätt

samt revisionsutskottets verksamhet och arbetssätt.

55Styrelsens verksamhetsberättelse 2022 Förvaltnings- och styrsystem

STYRELSENS REVISIONSUTSKOTT

Styrelsen har inga permanenta utskott

på basis av bestämmelserna om

Sysselsättningsfonden, men den kan

tillsätta arbetsgrupper eller utskott som

bistår styrelsen genom att bereda ärenden

som hör till styrelsen. Styrelsen har

haft ett revisionsutskott sedan år 2019.

Fondens styrelse utnämner medlemmarna

i revisionsutskottet. Revisionsutskottet

ska enligt utskottets arbetsordning ha

åtminstone fyra medlemmar, av vilka

hälften representerar arbetstagarna och

hälften arbetsgivarna.

Revisionsutskottet bistår styrelsen.

Revisionsutskottet har inte beslutanderätt,

men kan göra framställningar och

utredningar till styrelsen om de uppgifter

som ålagts det. Revisionsutskottet bereder

särskilt ärenden som gäller ekonomisk

rapportering, intern kontroll, riskhantering

och val av revisorer. År 2022 sammanträdde

revisionsutskottet sex gånger.

Revisionsutskottet

Närvaro vid

möten

Henrika Nybondas-Kangas, ordf. 6/6

Heikki Taulu, vice ordf. 5/6

Minna Helle 6/6

Ilkka Kaukoranta

(t.o.m. 3.9.2022) 4/6

Pirjo Väänänen

(fr.o.m. 27.9.2022) 1/6

Ett av mötena var ett e-postmöte för vilket inget

mötesarvode betalas.

56Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Sysselsättningsfonden har en verkställande direktör som

förvaltar fonden i enlighet med anvisningar och föreskrifter

från Sysselsättningsfondens styrelse. Verkställande direktören

svarar för att Sysselsättningsfondens bokföring är lagenlig

och att medelsförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt.

Verkställande direktören ska ge styrelsen och dess medlemmar de

upplysningar som styrelsen behöver för att sköta sina uppgifter.

Verkställande direktör för Sysselsättningsfonden är juris kandidat

Janne Metsämäki (f. 1960).

LEDNINGSGRUPP



ledningen av Sysselsättningsfondens verksamhet samt i

genomförandet av Sysselsättningsfondens strategiska och



vecka. Utöver ledningsgruppen bistås verkställande direktören

i den operativa ledningen också av en utvidgad ledningsgrupp

som sammanträder en gång i månaden. I ledningsgruppen ingår

också en personalrepresentant. Den utvidgade ledningsgruppen

sammanträdde första gången i september 2022.

År 2022 var medlemmarna i ledningsgruppen:

Namn Födelseår

Utbildning Uppgift/ansvar

Janne Metsämäki 1960 juris kandidat

verkställande

direktör

Tapio Oksanen  ekonomie magister

direktör, ekonomi



Virpi Halme 1976 juris magister

direktör, teknologi

och utveckling

Katja Knaapila 1966

Master of Business

Administration

direktör, HR och

kommunikation

Tuulikki Saari 1979 

direktör,

kundrelationer

Förvaltnings- och styrsystem

57Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

VERKSAMHETENS LAGLIGHET

OCH KRAVENLIGHET

I Sysselsättningsfondens verksamhet

iakttas lagen, de anvisningar och

föreskrifter som gäller fonden samt kraven

på god förvaltning.

INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

Sysselsättningsfondens styrelse beslutar

om grunderna för den interna kontrollen

och riskhanteringen, godkänner

principerna för riskhanteringen och

förutsätter att fondens funktioner

ordnas så att det på alla nivåer och i all



och riskhantering. Sysselsättningsfondens

grunder för intern kontroll och

riskhantering gäller alla fondens

verksamheter och varje arbetstagare

ansvarar för att genomföra dem.

Förvaltnings- och styrsystem

Verkställande direktör och ledningsgrupp

Revision

och

tillsyns-

myndigheter

Operatiivisen

johdon

sisäinen

valvonta

Styrelse och revisionsutskott

Förvaltningsråd

Intern

kontroll av

den operativa

ledningen

Den interna

kontrollens

förfaringssätt

Risk-

hantering

Kravenlighet Intern kontroll

Försvarslinje

Sysselsättningsfondens interna kontroll bygger på principen om tre försvarslinjer.

Styrelsens verksamhetsberättelse 2022 Förvaltnings- och styrsystem

Intern kontroll

Sysselsättningsfondens styrelse beslutar

om verksamhetsmodellen och grunderna

för den interna kontrollen. Den interna

kontrollen fungerar utifrån de planer som

revisionsutskottet har behandlat och som

styrelsen har godkänt. År 2022 köptes

Sysselsättningsfondens interna kontroll av

PriceWaterhouseCoopers Oy. Den interna

kontrollen rapporterar regelbundet om sin

verksamhet till Sysselsättningsfondens

styrelse och till revisionsutskottet.

Principerna för ordnande av

insiderförvaltningen

Sysselsättningsfonden har emitterat

offentligt noterade masskuldebrevslån.

Sysselsättningsfonden iakttar

marknadsmissbruksförordningen (MAR)

och annan tillämplig lagstiftning, Nasdaq

Helsinki Oy:s insiderdirektiv samt reglerna

för emittenter av andra instrument.

Dessutom har Sysselsättningsfonden en

av styrelsen godkänd insideranvisning

som beskriver de viktigaste principerna för

insiderärenden som tillämpas vid fonden.

I enlighet med kraven i MAR ska

Sysselsättningsfonden föra en förteckning

över personer i ledande ställning och deras

närmaste krets. Till personer i ledande

ställning har i Sysselsättningsfonden

fastställts förvaltningsrådets medlemmar,

styrelsemedlemmarna samt verkställande

direktören och den direktör som ansvarar



är förbjudet för personer i ledande

ställning att för egen eller tredje parts

räkning direkt eller indirekt handla



instrument under ett s.k. stängt fönster,

oberoende av om personen då innehar

insiderinformation. Sysselsättningsfonden

fastställer en handelsbegränsning

under det stängda fönstret även för alla



beredningen av Sysselsättningsfondens

delårsrapport och bokslutskommuniké.

Det stängda fönstret är 30 dagar innan

den lagstadgade delårsrapporten eller

bokslutskommunikén offentliggörs, den

dagen medräknad.

Sysselsättningsfonden upprättar en

insiderförteckning för varje enskilt

projekt. I förteckningen införs

uppgifter om personer som har

tillgång insiderinformationen i fråga



Sysselsättningsfonden upprätthåller inte

insiderförteckningens kompletteringsdel

över permanenta insider, utan endast



Sysselsättningsfonden har en

insideransvarig som sköter uppgifter

som hör till fondens insiderförvaltning.

Sysselsättningsfonden har ett förfarande

som gör det möjligt att via en oberoende

kanal anmäla misstänkta överträdelser

av bestämmelserna och föreskrifterna om



fungerar Sysselsättningsfondens anonyma



både på Sysselsättningsfondens interna

intranät och på den offentliga webbplatsen.

59Styrelsens verksamhetsberättelse 2022 Förvaltnings- och styrsystem

Principer för närståendetransaktioner

Regleringen av närstående i lagen

om aktiebolag lämpar sig inte för

Sysselsättningsfondens verksamhet,

men fonden följer IFRS-standarderna och

anvisningarna om närståendekretsen

i enlighet med dem (IAS 24). Till

Sysselsättningsfondens närkrets

räknas förvaltningsrådets medlemmar,

styrelsemedlemmarna, verkställande

direktören, den huvudansvariga revisorn

samt ledningsgruppens medlemmar och

deras makar, intressebevakare och företag

som står under bestämmanderätt.

Affärstransaktioner där en part är en

person som hör till närkretsen behandlas



närkretsen som styrelsen godkänt.

Förteckningen över närstående



REVISOR OCH REVISORSARVODEN

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

valde KPMG Oy Ab till revisor för 2022.

Ansvarig revisor var CGR Marcus

Tötterman.

I revisorns arvoden för 2022 ingår







60Styrelsens verksamhetsberättelse 2022 Belöningsrapport

Belöningsrapport

Sysselsättningsfonden är inte ett aktiebolag,

så bestämmelserna om belöningsprinciper

och -rapportering kan inte som sådana

tillämpas på fondens verksamhet.

Därför har Sysselsättningsfondens

belöningsrapport 2022 upprättats

till de delar som är tillämpliga för

Sysselsättningsfonden i enlighet med

Värdepappersmarknadsförening rf:s kod för

bolagsstyrning 2020 ().

ARVODEN OCH ANDRA FÖRMÅNER TILL

FÖRVALTNINGSRÅDETS MEDLEMMAR

Statsrådet utsåg den 22 oktober 2020 på

framställning av arbetsmarknadsparterna

medlemmarna i Sysselsättningsfondens

förvaltningsråd för mandatperioden

1.1.2021–31.12.2023.

Social- och hälsovårdsministeriet

fastställer mötesarvodena för

förvaltningsrådets medlemmar

och principerna för ersättning av

resekostnader.

Social- och hälsovårdsministeriet

beslutade 22.10.2021 att arvodena för

förvaltningsrådets medlemmar är:

ordförandes månadsarvode 310 euro och

mötesarvode 410 euro, vice ordförandes och

övriga medlemmars mötesarvode 310 euro.

År 2022 sammanträdde förvaltningsrådet

tre gånger. Ett av mötena var ett e-postmöte

för vilket inget arvode betalas.

61Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

År 2022 betalades till förvaltningsrådets medlemmar arvoden enligt följande:

Namn

Förvaltningsrådets

medlem,

mötesarvode

Årsarvode till

förvaltningsrådets

ordförande Resekostnad

31.12.2022

Totalt

Närvaro på

förvaltningsrådets möten

Antti Zitting, ordförande     3/3

Jari Jokinen, vice ordförande 620 0 0 620 3/3

Riku Aalto 310 0 0 310 2/3

 310 0 0 310 1/3

 310 0 0 310 1/3

Teemu Kokko 620 0 0 620 3/3

Antti Korpiniemi 310 0 30 340 2/3

 620 0 0 620 3/3

 310 0 0 310 2/3

 620 0 0 620 3/3

 620 0 0 620 3/3

Jorma Malinen 310 0 0 310 2/3

Matti Mettälä 620 0 0 620 3/3

Taina Niiranen 310 0 0 310 2/3

Olli Nikula 620 0 0 620 3/3

Silja Paavola 310 0 0 310 2/3

 310 0 114 424 2/3

 0 0 0 0 1/3

Millariikka Rytkönen 0 0 0 0 1/3

Annika Rönni-Sällinen 310 0 0 310 2/3

Totalt   342 

Belöningsrapport

62Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

STYRELSEMEDLEMMARNAS ARVODEN OCH ANDRA FÖRMÅNER

Förvaltningsrådet beslutar om arvoden till styrelsemedlemmarna.

Förvaltningsrådet beslöt den 26 augusti 2021 att till

styrelsemedlemmarna betalas arvoden på dessa grunder:

Uppgift

Arvode

euro/mån.

Arvode

euro/möte

  410

  310

 515 255

På styrelseledamöterna tillämpas inte andra belöningssystem eller

tilläggspensionssystem.

År 2022 sammanträdde styrelsen 11 gånger. Dessutom

sammanträdde styrelsen på ett strategiseminarium

för vilket inget arvode betalas.

År 2022 betalades styrelsemedlemmarna arvoden enligt följande:

Namn

Styrelsens

års-

arvode

Styrelsens

mötes-

arvode

31.12.2022

Totalt

Närvaro på

styrelsens

möten

Saana Siekkinen,

ordf.

 



10/11

Markku Jalonen,

vice ordf.

 



11/11

Tuomas Aarto

 



11/11

Jarkko Eloranta

(fr.o.m. 13.9.2022)

 255



1/11

Minna Etu-Seppälä

 



10/11

Sture Fjäder

 



9/11

Riikka Heikinheimo

 



11/11

Minna Helle

 



11/11

Ilkka Kaukoranta

(t.o.m. 3.9.2022)

 



7/11



 



9/11

Henrika

Nybondas-Kangas

 



11/11

Antti Palola

 



11/11

Vesa Rantahalvari

 



10/11

Heikki Taulu

 



10/11

Pirjo Väänänen

   11/11

Totalt   

Belöningsrapport

63Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

Arvodet för revisionsutskottets ordförande var 410 euro/

möte och för medlem 255 euro/möte. År 2022 sammanträdde

revisionsutskottet sex gånger. Ett av mötena var ett e-postmöte för

vilket inget arvode betalas.

År 2022 betalades arvoden till medlemmarna i revisionsutskottet

enligt följande:

Namn

Revisions-

utskottets

mötesarvode

31.12.2022

totalt

Närvaro vid

revisions-

utskottets möten

Henrika

Nybondas-Kangas, ordf.   6/6

Heikki Taulu, vice ordf.   5/6

Minna Helle   6/6

Ilkka Kaukoranta

(t.o.m. 3.9.2022) 765 765 4/6

Pirjo Väänänen

(fr.o.m. 27.9.2022) 255 255 1/6

Totalt  

BELÖNING AV VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Verkställande direktören har ett separat belöningssystem som

godkänts av styrelsen. Styrelsen beslutar om eventuell utbetalning

av arvodet. Den övriga ledningen har ett av styrelsen godkänt

arvodesprogram, enligt vilket styrelsen fattar beslut om betalning

av ett eventuellt arvode på förslag av verkställande direktören

utifrån fastställda arvodeskriterier.

Följande tabell visar verkställande direktörens arvoden och

förmåner för 2022. Siffrorna i tabellen anges utan lönebikostnader.

Befattning

Löner och

naturaförmåner

Föränderlig

resultatpremie 1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

Verkställande

direktör    

VILLKOREN FÖR VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖRENS ARBETSFÖRHÅLLANDE

Villkoren för verkställande direktörens arbetsförhållande

har fastställts genom styrelsens beslut och konstaterats i det

skriftliga arbetsavtalet. Verkställande direktörens belöning

består av totallön och en rörlig resultatpremiedel, för vilken

styrelsen godkänner målen, samt ett eventuellt arvode som ska

betalas. Verkställande direktörens totallön omfattar penninglön

och skattepliktiga förmåner (lunch-, telefon- och bilförmån).

Verkställande direktörens pensionsålder och pensionstillväxt

bestäms enligt den allmänna arbetspensionslagstiftningen.

Verkställande direktören har inte tilläggspension från fonden.

Uppsägningstiden för verkställande direktören fastställs av

vardera parten enligt arbetsavtalslagen.

Belöningsrapport

64Styrelsens verksamhetsberättelse 2022

BELÖNING AV LEDNINGSGRUPPEN

Belöningen för Sysselsättningsfondens ledningsgrupp består

av totallön och telefonförmån samt en rörlig resultatpremiedel,



Totallönen omfattar penninglön och skattepliktiga förmåner.



styrelsen årligen godkänt arvodesprogram, enligt vilket styrelsen

fattar beslut om betalning av ett eventuellt arvode på förslag

av verkställande direktören utifrån på förhand fastställda

arvodeskriterier.

Följande tabell visar ledningsgruppens arvoden och förmåner för

2022. Siffrorna i tabellen anges utan lönebikostnader.

Befattning

Löner och

naturaförmåner

Föränderlig

resultatpremie 1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

    

VILLKOREN FÖR LEDNINGSGRUPPENS ARBETSFÖRHÅLLANDE

Anställningsvillkoren för medlemmarna i ledningsgruppen

fastställs i ett skriftligt avtal. Pensionsåldern och

pensionstillväxten för medelmmarna i ledningsgruppen bestäms

enligt den allmänna arbetspensionslagstiftningen. Medlemmarna

i ledningsgruppen har ingen tilläggspension från fonden.

Uppsägningstiden för medlemmarna i ledningsgruppen har

fastställts av vardera parten i arbetsavtalet.

Belöningsrapport

Bokslut

66Bokslut 2022

Bokslut (IFRS) 2022

Kalkyl över förändringar i nettoförmögenheten

KALKYL ÖVER FÖRÄNDRINGAR I NETTOFÖRMÖGENHETEN

Siffrorna anges i tusen euro.

Bilaga 1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

Insamlade premier

Arbetslöshetsförsäkringspremier och övriga intäkter

5  

Insamlade premier totalt  



6  

Förvaltningskostnader

7  

  

Nettovinster från värdering av investeringstillgångar till verkligt värde

14  

Finansieringskostnader

  -666

Förändring av nettoförmögenheten  

67Bokslut 2022

KALKYL ÖVER NETTOFÖRMÖGENHETEN

Siffrorna anges i tusen euro.

Bilaga 31.12.2022 31.12.2021

TILLGÅNGAR

Långfristiga tillgångar

Materiella anläggningstillgångar

9  

Immateriella tillgångar

10  

Övriga fordringar

13 0 

Långfristiga tillgångar sammanlagt  

Kortfristiga tillgångar

Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar

11  

Periodiseringar av

arbetslöshetsförsäkringspremier

11  

Övriga fordringar

13  

Investeringstillgångar

15  



16  

Kortfristiga tillgångar totalt  

Tillgångar totalt  

Bilaga 31.12.2022 31.12.2021

NETTOFÖRMÖGENHET

Från föregående räkenskapsperioder  

Från räkenskapsperioden  

Nettoförmögenhet totalt  

SKULDER

Långfristiga skulder

Masskuldebrevslån

17  

Långfristiga skulder totalt  

Kortfristiga skulder



17  

Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder

11  

Övriga skulder

  

Kortfristiga skulder totalt  

Skulder totalt  

Nettoförmögenhet och skulder totalt  

Kalkyl över nettoförmögenheten

Bokslut 2022

KASSAFLÖDESKALKYL

Siffrorna anges i tusen euro.

1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

Insamlade arbetslöshetsförsäkringspremier  

Redovisade premier  

Betalda räntor  

Likvida medel netto som använts för den ordinarie verksamheten  



Anskaffning av materiella anläggningstillgångar 0 0

Anskaffning av immateriella tillgångar -971 

Köp av investeringsinstrument  

Försäljning av placeringsinstrument och realiserade intäkter  

Övriga långfristiga tillgångar 0 0

  

  

 -578 

Nettoökning/-minskning av likvida medel  

  

Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut  



69Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Noter till bokslutet

1 ALLMÄNNA UPPGIFTER

Sysselsättningsfonden ("Fonden")



inledde sin verksamhet 2019 är en

självständig inrättning som förvaltas av

arbetsmarknadsparterna och övervakas

av social- och hälsovårdsministeriet

och Finansinspektionen.

Sysselsättningsfondens



arbetslöshetsförmåner och bevilja

vuxenutbildningsförmåner. Fonden

styr, utvecklar och övervakar också

verkställigheten av uppbörden av

arbetslöshetsförsäkringspremier samt

fastställer och uppbär arbetsgivares

självriskpremie för arbetslöshetsskyddet.

Dessutom handlägger fonden

arbetsgivares utbildningsersättningar.

Sysselsättningsfondens hemort är

Helsingfors och adress Östersjögatan 11–13,



Nedan presenteras de centrala principer

för upprättande som tillämpats i fondens

bokslut. De har följts konsekvent under alla

räkenskapsår, om inte annat anges.

2 SAMMANFATTNING AV

BETYDANDE PRINCIPER FÖR

UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT

OCH RÄKENSKAPSPERIODERNAS

JÄMFÖRBARHET

2.1 Grund för upprättande

Sysselsättningsfondens bokslut har

upprättats i enlighet med de internationella

bokslutsstandarder (International Financial

Reporting Standards, IFRS) som godkänts

för användning i Europeiska Unionen och

med iakttagande av de IAS- och IFRS-

standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar

som var i kraft den 31 december 2022.

Med internationella bokslutsstandarder

avses i Finlands bokföringslag samt i

bestämmelser som utfärdats med stöd

av den, standarder som godkänts för

tillämpning i gemenskapen i enlighet med

Europaparlamentets och rådets förordning

(EG) Nr 1606/2002, med tillhörande

tolkningar. Noterna till bokslutet uppfyller



och samfundslagstiftningen som

kompletterar IFRS-bestämmelserna.

Sysselsättningsfonden är en icke-

vinstdrivande fond som är bunden till den

offentliga makten och vars verksamhet



arbetslöshetsförmåner, förordningen om



förordningen om Sysselsättningsfondens

reglemente, såsom konstateras i punkt 1.

Sysselsättningsfonden samlar in och

redovisar arbetslöshetsförsäkringspremier.

Fonden bedriver inte sådan

Principer för upprättande av bokslut

70Bokslut 2022 Noter till bokslutet

affärsverksamhet som ger intäkter från

försäljning av varor eller produktion av

tjänster. På grund av verksamhetens

karaktär har den ingen omsättning och

sedvanliga intäktsföringsprinciper kan

inte tillämpas. IFRS-standarderna reglerar

inte direkt strukturen i IFRS-bokslutet

för en fond som Sysselsättningsfonden

och inte heller grunderna för bokföring

och värdering av dess transaktioner. Vid

upprättandet av Sysselsättningsfondens

IFRS-bokslut har man följt referensramen

för IFRS-standarderna och de allmänna

principerna för bokföring och värdering

av standarderna. På grund av nämnda

omständigheter är huvudkalkylerna



förändringen i nettoförmögenheten, en

kalkyl över nettoförmögenheten samt en



Summan av de insamlade och redovisade

arbetslöshetsförsäkringspremierna samt



utgörs av förändringen i samfundets

nettoförmögenhet under

räkenskapsperioden. Skillnaden mellan

fondens tillgångar och skulder avspeglar

den ackumulerade nettoförmögenheten,

för vilken även termen konjunkturbuffert

används. Konjunkturbufferten beskrivs

närmare i not 4.2. Sysselsättningsfonden

har inga aktier eller eget kapital. Därför

innehåller IFRS-bokslutet ingen kalkyl

över förändringar i det egna kapitalet,

utan förändringen i nettoförmögenheten

presenteras i en separat huvudkalkyl.

Under de räkenskapsperioder som

presenteras hade fonden inga sådana

transaktioner som borde ha bokförts

bland övriga poster i totalresultatet.

Därför innehåller IFRS-bokslutet

ingen kalkyl över övriga poster i

totalresultatet. Sysselsättningsfonden är

inte försäkringsgivare, dvs. den varken

säljer eller köper försäkrings- eller

återförsäkringsavtal. Därför omfattas

fondens verksamhet inte av standarden

IFRS 4 Försäkringsavtal. Den huvudsakliga

värderingsgrunden i bokslutet är den

ursprungliga anskaffningsutgiften, och



tillgångar och skulder som redovisas till

verkligt värde med resultatpåverkan till

verkligt värde. Siffrorna i bokslutet anges



71Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Upprättandet av ett bokslut enligt IFRS-

standarderna förutsätter användning

av vissa centrala bokföringsmässiga

bedömningar. Dessutom förutsätter det

att ledningen överväger principerna för

upprättande av bokslut. I not 3 beskrivs

centrala bokföringsmässiga bedömningar

och avgöranden som grundar sig på

övervägande.

Nya IFRS-standarder eller IFRIC-tolkningar

som redan publicerats men som ännu inte

är i kraft förväntas inte ha någon väsentlig

inverkan på Sysselsättningsfonden.

2.2 Ändring av poster i utländsk valuta

Bokslutet upprättas i euro, som är

Sysselsättningsfondens funktionella

valuta och presentationsvaluta.

Fondens affärstransaktioner



valuta till transaktionsdagens kurs.

Valutabundna depositioner värderas med

resultatpåverkan till verkligt värde, varvid

valutakursernas effekter har redovisats

som en del av den totala förändringen



2.3 Arbetslöshetsförsäkringspremier

Sysselsättningsfonden fastställer och

uppbär arbetslöshetsförsäkringspremier

i enlighet med kapitel 7 i lagen om



Arbetsgivarna anmäler utbetalda

löner i inkomstregistret.

Arbetslöshetsförsäkringspremierna

fastställs fyra gånger om året på basis

av uppgifterna om utbetalda löner

i inkomstregistret. Intäkterna av

arbetslöshetsförsäkringspremierna bokförs

i bokslutet enligt prestationsprincipen,

och arbetslöshetsförsäkringsintäkterna

för årets sista kvartal bokförs bland

resultatregleringarna i balansräkningen.

Arbetsgivares självriskpremier

för arbetslöshetsskydd

Sysselsättningsfonden fastställer och

uppbär arbetsgivarnas självriskpremier

för arbetslöshetsskydd. Självriskpremien

för arbetslöshetsskydd gäller arbetsgivare

vars lönesumma som ligger till grund

för arbetslöshetsförsäkringspremien

överskrider den nedre gränsen på



vara skyldig att betala självriskpremie

för arbetslöshetsskydd om arbetsgivaren

har sagt upp eller permitterat en äldre

arbetstagare vars anställningsförhållande

har varat minst tre år och arbetstagaren har

blivit långvarigt arbetslös eller permitterad.



för arbetslöshetsförmåner till följd av

dessa.

72Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Självriskpremier som samlats

in för att täcka kostnaderna för

arbetslöshetsdagpenningen bokförs

som räkenskapsperiodens inkomst när

inkomstbeloppet kan fastställas på ett

tillförlitligt sätt. Självriskpremier som

samlats in för att täcka kostnaderna för

tilläggsdagpenningen bokförs som inkomst



av en uppskattning av hur de motsvarande

kostnaderna har realiserats.

Samordning enligt 12 kap.



Enligt arbetsavtalslagen ska en domstol

när den behandlar ett samordningsärende

ge Sysselsättningsfonden tillfälle

att bli hörd. Skadestånd som åläggs

en arbetstagare på grund av att

anställningsförhållandet upphör utan

grund minskas enligt huvudregeln



avvägda arbetslöshetsdagpenning

som för motsvarande tid betalats till

arbetstagaren. Domstolen ska ålägga

arbetsgivaren att redovisa avdraget

till Sysselsättningsfonden och sända

en lagakraftvunnen dom eller ett

lagakraftvunnet beslut i ärendet till

Sysselsättningsfonden för kännedom.

Avdraget till fonden görs också från

den ersättning som arbetsgivaren och

arbetstagaren avtalar om med anledning av

att anställningsförhållandet upphör utan

grund.

Fordringar som är föremål för indrivning

Fonden driver in och övervakar

arbetslöshetsförsäkringspremier för företag

som är under utsökning och företag där

konkurs eller frivillig skuldsanering har

inletts. Fonden har använt den förenklade

modell som IFRS 9 tillåter, eftersom

fordringarna inte innehåller någon



2.4 Stödavgifter till arbetslöshetskassor

Sysselsättningsfonden svarar för

utgifterna för arbetslöshetsdagpenning,

sysselsättningsfrämjande service och



av arbetslöshetsskydd avvägt enligt

förtjänsten med stöd av lagen om





enskilda arbetslöshetskassorna inte

ansvarar för dem. De förmåner som nämns

här betalas ur arbetslöshetskassorna.

73Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Sysselsättningsfonden svarar ytterligare

för försäkringspremien för arbetslösa och

mottagare av vuxenutbildningsstöd, som

betalas via Pensionsskyddscentralen till

arbetspensionsanstalterna.

Enligt förordningen om verkställighet av

lagen om arbetslöshetskassor (272/2001)

hör det till Sysselsättningsfondens

uppgifter att handlägga

arbetslöshetskassornas ansökningar om

förskott och fatta beslut om utbetalning

samt följa upp att förskotten är

tillräckliga. Fonden betalar sina förskott

till arbetslöshetskassorna två gånger



godkändes vid utgången av föregående

räkenskapsperiod. Finansinspektionen

lämnar månatligen till fonden statistik



till sina kunder, på basis av vilken fonden

i slutet av december har periodiserat

förskottsbetalningarna och den faktiska

kassabetalningen per kassa som fordran

eller kredit i sin bokföring. Periodiseringen

har gjorts per förmånsslag.

Social- och hälsovårdsministeriet

betalar till Sysselsättningsfonden

de statsandelar som fonden betalar



arbetslöshetskassorna. Fonden betalar

förskotten på statsandelarna till

arbetslöshetskassorna en gång i månaden

den första bankdagen. År 2022 betalade

social- och hälsovårdsministeriet

månatligen förskott på statsandelarna

till fonden i jämnstora poster, om inte

Sysselsättningsfonden föreslår något

annat.

Inkomsterna från ministeriet och utgifterna

för arbetslöshetskassorna har bokförts

till det belopp som arbetslöshetskassorna

har betalat ut varje förmån till sina

kunder. Social- och hälsovårdsministeriet

fastställer arbetslöshetskassornas

bokslut på basis av de slutliga uppgifterna

sommaren 2023, då fonden utför

utjämningarna på kontopositioner

tillsammans med arbetslöshetskassorna

och staten.

Sysselsättningsfonden svarar med



av arbetslöshetsförmåner ensam för



som avses i 6 § i lagen om utkomstskydd

för arbetslösa. Från och med början

av 2015 ändrades beräkningsregeln

för högre inkomstrelaterade

arbetslöshetsdagpenningar så att

dagpenningsnivån sjönk något.

Samma ändring gjordes i den förhöjda

förtjänstdelen. Genom ändringen

genomfördes den nedskärning av

dagpenningsutgifterna som ingick

i Finlands regerings rambeslut.

Ändringen har minskat utgifterna för

inkomstrelaterad dagpenning. För att



redovisar Sysselsättningsfonden årligen

besparingsbeloppet (cirka 50,3 miljoner

euro) till Folkpensionsanstalten för







74Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Avgifter till Pensionsskyddscentralen

och Statens pensionsfond samt

diskontering av dem

Sysselsättningsfondens näst största

utgiftspost har varit den avgift som ska

betalas till Pensionsskyddscentralen,

med vilken pensionsansvaret och

pensionskostnaderna för beaktandet av

tiden för arbetslöshet samt utbildnings-

och alterneringsledighet täcks (74 och



(395/2006). Denna avgift fastställs så

att den uppskattas motsvara det belopp

som skulle fås om en genomsnittlig

arbetspensionsavgift skulle betalas för

de inkomster som ligger till grund för

arbetspensionsskyddet för de nämnda

oavlönade perioderna. Fonden svarar på

motsvarande sätt för att den avgift som

avses i 62 och 133 § i lagen om statens

pensioner (1295/2006) betalas till Statens

Pensionsfond.

De avgifter som enligt 12 c § i lagen om



betalas till Pensionsskyddscentralen

för en räkenskapsperiod grundar sig på

Pensionsskyddscentralens uppskattning,

som preciseras i samband med bokslutet.

Skillnaden mellan betalda avgifter och

den justerade uppskattningen bokförs som

en resultatreglering. Avgiftens slutliga

belopp fås från Pensionsskyddscentralen

på våren året efter räkenskapsperioden.

Skillnaden mellan den i bokslutet använda

avgiftskalkylen och den slutliga avgiften

presenteras som utjämningsavgift för

föregående år i bokslutet för det år

som följer på räkenskapsperioden. Det

justerade förskottet och föregående års



bokslutet.

Pensionsskyddscentralen diskonterar

de debiteringar som det bestämts att

Sysselsättningsfonden ska betala med



justerade avgift som använts i bokslutet

har diskonterats till räkenskapsperiodens

slut (debiteringsränta).

Pensionsskyddscentralen betalar ränta

till fonden utifrån de faktiska avgifter som

fonden betalat och utifrån de faktiska

betalningstidpunkterna (gottgörelseränta).

Den slutliga avgiften som ska utredas året

efter räkenskapsperioden höjs till den

tidpunkt som Pensionsskyddscentralen

och Sysselsättningsfonden kommit överens

om (föregående års debiteringsränta).

Gottgörelseränta (gottgörelseränta för

föregående år) beräknas på motsvarande

sätt på fondens alla betalningar från

föregående år. I fråga om Statens

Pensionsfond beräknas debiterings- och

gottgörelseräntan på motsvarande sätt.

Redovisning till Folkpensionsanstalten

av inkomsten från

arbetslöshetsförsäkringspremier

för löntagare som inte hör till

arbetslöshetskassorna







Folkpensionsanstalten redovisa intäkterna

från arbetslöshetsförsäkringspremier för

löntagare till ett belopp som motsvarar

andelen löntagare som inte hör till

arbetslöshetskassorna. Bedömningen

av denna andel grundar sig på

Statistikcentralens material och fastställs

75Bokslut 2022 Noter till bokslutet

av social- och hälsovårdsministeriet.

Premiens slutliga belopp grundar sig på

social- och hälsovårdsministeriets kalkyl

över hur mycket Folkpensionsanstalten



detta sätt under räkenskapsperioden.

Vuxenutbildningsförmåner

Sysselsättningsfonden beviljar och

betalar ut vuxenutbildningsstöd och

yrkesexamensstipendier i enlighet med

lagen om vuxenutbildningsförmåner

(1276/2000). Sysselsättningsfonden



vuxenutbildningsstöd för löntagare och

andra yrkesexamensstipendier än sådana

som beviljas statsanställda. Staten svarar



för företagare och yrkesexamensstipendier

som beviljas statsanställda. Om



lagen om vuxenutbildningsförmåner.

Finansiering av lönegarantin

Sysselsättningsfonden svarar med

stöd av 31 § lagen om lönegaranti





och näringsministeriet en gång om året

i allmänhet på våren året efter utgifterna

utgående från den faktura som ministeriet

har skickat.

Fakturering av arbetslöshetsskydd

i medlemsstaterna

I artikel 65 i Europaparlamentets och

rådets förordning om samordning av

de sociala trygghetssystemen (EG)



föreskrivs om situationer när en person

blir arbetslös efter att ha arbetat i en

annan medlemsstat än sin bosättningsstat.

I Finland har Sysselsättningsfonden

föreskrivits vara behörig institution för

inkomstrelaterad arbetslöshetsförsäkring

vid verkställandet av EU:s grundförordning.

Fondens uppgift är bl.a. att betala och

driva in ersättningar enligt artikel 65

punkterna 6 och 7 i grundförordningen för

arbetslöshetsdagpenningar som betalats

till personer som varit medlemmar i en

arbetslöshetskassa.

Fonden ansöker om ersättning från

medlemsstaterna beroende på hur

arbetslöshetskassorna har betalat

arbetslöshetsersättningar till dem som

har arbetat i en annan medlemsstat.

Medlemsstaterna ansöker å sin sida om

ersättning från Sysselsättningsfonden

när en medborgare från ett annat land

har arbetat i Finland. Förmånerna ersätts

till fullt belopp, men högst till det belopp

som skulle ha betalats i arbetslandet.

Inkomster och utgifter bokförs enligt

kontantprincipen.

Utbildningsersättning

Sysselsättningsfonden handlägger

arbetsgivarens utbildningsersättningar.

Utbildningsersättningen baserar sig

på lagen om ersättning för utbildning

(1140/2013). Utbildningsersättningen

är ett ekonomiskt stöd för

kompetensutvecklingsåtgärder

för de arbetsgivare som inte har

rätt till utbildningsavdrag med

76Bokslut 2022 Noter till bokslutet

stöd av näringsskattelagen eller

inkomstskattelagen för gårdsbruk. Sådana

arbetsgivare är bland annat kommuner,

församlingar och organisationer. Syftet

med utbildningsersättningen är att

förbättra arbetsgivarnas möjligheter att

ordna utbildning för sina anställda i syfte

att utveckla deras yrkeskompetens.

Utbildningsersättning betalas för högst

tre dagar per arbetstagare och år. Om





kalenderårsvis på ansökan betalar

Sysselsättningsfonden det belopp som

fonden har gottgjort arbetsgivarna



Pensioner och anställningsförmåner

Sysselsättningsfonden har enbart

premiebaserade pensionsarrangemang. Det

lagstadgade pensionsskyddet har skötts av

ett pensionsförsäkringsbolag. Betalningar

med anknytning till pensionsskydd bokförs

som kostnad för den räkenskapsperiod

som debiteringen gäller. Fondens personal

har ett arvodesprogram. Styrelsen fattar

beslut om betalning av ett eventuellt arvode

på förslag av verkställande direktören

enligt fastställda arvodeskriterier. Ett

realiserat arvode bokförs som kostnad

för den räkenskapsperiod som gäller

arvodesprogrammet.

2.5 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar är fondens

maskiner, anordningar och inventarier

samt ombyggnadsarbeten i hyreslokaler.

Materiella anläggningstillgångar värderas

i nettoförmögenhetskalkylen till den

ursprungliga anskaffningsutgiften minskat

med ackumulerade avskrivningar och

nedskrivningsförluster.

Utgifterna för ombyggnad läggs till

bokföringsvärdet för ombyggnad av lokaler

när det är sannolikt att den framtida

ekonomiska nyttan av ombyggnaden

kommer fonden till godo. Sedvanliga

reparations- och underhållsutgifter bokförs

som kostnad under den räkenskapsperiod

under vilken de har uppkommit.

Materiella anläggningstillgångar avskrivs

med linjära avskrivningar under deras

uppskattade ekonomiska verkningstid.

I regel värderas restvärdet till noll.

Tillgångsposternas restvärden och

uppskattningen av den ekonomiska

verkningstiden justeras i samband med

bokslutet. Avskrivningstiderna justeras

om uppskattningen ändras avsevärt. De

uppskattade ekonomiska verkningstiderna

per tillgångsgrupp är följande:

• Ombyggnadsarbeten i hyrda lokaler 5 år

• Maskiner och inventarier 3 år

Vinster och förluster till följd av överlåtelse

och avveckling av anläggningstillgångar

beräknas som differensen mellan

nettoinkomsterna och bokföringsvärdet.

77Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Försäljningsvinster och -förluster ingår i

förvaltningskostnaderna i kalkylen över

ändringar i nettoförmögenheten.

2.6 Immateriella tillgångar

Som immateriella tillgångar med en

begränsad ekonomisk verkningstid

behandlas programvara som skaffats

utifrån eller producerats internt och

andra immateriella tillgångar, om det är

sannolikt att den förväntade framtida

ekonomiska nyttan av dem kommer

fonden till godo och anskaffningsutgiften

för tillgångarna kan fastställas på ett



molntjänsten, som är ett serviceavtal,

bokförs ibruktagningsutgifter



ibruktagningstjänsten i anslutning till



aktiveras ibruktagningsutgifterna



för en längre tidsperiod endast när

ibruktagningstjänsten inte kan särskiljas

från en tjänst som ger åtkomst till

programmet eller då utgifterna hänför sig

till uppkomsten av en separat immateriell

tillgång.

Anskaffningsutgiften för en immateriell

tillgång som åstadkommits internt

fastställs som summan av de utgifter som

direkt hänförs till tillgången.

Utgifter för underhåll av datorprogram

bokförs som kostnader om de realiseras.

Forskningsutgifter bokförs som kostnader

under den räkenskapsperiod då de

realiseras. Av utvecklingsutgifter för

planering och testning av ny programvara



programvara aktiveras endast de som

uppfyller ovannämnda förutsättningar för

bokföring i nettoförmögenhetskalkylen.

Immateriella tillgångar med begränsad

ekonomisk verkningstid bokförs till det

ursprungliga anskaffningspriset minskat

med ackumulerade avskrivningar och

nedskrivningsförluster. Immateriella

tillgångar avskrivs linjärt under sin

ekonomiska verkningstid. De uppskattade

ekonomiska verkningstiderna per

tillgångsgrupp är följande:

• Datorprogram 3 år

• Utgifter för programutveckling 3 år

Bokslut 2022 Noter till bokslutet

2.7 Nedskrivning av tillgångsposter



Vid räkenskapsperiodens utgång

bedöms om transaktionerna eller

förändringarna i förhållandena tyder

på att värdet på en tillgångspost som

hör till immateriella tillgångar eller

materiella anläggningstillgångar, dvs.

den tillgångspost som är föremål för

avskrivningar, kan ha förändrats. Om det





tillgångsposten.



tillgångspostens verkliga värde

minskat med de utgifter som föranleds

av överlåtelsen eller dess bruksvärde

beroende på vilkendera av dem som är

större. Med bruksvärde avses uppskattade



som diskonteras till sitt nuvärde med

hjälp av den fastställda ränteprocenten.

Det belopp med vilket tillgångspostens

bokföringsvärde överstiger det



som nedskrivningsförlust i kalkylen

över förändringen i nettoförmögenheten.

Den ekonomiska verkningstiden för en

tillgångspost som avskrivs i samband med

bokföringen bedöms på nytt.

Nedskrivningsförlusterna upplöses,

om det har skett en förändring i

förhållandena och det belopp som kan



från tidpunkten för bokföringen av

nedskrivningsförlusten, dock inte mer än

det bokföringsvärde tillgången skulle ha

om nedskrivningsförlusten inte bokfördes.

2.8 Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar

Sysselsättningsfonden tillämpar

standarden IFRS 9 Finansiella instrument.

Standarden har getts ut av International

Accounting Standards Board och trädde i









tillgångar som baserar sig på förväntade

kreditförluster och allmänna krav på

säkringsredovisning. Enligt IFRS 9 ska



i tre värderingsgrupper: de upptas i den

periodiserade anskaffningsutgiften, de som

upptas till verkligt värde via något annat

totalresultat och de som upptas till verkligt

värde via resultaträkningen. När det gäller





nedskrivningar används en modell som

baserar sig på förväntade kreditförluster.



tillgångar består av investeringstillgångar

och likvida medel. Fondens ledning



anskaffningsdagen på basis av syftet med

anskaffningen i grupper som fastställer



tillgångar bokförs på handelsdagen, dvs.

den dag då man förbinder sig att köpa eller

sälja en tillgångspost.

79Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Investeringstillgångarnas





kortfristiga tillgångar, utom när det är

över 12 månader tills de förfaller till

betalning och ledningen har för avsikt att

avstå från dem mer än 12 månader efter

rapporteringsdagen.

Investeringstillgångarna bokförs

ursprungligen till verkligt värde.

Transaktionsutgifter bokförs

direkt som kostnad. Efter den

ursprungliga bokföringen värderas

investeringstillgångarna till verkligt

värde varje rapporteringsdag och både

realiserade och orealiserade förändringar i

det verkliga värdet bokförs i kalkylen över

förändring i nettoförmögenheten under

den period de uppstår. Nettoförändringar

i det verkliga värdet redovisas i kalkylen

över förändring i nettoförmögenheten

på raden “Nettovinster från värdering av

investeringstillgångar till verkligt värde”.

Samtliga ränte- och dividendintäkter

från investeringstillgångar ingår i

nettoförändringen i det verkliga värdet.

Principerna för fastställande av verkligt

värde presenteras i not 15.

Finansiella medel bokförs ur tillgångarna



eller de har överförts till en annan part så

att riskerna och förmånerna har överförts.

Likvida medel

I likvida medel ingår kontanter och

depositioner som betalas på anfordran.

Lån



till verkligt värde, med avdrag för

transaktionsutgifter. Senare värderas lånen

till en periodiserad anskaffningsutgift.

Differensen mellan det erhållna beloppet

(minskat med transaktionskostnaderna)

och det belopp som ska återbetalas

antecknas i kalkylen över förändringen

i nettoförmögenheten med

effektivräntemetoden under lånetiden.

Arvoden som betalas för lånelimiter

bokförs som transaktionsutgifter i

anslutning till lånet till den del det

är sannolikt att limiten används helt

eller delvis. Då aktiveras arvodet i

nettoförmögenhetskalkylen tills lånet



som hör till limiten sannolikt kommer

att lyftas helt eller delvis, aktiveras

arvodet som en förskottsbetalning

från likviditetstjänsterna till

resultatregleringarna och periodiseras över

limitens giltighetstid.

Bokslut 2022 Noter till bokslutet

2.9 Leasingavtal

Fonden har som hyrestagare tillämpat

standarden IFRS 16 Hyres-/leasingavtal

från och med den 1 januari 2019. IFRS



värdering och de uppgifter som ska



en beräkningsmodell för hyrestagare.

Utgångspunkten är att alla hyresavtal

som är längre än ett år ska tas upp i

balansräkningen, utom när värdet på den

tillgång som är föremål för hyresavtalet

är lågt. På hyresavtalets begynnelsedag

bokför hyrestagaren en hyresavtalsskuld

för skyldigheten att betala hyra samt

en anläggningstillgångspost för sin

rätt att använda egendomsposten.

Hyrestagaren ska bokföra räntekostnader

för skulden och planenliga avskrivningar

på egendomsposten. Dessutom ska



storlek i samband med vissa händelser

(till exempel en ändring i hyrestiden eller

en ändring i hyresavgifterna till följd av

indexhöjningar). Fonden utnyttjar de

lättnader som IFRS 16-standarden tillåter

för kortfristiga hyresavtal (under 12

månader) och för tillgångar av ringa värde.

Bokslut 2022 Noter till bokslutet

3 VIKTIGA BOKFÖRINGSMÄSSIGA

UPPSKATTNINGAR OCH

DISKRETIONÄRA LÖSNINGAR

Upprättandet av bokslutet enligt IFRS-

standarderna förutsätter att ledningen

gjort uppskattningar och antaganden

som har påverkat de intäkter, kostnader,

tillgångar och skulder som redovisas

i bokslutet. Vid tillämpningen av

principerna för upprättande av bokslut

måste också övervägande användas.

Uppskattningarna grundar sig på den

bästa tillgängliga informationen vid

bokslutstidpunkten. Uppskattningarna

grundar sig både på tidigare erfarenheter

och på de antaganden om framtiden

som vid bokslutstidpunkten ansågs vara

mest sannolika. Utfallsuppgifterna kan

avvika från dessa beslut som grundar

sig på uppskattningar och antaganden.

Eventuella ändringar i uppskattningarna

bokförs under den räkenskapsperiod

under vilken uppskattningen

korrigeras och under alla perioder

därefter. Planeringen och styrningen

av Sysselsättningsfondens ekonomi

grundar sig i hög grad på prognoser om

utvecklingen av arbetslöshetsgraden,

arbetslöshetsutgifterna,

sysselsättningen och lönesumman.

Under normala förhållanden ska

fonden fastställa försäkringspremierna

så att de beräknade utgifterna kan

täckas med premieintäkterna.

Arbetslöshetsförsäkringspremierna

(premieprocenterna) fastställs för ett

kalenderår i sänder. Vid ändring av

premierna går man till väga så att en lika

stor förändring i procentenheterna görs

i både arbetsgivarens genomsnittliga

arbetslöshetsförsäkringspremie

och i löntagarens

arbetslöshetsförsäkringspremie. Den

prognosavvikelse i fondens resultat

som uppstår som skillnaden mellan

budgeten som upprättas i augusti året före

räkenskapsperioden och bokslutet som

upprättas ett drygt år senare var betydligt

större än långtidsmedelvärdet 2022.

Fonden använder vid behov prövning i

tillämpningen av de värderingsmetoder

som används för att fastställa det verkliga

värdet, till den del de verkliga värdena inte

kommer som direkta priser från den aktiva

marknaden.

Bestämningen av det verkliga värdet på

kortfristiga penningmarknadsplaceringar



och ledningen har använt prövning för att

bedöma att förändringen i placeringarnas

kreditrisk inte har någon väsentlig

inverkan på förändringen i placeringarnas

verkliga värde på grund av att de är

kortfristiga och kreditvärdiga. Fondens

viktigaste framtidsantaganden och

centrala osäkerhetsfaktorer i anslutning till

bokslutsdagens bedömningar hänför sig till

ovan nämnda faktorer.

Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Kreditförluster

Sysselsättningsfonden tillämpar

modellen för förväntade kreditförluster

enligt IFRS 9-standarden vid bedömning

av nedskrivningen av osäkra

arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar.

De förväntade kreditförlusterna i modellen



hela giltighetstid och grundar sig på

beloppet av förfallna fordringar och på hur

länge de har varit förfallna. De parametrar

som tillämpats i modellen grundar sig

på en uppskattning av beloppen av de

arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar,

självriskpremiefordringar, fordringar enligt

arbetsavtalslagen, förmånsfordringar

och räntefordringar som vid

rapporteringstidpunkten bokförs som

kreditförluster. De kreditförluster som kan

förväntas för hela giltighetstiden beräknas

genom att det bokförda bruttovärdet av

de obetalda fordringarna multipliceras

med den förväntade förlustandelen.

Förändringar i förväntade kreditförluster

bokförs i resultatet.

Segmentrapportering

Enligt grundprincipen i standarden



samfund ge information som gör det

möjligt för dem som använder dess

bokslut att bedöma arten och de

ekonomiska konsekvenserna av sina

affärsverksamheter och ekonomiska



standarden är rörelsesegmentet en del av

en sammanslutning:

A. som bedriver affärsverksamhet som kan

ge intäkter och medföra kostnader

B. vars verksamhetsresultat samfundets

högsta operativa beslutsfattare

regelbundet granskar för att fatta

beslut om hur resurserna ska riktas till

segmentet i fråga och för att bedöma

dess resultat och

C. om vilket separat ekonomisk





högsta operativa beslutsfattarens uppgift

att rikta resurser till sammanslutningens

rörelsesegment och bedöma deras resultat.

Sysselsättningsfondens uppgift är att samla

in arbetslöshetsförsäkringspremier vars

nivå har fastställts av det allmänna. Fonden

redovisar de insamlade premierna vidare,

huvudsakligen till arbetslöshetskassorna.

Genom de avgifter som insamlas bedriver

Sysselsättningsfonden konservativ

investeringsverksamhet för att täcka



ut. Fonden täcker också ett eventuellt



Sysselsättningsfonden är en icke-

vinstdrivande fond som är bunden till

den offentliga makten. Fondens ledning

följer sammanslutningens verksamhet

som en helhet som består av insamlade

och redovisade betalningar samt

förändringar i nettoförmögenheten, som

utgör skillnaden mellan dessa. Fondens

ledning allokerar egentligen inte resurser

till sammanslutningens verksamhet eller

granskar verksamhetens resultat.

Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Av dessa orsaker bedömer

Sysselsättningsfondens ledning att det

inte är ändamålsenligt att presentera

segmentuppgifterna. Presentationen

av segmentuppgifter förbättrar inte

bokslutsläsarens förmåga att bedöma

karaktären och de ekonomiska

konsekvenserna av fondens funktioner

och verksamhetsmiljö. Enligt

Sysselsättningsfondens lednings

bedömning framgår karaktären och de

ekonomiska konsekvenserna av fondens

verksamhet och verksamhetsmiljö av

IFRS-bokslutet.

4 HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Fonden strävar efter att begränsa



investeringsverksamheten till en sådan

nivå att realiseringen av riskerna inte

orsakar fonden betydande förluster som

skulle medföra tryck på höjningar av

premierna eller äventyra fondens likviditet.

Sysselsättningsfondens investerings-



riskgränser regleras närmare i de principer

för investeringsverksamheten som

förvaltningsrådet har godkänt samt i den

placeringsplan och skuldförvaltningsplan

som styrelsen har godkänt.

Marknadsriskerna för placeringar mäts

främst med den s.k. stresstestmetoden, där

man för varje placeringsklass fastställer

ett risktal som baserar sig på historisk

variation uttryckt som årlig volatilitet.



risker hänför sig främst till placeringar

och de består av marknadsrisker,

kreditrisker, motpartsrisker och

likviditetsrisker. För att minska den



olika tillgångsklasser och decentraliseras

enligt de placeringsprinciper som

förvaltningsrådet fastställt. Riskgränserna

fastställs så att realiseringen av risken

inte medför sådana förluster för fonden

som skulle medföra ett tryck på att höja

arbetslöshetsförsäkringspremierna.

Derivatinstrument kan användas



de perioder som presenteras.

Fonden värderar alla investeringar till

verkligt värde, eftersom de uttryckligen



som bokförs till verkligt värde med



investeringarna och deras verkliga värden

per klass samt principerna för fastställande

av det verkliga värdet presenteras

i bilaga 15.



Marknadsrisk

Ränterisken är den huvudsakliga

komponenten i marknadsrisken

i anslutning till fondens

investeringar och skulder.

Ränteplaceringar (masskuldebrevs-

och penningmarknadsplaceringar)

har en dominerande roll i fondens

investeringsportföljer.

Placering i placeringsinstrument kan göras

antingen direkt eller indirekt via fonder. I



placeringarna indirekta placeringar.

Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Marknadsrisk för investeringar

31.12.2022

Risk

procent

Kapital

tusen euro

Risk

tusen euro

Bankkonton 0,50 %  

Penningmarknaden 1,00 %  

Masskuldebrev staten och

kommunerna 4,00 %  

Masskuldebrev banker 4,50 %  

Masskuldebrev företag 5,00 %  

Aktier 25,00 %  

Alternativa placeringar 10,00 %  

Total risk 3,09 %  

31.12.2021

Risk

procent

Kapital

tusen euro

Risk

tusen euro

Bankkonton 0,50 %  

Penningmarknaden 1,00 %  

Masskuldebrev staten och

kommunerna 4,00 %  

Masskuldebrev banker 4,50 %  

Masskuldebrev företag 5,00 %  

Aktier 25,00 %  

Alternativa placeringar 10,00 %  

Total risk 3,45 %  

Den totala risken var 3,09 (3,45) procent av fondens tillgångar

och 1,7 (1,4) procent av fondens intäkter 2022. Risken i

investeringsportföljen är måttlig, vilket beror på portföljens rätt

så konservativa struktur med ett relativt litet antal riskfyllda

värdepapper.

Penningmarknadsplaceringarna har i sin helhet rörlig ränta (100 %



med rörlig ränta. Placeringar med rörlig ränta utsätter fondens



utsätter fondens verkliga värde för ränterisk.

Om euriborräntorna och räntekurvan (swapräntorna) hade varit

0,5 procentenheter högre den 31 december 2022 medan alla

andra faktorer hade varit oförändrade, skulle förändringen i

nettoförmögenheten ha varit 9,40 (6,06) miljoner euro mindre.

Och på motsvarande sätt, om euriborräntorna och räntekurvan

(swapräntorna) hade varit 0,5 procentenheter lägre den



varit 9,40 (6,06) miljoner euro större.

Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Kreditrisk

Den kreditrisk som fondens investeringar

medför hanteras med hjälp av



av limiterna beaktas emittentens

absoluta storlek, ekonomiska ställning

och framtidsutsikter. Emittenternas

kreditvärdighet och utsikter följs upp

kontinuerligt och på basis av ändringarna

antingen ökas eller minskas limiterna.

Som huvudsakliga investeringsobjekt

används nordiska banker med höga

kreditbetyg, stater med stark kreditbetyg

(Finland, Tyskland, Nederländerna,

Belgien, Frankrike, Österrike och Sverige),



företag samt kommuner. Penningmedel

förvaras endast i banker med hög

kreditvärdighet.

Spread-duration för den kreditrisk som



slutet av rapportperioden.

Investeringsportföljens genomsnittliga

kreditbetyg bedöms enligt Standard &



historiska sannolikheten för kreditförluster.

Investeringsportföljens kreditbetyg

uppskattas ligga ungefär på nivån BBB+

(BBB+) per den 31 december 2022.

Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Tabellen nedan beskriver beloppet av Sysselsättningsfondens ränteplaceringar och

kreditens kvalitet indelade enligt klass.

Placeringar indelade enligt emittentens

kreditbetyg *

31.12.2022

tusen euro

31.12.2022

procent

31.12.2021

tusen euro

31.12.2021

procent

AAA  6,4 %  4,9 %

AA+  7,4 %  

AA  0,4 %  4,1 %

AA-  31,5 %  32,2 %

A+  19,7 %  9,5 %

A  2,7 %  5,1 %

A-    9,7 %

BBB+    4,4 %

BBB  10,0 %  14,4 %

BBB-    2,5 %

BB+  2,3 %  0,5 %

BB  0,3 %  0,3 %

BB- - 0,0 % - 0,0 %

B+ - 0,0 % - 0,0 %

B - 0,0 % - 0,0 %

B- - 0,0 % - 0,0 %

CCC+ - 0,0 % - 0,0 %

CCC - 0,0 % - 0,0 %

NR  1,5 %  3,7 %

Totalt  100,0 %  100,0 %

* Fondens investeringar består i huvudsak av masskuldebrevslån från stater och banker. Deras kreditkvalitet

har fastställts med S&P:s kreditbetyg. Största delen av de banker som är investeringsobjekt har goda kreditbe-





I beloppen av Sysselsättningsfondens

arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar,

självriskpremiefordringar, fordringar enligt

arbetsavtalslagen, förmånsfordringar samt

räntefordringar ingår en ränterisk. Den

viktigaste faktorn för att kreditrisken ska

realiseras är insolvenssituationer (konkurs,

företagssanering och skuldsanering)

för kunder som är skyldiga att betala

arbetslöshetsförsäkringspremie.

Antalet konkursansökningar har

ökat jämfört med 2021. Antalet

företagssaneringar minskade de två

första kvartalen 2022 jämfört med 2021.

Däremot ökade antalet företagssaneringar

mot slutet av 2022, enligt bedömningen

i halvårsrapporten. Ändringen av

lagen om företagssanering som trädde

i kraft den 1 juli 2022 och som gör

det möjligt att ansöka om ett tidigt

företagssaneringsförfarande har dock

inte påverkat Sysselsättningsfondens

indrivning.

Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Ändringarna i kreditupplysningslagen trädde i kraft den 1

december 2022. Den viktigaste förändringen med tanke på

Sysselsättningsfondens indrivning var att anteckningen om

betalningsstörning avlägsnas 30 dagar efter att uppgiften om

betalning av skulden har registrerats i kreditupplysningsregistret.

Det är ännu för tidigt att bedöma hur ändringen påverkar

effektiviteten i indrivningen av Sysselsättningsfondens fordringar.

Likviditetsrisk

Fonden strävar efter att hantera likviditetsrisken på följande sätt:

1. Placeringar som kan realiseras i likvida medel

2. Kort upplåning

3. Rimlig nivå på arbetslöshetsförsäkringspremierna och höjning

enligt behov

För tryggande av likviditeten hålls vid ränteplaceringar som är

kortare än ett år medel till ett belopp som motsvarar utgifterna

för minst en månad. När likviditetsbufferten minskar under

denna gräns, används kortfristiga lån för att fylla tillfälliga

betalningsunderskott. För detta ändamål har fonden ett



miljoner euro är oanvända. Dessutom har fonden kommitterade



med fyra banker. Revolverande lån har inte använts.

Siffrorna i tabellerna anges i miljoner euro.

Oanvända kommitterade kreditlimiter 31.12.2022 31.12.2021



inom ett år 0 



ett år * 600 0

Totalt 600 800

* Avtalen omfattas av 12 månaders förlängningsoption.

Oanvända icke-kommitterade kreditlimiter 31.12.2022 31.12.2021

 200 200

Totalt 200 200

Sysselsättningsfonden har tryggat sin likviditet under



man använt sig av kapitalmarknaden och den inhemska



Sysselsättningsfonden har följande emittentkreditbetyg som

fastställts av Standard & Poor’s (7.10.2022):

• 

• Kortfristigt kreditbetyg A-1+, stabila utsikter

I slutet av rapportperioden hade fonden masskuldebrevslån





Banklånen hade inte lyfts 31.12.2022 (0 euro 31.12.2021).

Bokslut 2022 Noter till bokslutet

Räntebindningstider för skulder

Räntebindningstiderna för de skulder som ingick i nettoförmögenhetskalkylen framgår av tabellen nedan.

31.12.2022

Lån

Nominellt värde

miljoner euro

Räntebindningstid

i år Ränteprocent Förfallodag Kreditvärdering

Masskuldebrevslån 2023 600 0,46 0,00 % 16.6.2023 AA+

Masskuldebrevslån 2027 600 4,46 0,01 % 16.6.2027 AA+

 100 0,25 -0,05 % 1–12 mån. ingen värdering

Totalt  2,28

31.12.2021

Lån

Nominellt värde

miljoner euro

Räntebindningstid

i år Ränteprocent Förfallodag Kreditvärdering

Masskuldebrevslån 2023 600 1,46 0,00 % 16.6.2023 AA+

Masskuldebrevslån 2027 600 5,46 0,01 % 16.6.2027 AA+

 100 0,25 -0,30 % 1–12 mån. ingen värdering

Totalt  3,20

Bokslut 2022 Noter till bokslutet





anges i tusen euro.



avtalsbaserade maturiteter

31.12.2022 Under 6 mån. 6–12 mån. 1–3 år 4–7 år

Avtalsbaserade



Bokföringsvärde

tillgångar (-) / skulder

  0 0 0  

  0 120   

Skulder gällande

nyttjanderättstillgångar  0 0 0  

Totalt  0 120   



avtalsbaserade maturiteter

31.12.2021 Under 6 mån. 6–12 mån. 1–3 år 4–7 år

Avtalsbaserade



Bokföringsvärde

tillgångar (-) / skulder

  0 0 0  

  0    

Skulder gällande

nyttjanderättstillgångar  0 0 0  

Totalt  0    

90Bokslut 2022 Noter till bokslutet

4.2 Konjunkturbuffert

För att trygga likviditeten och balansera ändringar i

arbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av prognostiserbara





arbetslöshetsförmåner en konjunkturbuffert som utgör skillnaden

mellan fondens inkomster och utgifter. Buffertens maximibelopp

var 2022 ett belopp motsvarande de årliga utgifterna för

en arbetslöshetsgrad på sex procentenheter. Vid en djup

konjunkturnedgång kan konjunkturbufferten uppgå till ett belopp

som motsvarar underskottet. Placeringen av medel i bufferten

regleras i fondens placeringsprinciper och i den placeringsplan



dessutom i skuldförvaltningsplanen.

Buffertens maximibelopp beräknas så att de årliga utgifter

som Sysselsättningsfonden ansvarar för divideras med den

genomsnittliga arbetslöshetsprocenten för året i fråga och

multipliceras med 6. Tabellen nedan visar konjunkturbuffertens

belopp samt buffertens maximi- och minimibelopp som avses i

lagen. Siffrorna anges i miljoner euro.

Konjunkturbuffert 1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

Belopp  633

Maximibelopp  

Minimibelopp  

91Bokslut 2022 Noter till bokslutet

5 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

Siffrorna anges i tusen euro.

1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier

Arbetsgivares försäkringspremier  

Arbetsgivares försäkringsavgifter, delägare  

Totalt  

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier

  

  

Totalt  

Intäkter från indrivningskostnader

Dröjsmåls- och övertidsränta för arbetsgivaravgifterna 299 340

Dröjsmåls- och övertidsränta för löntagaravgifterna 330 

Indrivningskostnadsintäkter 275 159

Totalt 905 780

Arbetsgivares självriskpremier för arbetslöshetsskydd

Självriskpremier  

Periodisering  

Totalt  

Ersättningar enligt arbetsavtalslagen (AAL)

 974 

Redovisning till social- och hälsovårdsministeriet (SHM)  -473

Totalt 484 654

Social- och hälsoministeriets (SHM) redovisning

Inkomstrelaterad dagpenning  

Alterneringsersättning  

Föregående års utjämningspost -121 

Vuxenutbildningsförmåner  

Totalt  

Arbetslöshetsförsäkringspremier totalt  

92Bokslut 2022 Noter till bokslutet

6 BETALDA FINANSIERINGSANDELAR

Siffrorna anges i tusen euro.

1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

Andelar som Sysselsättningsfonden betalat

Annan inkomstrelaterad dagpenning  

Dagpenning för tilläggsdag  

Permitteringsdagpenning  

Alterneringsersättning  

Förvaltningskostnadsersättning  

Föregående års utjämningsavgift  

Totalt  

Statsandelar som betalats till

arbetslöshetskassorna

Annan inkomstrelaterad dagpenning  

Alterneringsersättning  

Arbetslöshetsdagpenning/företagare  

Förvaltningskostnadsersättning  

Föregående års utjämningsavgift  

Totalt  

Pensionsskyddscentralen

Föregående års utjämningsavgift  

Premie under innevarande räkenskapsperiod  

Totalt  

1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

Statens Pensionsfond

Föregående års utjämningsavgift 505 

Premie under innevarande räkenskapsperiod  

Totalt  

Folkpensionsanstalten

Föregående års utjämningsavgift 1 1

Grundskydd, förhöjningsdel  

Totalt  

Vuxenutbildningsförmåner

Stipendier  

Vuxenutbildningsstöd  

Indrivningskostnader för förmåner  -6

Totalt  

Arbets- och näringsministeriet

Föregående års utjämningsavgift 0 0

Premie under innevarande räkenskapsperiod  

Totalt  

Fakturering av arbetslöshetsskydd i

medlemsstaterna

Medlemsstaternas fakturering -61 -40

Fondfakturering 92 73

Totalt 31 33

  

93Bokslut 2022 Noter till bokslutet

7 FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Siffrorna anges i tusen euro.

1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

Personalkostnader

  

Pensionskostnader – avgiftsbaserade

arrangemang  

 -297 

Totalt  

Ledningens löner och arvodes-

andel av personalkostnaderna

 -635 -635

Verkställande direktör -197 -169

Styrelse och förvaltningsråd -152 -155

Pensionskostnader – avgiftsbaserade

arrangemang -159 -151

Totalt  

Övriga förvaltningskostnader

  

 -450 -575

 -232 -975

  

  

  

  

Arvoden till revisorer

  -92

Övriga arvoden 0 -33

Totalt -85 -126

Förvaltningskostnader totalt  

Antal anställda 1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

Ordinarie anställda 151 135

Visstidsanställda 16 16

Totalt 167 151

94Bokslut 2022 Noter till bokslutet

8 FINANSIERINGSKOSTNADER

Siffrorna anges i tusen euro.

 



  

Periodisering av låneutgifter -262 -267

 690 730

 -972 

  

 106 102

Finansieringskostnader totalt  -666

95Bokslut 2022 Noter till bokslutet

9 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Siffrorna anges i tusen euro.

Ombyggnad av lokaler Maskiner och inventarier IFRS 16 Nyttjanderättstillgångar Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2022 0 0  

Tillägg 0 0  

Avdrag 0 0 0 0

Anskaffningsutgift 31.12.2022 0 0  

Kumulerade avskrivningar 1.1.2022 0 0 0 0

Avskrivningar under räkenskapsperioden 0 0  

Kumulerade avskrivningar på avdrag 0 0 0 0

Kumulerade avskrivningar 31.12.2022 0 0 568 568

Bokföringsvärde 1.1.2022 0 0  

Bokföringsvärde 31.12.2022 0 0  

Ombyggnad av lokaler Maskiner och inventarier IFRS 16 Nyttjanderättstillgångar Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2021    

Tillägg 0 0  

Avdrag    

Anskaffningsutgift 31.12.2021 0 0  

Kumulerade avskrivningar 1.1.2021    

Avskrivningar under räkenskapsperioden 0 43  729

Kumulerade avskrivningar på avdrag    

Kumulerade avskrivningar 31.12.2021 0 0 0 0

Bokföringsvärde 1.1.2021 0 43 686 730

Bokföringsvärde 31.12.2021 0 0  

96Bokslut 2022 Noter till bokslutet

10 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Siffrorna anges i tusen euro.

Programvara

Utgifter för program-

varuutveckling

Pågående

immateriella tillgångar * Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2022 910  0 

Tillägg 0 0  

Överföringar mellan poster 0 0 0 0

Anskaffningsutgift 31.12.2022 910   

Kumulerade avskrivningar 1.1.2022   0 

Avskrivningar under räkenskapsperioden 41  0 

Kumulerade avskrivningar 31.12.2022 897  0 

Bokföringsvärde 1.1.2022 54  0 

Bokföringsvärde 31.12.2022 13   

Programvara

Utgifter för program-

varuutveckling

Pågående

immateriella tillgångar * Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2021 910   

Tillägg 0 0 667 667

Överföringar mellan poster 0 2642  0

Anskaffningsutgift 31.12.2021 910  0 

Kumulerade avskrivningar 1.1.2021   0 

Avskrivningar under räkenskapsperioden 53  0 

Kumulerade avskrivningar 31.12.2021 856  0 

Bokföringsvärde 1.1.2021 107   

Bokföringsvärde 31.12.2021 54  0 

* Pågående immateriella tillgångar består av aktiverade utvecklingsutgifter och utgör en internt åstadkommen immateriell tillgång.

De utvecklingsutgifter som aktiverades 2022 består av de utvecklingsutgifter som iakttagandet av den nya lagen om omställningsskydd kräver.

97Bokslut 2022 Noter till bokslutet

11 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIEFORDRINGAR OCH -SKULDER

Siffrorna anges i tusen euro.

Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 31.12.2022 31.12.2021

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar *  922

*  

Dröjsmålsränte- och indrivningskostnadsfordringar * 560 455

Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar  

  

  

* Inkluderar kreditförlustreservereringar för försäkringspremiefordringar (not 12).

Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder 31.12.2022 31.12.2021

 401 

  

  

Bokslut 2022 Noter till bokslutet

12 FÖRVÄNTADE LIVSLÅNGA KREDITFÖRLUSTER FÖR ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE-



Siffrorna anges i tusen euro.

Arbetsgivares arbetslöshets-



Löntagares arbetslöshetsför-



Dröjsmålsränte- och

indrivnings-

kostnadsfordringar på

arbetslöshets-

försäkringspremier

Självrisk och

fordringar enligt

arbetsavtalslagen

Vuxenutbildnings-

förmåner som återkrävs Totalt

1.1.2022   -600 -297 -139 

Ändring   95 -160 -17 

31.12.2022   -505 -457 -156 

Arbetsgivares arbetslöshets-



Löntagares arbetslöshetsför-



Dröjsmålsränte- och

indrivnings-

kostnadsfordringar på

arbetslöshets-



Självrisk och

fordringar enligt

arbetsavtalslagen

Vuxenutbildnings-

förmåner som återkrävs Totalt

01.1.2021   -522 -206 -120 

Ändring -220   -91 -19 -906

31.12.2021   -600 -297 -139 

99Bokslut 2022 Noter till bokslutet

13 ÖVRIGA FORDRINGAR

Siffrorna anges i tusen euro.

Långfristiga övriga fordringar  

Övriga fordringar (leasinggaranti) 0 

Totalt 0 328

Kortfristiga övriga fordringar  

  

  0

  

Utbildningsstödsfordringar  

 3 3

Arbetsgivares självriskfordringar och

  

  102

 292 

  46

  312

 20 0

 10 10

  

  

Övriga fordringar  

Övriga fordringar totalt  

100Bokslut 2022 Noter till bokslutet

14 NETTOVINSTER PÅ VÄRDERING AV INVESTERINGSTILLGÅNGARNA TILL GÄNGSE VÄRDE

Siffrorna anges i tusen euro.

1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

  659

  

 671 

Ränteintäkter netto  

Valutakursvinster netto 391 10

Värdeförändringar netto  

  

 -199 -247

Nettoavkastning från investeringsverksamheten  

101Bokslut 2022 Noter till bokslutet

15 INVESTERINGSTILLGÅNGAR



till verkligt värde med resultatpåverkan som uttryckligen



värde. Värderingen av dessa grundar sig i huvudsak på offentliga

prisnoteringar eller värderingar, vilka grundar sig på den

tillgängliga marknadsinformationen. Finansiella instrument

som värderats till verkligt värde har grupperats enligt tre

hierarkiska nivåer utifrån om den marknad där instrumenten

är föremål för handel fungerar och om indata som används i



följande sätt:

På nivå 1 grundar sig värderingen av instrumentet på det pris

som noterats på en fungerande marknad och som används



På nivå 2 används vid värderingen av instrumentet som indata



fungerande marknad, antingen direkt eller härlett från dem, med

hjälp av värderingstekniker.

På nivå 3

marknadsuppgifter.

102Bokslut 2022 Noter till bokslutet





31.12.2022 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Stats- och kommunobligationer   0 

Bankobligationer  0 0 

Företagsobligationer  0 0 

Fond- och aktieplaceringar   0 

Mezzanine-fonder 0 0  

Depositioner 0  0 

 0  0 

 0  0 

 0  0 

Alternativa placeringar 0 0  

Totalt    

31.12.2021 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Stats- och kommunobligationer   0 

Bankobligationer  0 0 

Företagsobligationer  0 0 

Fond- och aktieplaceringar   0 

Mezzanine-fonder 0 0  

Depositioner 0  0 

 0  0 

 0  0 

 0  0 

Alternativa placeringar 0 0  

Totalt    

103Bokslut 2022 Noter till bokslutet



1.1.2022

Icke-realiserade

vinster/förluster

Realiserade

vinster/förluster Köp Försäljning 31.12.2022

Mezzanine-fonder  -130 0 17  

Alternativa placeringar   0  0 

Totalt   0  -845 

1.1.2021

Icke-realiserade

vinster/förluster

Realiserade

vinster/förluster Köp Försäljning 31.12.2021

Mezzanine-fonder  454 0 19  

Alternativa placeringar   0  0 

Totalt   0   



nivå 2 har värderats med metoden för



euribor- eller swapkurva samt terminskurs till den del element

från främmande valuta ingår. Utifrån ledningens prövning har

diskonteringsfaktorn korrigerats med inverkan av förändringen

i placeringsobjektets kreditrisk. Rättelsen har inte haft någon

betydande inverkan.

Placeringar på nivå 3 är mezzanine-fonder, vars värdering

grundar sig på fondbolagets värdering. Placeringsfonderna har

värderats till det substansvärde som förvaltaren uppgett och



på nivå 1, 2 eller 3 på basis av aktiviteten på fondens marknad

och deras eftermarknadsduglighet. Aktieplaceringarna har



Aktieplaceringarna är obetydliga.

104Bokslut 2022 Noter till bokslutet

16 LIKVIDA MEDEL

Siffrorna anges i tusen euro.

Likvida medel  

Bankkonton  

Likvida medel totalt  

17 LÅN

Siffrorna anges i tusen euro.

Långfristiga lån  

Sysselsättningsfonden masskuldebrevslån  

Långfristiga lån totalt  

Kortfristiga lån  

  0

  

  

105Bokslut 2022 Noter till bokslutet

18 ÖVRIGA SKULDER

Siffrorna anges i tusen euro.

Övriga skulder 31.12.2022 31.12.2021

  

  

Periodisering av vuxenutbildningsstöd  

  

  

  

 0 610

  9

 534 564

 439 531

  

  

  

  

 -29 -166

  

106Bokslut 2022 Noter till bokslutet

19 ANSVAR OCH FORDRINGAR UTANFÖR

NETTOFÖRMÖGENHETSKALKYLEN

Siffrorna anges i tusen euro.

31.12.2022 31.12.2021

Total förbindelse  

Utfall  

Investeringsförbindelser sammanlagt 194 211

Investeringsfonder efterlyser investeringar utifrån fondens

investeringsbehov. Förbindelserna har ingen förfallodag.

Hyresfordringar

Fonden har hyrt kontors- och lagerutrymmen samt fordon med

hyresavtal som inte kan upplösas. Vid bokslutstidpunkten återstår

3 år och 3 månader av kontorets och lagerutrymmenas hyrestid,

varefter avtalet kan hävas med 9 månaders uppsägningstid. Det

återstår 1 år och 10 månader av leasingtiden för bilen.

107Bokslut 2022 Noter till bokslutet

20 NÄRKRETS

Till fondens närmaste krets hör förvaltningsrådet,

styrelsen och ledningsgruppen. Statsrådet utnämner

Sysselsättningsfondens förvaltningsråd på framställning av

arbetsmarknadsparterna. Förvaltningsrådet gör en framställning om

arbetslöshetsförsäkringspremier vid sitt höstmöte. Förvaltningsrådet

utser fondens styrelse. Sysselsättningsfondens verksamhet

övervakas av Finansinspektionen. Dessutom har social- och

hälsovårdsministeriet rätt att få information om fondens verksamhet.

Statsandelen som redovisas till arbetslöshetskassorna fås från

social- och hälsovårdsministeriet. Fonden redovisar regelbundet

betalningar till Pensionsskyddscentralen, Statens Pensionsfond,

Folkpensionsanstalten samt arbets- och näringsministeriet.

Regleringen om närstående i aktiebolagslagen lämpar

sig inte för Sysselsättningsfondens verksamhet, men

Sysselsättningsfonden följer IFRS-standarderna och anvisningarna

om närståendetransaktioner i enlighet med dem (IAS 24).

Sysselsättningsfondens närkrets omfattar förvaltningsrådets

medlemmar, styrelsemedlemmar, verkställande direktör,

huvudansvarig revisor samt ledningsgruppens medlemmar och

deras makar, intressebevakade samt företag som står under

bestämmanderätt. Transaktioner där en part är en person som

hör till närkretsen behandlas i enlighet med anvisningarna

om närkretsen som styrelsen godkänt. Inga väsentliga

närståendetransaktioner har förekommit under kalenderåret 2022.

I tabellen nedan presenteras en sammanfattning av löner, arvoden

och förmåner till närkretsen. Siffrorna anges i tusen euro och utan



Belöningsrapport i årsberättelsen.

Styrelsens och förvaltningsrådets

arvoden och övriga förmåner 1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

 152 155

Pensionskostnader – avgiftsbaserade

arrangemang  26

Totalt 180 181

Ledningsgruppens löner och arvoden

(med undantag av verkställande

direktören) 1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

  612

Pensionskostnader – avgiftsbaserade

arrangemang 100 97

Totalt 668 732

Verkställande direktörens löner och

arvoden 1.1–31.12.2022 1.1–31.12.2021

 179 170

Pensionskostnader – avgiftsbaserade

arrangemang 31 

Totalt 209 197

Bokslut 2022

UNDERSKRIFTER I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN OCH BOKSLUTET



Vesa Rantahalvari,

ordförande

Pekka Piispanen,

vice ordförande

Tuomas Aarto

Jarkko Eloranta

Minna Etu-Seppälä

Riikka Heikinheimo

Minna Helle

Markku Jalonen



Henrika Nybondas-Kangas

Antti Palola

Saana Siekkinen

Heikki Taulu

Pirjo Väänänen

Janne Metsämäki,

verkställande direktör

Underskrifter

109Bokslut 2022

BOKSLUTSANTECKNING

En berättelse över utförd revision har idag avgetts.

Helsingfors den 1 mars 2023

KPMG Oy Ab

Marcus Tötterman

CGR

Bokslutsanteckning

110Bokslut 2022

Revisionsberättelse

Till Sysselsättningsfondens förvaltningsråd

REVISION AV BOKSLUTET

Uttalande

Vi har utfört en revision av bokslutet

för Sysselsättningsfonden (FO-nummer



31.12.2022. Bokslutet omfattar kalkyl över

nettoförmögenhet, kalkyl över ändringen



och noter, inklusive en sammanfattning av

de viktigaste principerna för upprättande

av bokslutet.

Enligt vår uppfattning ger bokslutet

en rättvisande bild av fondens

ekonomiska ställning och av resultatet



för året i enlighet med internationella

redovisningsstandarder (IFRS), så som

de antagits av EU och det uppfyller de

lagstadgade kraven.

Våra uttalanden i denna rapport

är förenliga med innehållet i den

kompletterande rapport som överlämnats

till fondens styrelse.

Grund för uttalandet

Vi har utfört vår revision i enlighet med

god revisionssed i Finland. Vårt ansvar

enligt god revisionssed beskrivs närmare

i avsnittet

Revisorns ansvar för revisionen

av bokslutet

Vi är oberoende i förhållande till fonden

enligt de etiska kraven i Finland som gäller

den av oss utförda revisionen och vi har

i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar

enligt dessa.

Vi har inte tillhandahållit fonden några

andra tjänster än revisionstjänster.

Vi anser att de revisionsbevis vi

har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för våra

uttalanden.

Materialitet

Den tillämpande materialiteten

påverkar omfattningen av revisionen.

Materialiteten har bestämts på basen

professionellt omdöme och styr valet

av revisionsåtgärder, tidpunkten för

och omfattningen av revisionen samt

bedömningen av noterade felaktigheter

i förhållandet till bokslutet som

helhet. Nivån på den av oss bestämda

materialiteten baserar sig på vår

bedömning av storleken av felaktigheter

som ensamma eller tillsammans rimligen

kan anses inverka på ekonomiska beslut

som användare av bokslutet gör. Vi har

också tagit i betraktande felaktigheter

och/eller potentiella felaktigheter vilka

Revisionsberättelse

111Bokslut 2022

på grund av kvalitativa faktorer enligt vår

uppfattning är materiella för användarna

av bokslutet.

För revisionen särskilt

betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för

revisionen är de områden som enligt vår

professionella bedömning var de mest

betydelsefulla för räkenskapsperiodens

revision. Dessa områden behandlades

inom ramen för revisionen av, och i vårt

ställningstagande till bokslutet som helhet,

men vi ger inga separata uttalanden om

dessa områden. De viktigaste bedömda

riskerna för väsentliga felaktigheter som

avses i EU förordningens 537/2014 artikel

10.2c är inkluderade i beskrivningarna

av för revisionen särskilt betydelsefulla

områden nedan.

Vid vår revision har vi beaktat risken att

ledningen förbigår kontroller. Detta har



indikationer på ledningens medvetna

förhållande till dessa, vilket kan medföra

en väsentlig risk för felaktigheter till följd

av oegentligheter.

För revisionen särskilt

betydelsefulla områden

Hur ifrågavarande områden beaktats

i revisionen

Fastställande och uppbärande av arbetslöshetsförsäkringspremier

(principer för upprättande av bokslut och not 5)

• Fastställande och uppbärande av

arbetslöshetsförsäkringspremier är

Sysselsättningsfondens lagstadgade uppgift

och arbetslöshetsförsäkringspremier som

presenteras i bokslutets kalkyl över ändringen i

nettoförmögenheten, uppgår till 3,5 miljarder euro

för räkenskapsperioden 2022.

• Arbetslöshetsförsäkringspremierna

skall fastställas på ett sådant sätt att

Sysselsättningsfonden kan klara av

de åtaganden som den ansvarar för.

Arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställs det

föregående året för ett kalenderår åt gången.

• Sysselsättningsfonden framställer beloppen för

arbetslöshetsförsäkringspremier, vilka utgör

betalningsbeslut och uppbär betalningar baserat

på betalningsprocent som godkänts av riksdagen

och utbetalda löneuppgifterna som arbetsgivare

har anmält till inkomstregistret.

• Sysselsättningsfonden övervakar försummelser

av arbetslöshetsförsäkringspremiernas

betalningsskyldighet.

• Eftersom beloppet av arbetslöshetsförsäkrings-

premier är av väsentlig betydelse för bokslutet och

fastställandet och uppbärandet av premier hänför

sig till lagstadgade krav, är detta ett område av

särskilt betydelse för revisionen

• Våra revisionsinsatser har inbegripit

genomgång av processen för fastställande av

arbetslöshetsförsäkringspremier och bedömning

av kontrollmiljön.

• Vi har bedömt processen för fakturering,

indrivning och övervakning av

arbetslöshetsförsäkringspremier samt utfört



• Vi har bedömt och testat kontroller som hänför sig

till fastställande och mottagande av premier samt

övervakning av betalningar.

• Vi har säkerställt korrektheten av

betalningsprocentuppgifterna inom

Sysselsättningsfondens system.

• Vi har gjort oss förtrogna med

förfaranden gällande periodisering

av arbetslöshetsförsäkringspremier

enligt prestationsprincip och

beräkning av nedskrivningar av

arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar.

• Revisionen har även innefattat genomgång av

övervakning och ändringshantering av centrala



dataöverföring mellan system.

Revisionsberättelse

112Bokslut 2022

Styrelsens och verkställande

direktörens ansvar för bokslutet

Styrelsen och verkställande direktören

ansvarar för upprättandet av

bokslutet och för att bokslutet ger en

rättvisande bild enligt internationella

redovisningsstandarder (IFRS), så

som de antagits av EU samt uppfyller

de lagstadgade kraven. Styrelsen och

verkställande direktören ansvarar även

för den interna kontroll som de bedömer

är nödvändig för att upprätta ett bokslut

som inte innehåller några väsentliga

felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av bokslutet ansvarar

styrelsen och verkställande direktören

för bedömningen av fondens förmåga

att fortsätta verksamheten. De upplyser,

när så är tillämpligt, om förhållanden

som kan påverka förmågan att fortsätta

verksamheten och att använda antagandet

om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt

drift tillämpas dock inte om man avser

att likvidera fonden, upphöra med

verksamheten eller inte har något

realistiskt alternativ till att göra något av

detta.

Revisorns ansvar för

revisionen av bokslutet

Våra mål är att uppnå en rimlig grad

av säkerhet om huruvida bokslutet

som helhet innehåller några väsentliga

felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller på misstag, och

att lämna en revisionsberättelse som

innehåller våra uttalanden. Rimlig

säkerhet är en hög grad av säkerhet,

men är ingen garanti för att en revision

som utförs enligt god revisionssed

alltid kommer att upptäcka en



Felaktigheter kan uppstå på grund av

oegentligheter eller misstag och anses

vara väsentliga om de enskilt eller

tillsammans rimligen kan förväntas

påverka de ekonomiska beslut som

användare fattar med grund i bokslutet.

Som del av en revision enligt god

revisionssed använder vi professionellt

omdöme och har en professionellt

skeptisk inställning under hela revisionen.

Dessutom:

• 

för väsentliga felaktigheter i bokslutet,

vare sig dessa beror på oegentligheter

eller på misstag, utformar och utför

granskningsåtgärder bland annat

utifrån dessa risker och inhämtar

revisionsbevis som är tillräckliga och

ändamålsenliga för att utgöra en grund

för våra uttalanden. Risken för att inte

upptäcka en väsentlig felaktighet till

följd av oegentligheter är högre än

för en väsentlig felaktighet som beror

på misstag, eftersom oegentligheter

kan innefatta agerande i maskopi,

förfalskning, avsiktliga utelämnanden,

felaktig information eller åsidosättande

av intern kontroll.

• Skaffar vi oss en förståelse av den del

av fondens interna kontroll som har

betydelse för vår revision för att utforma

granskningsåtgärder som är lämpliga

med hänsyn till omständigheterna, men

inte för att uttala oss om effektiviteten i

den interna kontrollen.

Revisionsberättelse

113Bokslut 2022

• Utvärderar vi lämpligheten i de

redovisningsprinciper som används

och rimligheten i ledningens

uppskattningar i redovisningen och

tillhörande upplysningar.

• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att

styrelsen och verkställande direktören

använder antagandet om fortsatt

drift vid upprättandet av bokslutet.

Vi drar också en slutsats, med grund

i de inhämtade revisionsbevisen, om



osäkerhetsfaktor som avser sådana

händelser eller förhållanden som kan

leda till betydande tvivel om fondens

förmåga att fortsätta verksamheten.



en väsentlig osäkerhetsfaktor,

måste vi i revisionsberättelsen fästa

uppmärksamheten på upplysningarna

i bokslutet om den väsentliga

osäkerhetsfaktorn eller, om sådana



uttalandet om bokslutet. Våra

slutsatser baseras på de revisionsbevis

som inhämtas fram till datumet för

revisionsberättelsen. Dock kan framtida

händelser eller förhållanden göra att

ett fonden inte längre kan fortsätta

verksamheten.

• Utvärderar vi den övergripande

presentationen, strukturen och

innehållet i bokslutet, däribland

upplysningarna, och om bokslutet

återger de underliggande

transaktionerna och händelserna på ett

sätt som ger en rättvisande bild.

Vi kommunicerar med dem som har ansvar

för fondens styrning avseende, bland

annat, revisionens planerade omfattning

och inriktning samt tidpunkten för den,

samt betydelsefulla iakttagelser under

revisionen, däribland eventuella betydande

brister i den interna kontrollen som vi



Vi förser också dem som har ansvar för

fondens styrning med en bekräftelse om

att vi har följt relevanta yrkesetiska krav

avseende oberoende, och kommunicerar

alla relationer och andra förhållanden som

rimligen kan påverka vårt oberoende samt i

tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de frågor som kommuniceras med

dem som har ansvar för fondens styrning

fastställer vi vilka frågor som varit de mest

betydelsefulla för räkenskapsperiodens

revision och som därför utgör de för

revisionen särskilt betydelsefulla

områdena.

Vi beskriver dessa områden i

revisionsberättelsen såvida inte lagar eller

andra författningar förhindrar upplysning

om frågan eller när, i ytterst sällsynta

fall, vi bedömer att en fråga inte ska

kommuniceras i revisionsberättelsen på

grund av att de negativa konsekvenserna

av att göra det rimligen skulle väntas

vara större än allmänintresset av denna

kommunikation.

Revisionsberättelse

114Bokslut 2022

ÖVRIGA RAPPORTERINGSSKYLDIGHETER

Uppgifter om revisionsuppdraget

Sysselsättningsfonden inledde

sin verksamhet 2019 och blev en

sammanslutning av allmänt intresse under

räkenskapsperioden 2020. Vi har fungerat

som fondens revisorer sedan den inledde

sin verksamhet.

Övrig information

Styrelsen och verkställande direktören

ansvarar för den övriga informationen.

Den övriga informationen omfattar

verksamhetsberättelsen och informationen

i årsberättelsen men inkluderar inte

bokslutet eller vår revisionsberättelse.

Vårt uttalande om bokslutet täcker inte

övrig information.

Vår skyldighet är att läsa den övriga

informationen i samband med revisionen

av bokslutet och i samband med detta



väsentliga motstridigheter mellan den

övriga informationen och bokslutet eller

den uppfattning vi har inhämtat under

revisionen eller om den i övrigt verkar

innehålla väsentliga felaktigheter. För

verksamhetsberättelsens del är det

ytterligare vår skyldighet att bedöma om

verksamhetsberättelsen har upprättats

enligt gällande bestämmelser om

upprättande av verksamhetsberättelse.

Enligt vår uppfattning är uppgifterna i

verksamhetsberättelsen och bokslutet

enhetliga och verksamhetsberättelsen

har upprättats i enlighet med gällande

bestämmelser om upprättande av

verksamhetsberättelse.

Om vi utgående från vårt arbete på den

övriga informationen, drar slutsatsen att

det förekommer en väsentlig felaktighet i

den övriga informationen, bör vi rapportera

detta. Vi har ingenting att rapportera

gällande detta.

Helsingfors den 1 mars 2023

KPMG OY AB

Marcus Tötterman

CGR

Revisionsberättelse