Årsberättelse
1.1–31.12.2024
2024
2Årsberättelse 2024 Innehåll
Innehåll
ÅRSBERÄTTELSE 2024
3 Sysselsättningsfondens år i
korthet
4 Ekonomisk utveckling
5 Verkställande direktören har ordet
8 Strategi, mission, vision och
värden
11 Nyckeltal 2024
12 STYRELSENS
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
13 Sysselsättningsfondens uppdrag
15 Samarbete med intressentgrupper
17 Kundservice
19 Arbetslöshetsförsäkringspremier
27 Vuxenutbildningsförmåner
37 Ekonomi
40 Investeringsverksamhet
43 Hållbarhet
58 Riskhantering
60 Personal
64 Händelser efter
räkenskapsperioden
65 Förvaltnings- och styrsystem
78 Belöningsrapport
84 BOKSLUT
85 Bokslut (IFRS) 2024
85 Kalkyl över förändringar i
nettoförmögenheten
88 Noter till bokslutet
129 Revisionsberättelse
3Årsberättelse 2024
Sysselsättningsfondens år i korthet
Trots sänkningen av arbetslöshetsförsäkringspremierna är
Sysselsättningsfondens likviditet tryggad.
Det sammanräknade
kundnöjdhetsindexet (CSAT) för
hela året steg till 88 (85) %.
Vi finansierade
arbetslöshets-, pensions- och
vuxenutbildningsförmåner
till ett belopp av sammanlagt
3129
miljoner euro.
Vi förtydligade vår identitet
och uppdaterade vår
strategi. Vår förnyade vision
är att vara en uppskattad
och effektiv verkställare
av socialskyddet.
Sysselsättningsfondens år i korthet
4Årsberättelse 2024 Ekonomisk utveckling
Ekonomisk utveckling
Som förväntat var arbetslöshetsförsäk-
ringspremierna som Sysselsättningsfon-
den samlade in betydligt mindre under året
än under jämförelseperioden. Detta berodde
på att arbetslöshetsförsäkringspremierna
sänktes kännbart 2024 i enlighet med Sys-
selsättningsfondens förslag.
De finansieringsförmåner som fonden
betalade ökade däremot klart jämfört med
fjolåret. Den svagare ekonomin och det sva-
gare sysselsättningsläget i förhållande till
jämförelseperioden ledde till ökade utgifter
för utkomstskyddet för arbetslösa under
2024.
Årsresultatet (Förändring av nettoför-
mögenheten) uppvisade ett förväntat
underskott på grund av de lägre arbetslös-
hetsförsäkringspremierna, men de ökade
utgifterna för utkomstskyddet för arbetslö-
sa fördjupade underskottet ytterligare.
Ekonomisk utveckling 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Arbetslöshetsförsäkringspremier och övriga intäkter 2347 3627
Betalda finansieringsförmåner och förvaltningskostnader -3163 -2934
Nettofinansieringsintäkter 67 69
Förändring av nettoförmögenheten -749 763
Investeringstillgångar och likvida medel 1513 1869
Fordringar, periodiseringar och anläggningstillgångar 447 859
Kortfristiga och långfristiga lån 599 599
Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder och andra skulder 89 109
Nettoförmögenhet 1272 2021
Arbetslöshetsförsäkringspremie % (genomsnittlig) 1,61 % 3,04 %
Förändring i lönebeloppet % 2,2 % 4,6 %
Arbetslöshetsgrad (genomsnittlig) 8,4 % 7,2 %
Investeringsavkastning % 4,2 % 4,1 %
* Förändring i rapporteringsperiodens kumulativa lönebelopp jämfört med motsvarande lönebelopp föregåen-
de år. Beräknas på löner för vilka arbetslöshetsförsäkringspremie betalas.
5Årsberättelse 2024
Verkställande direktören har ordet
Verkställande direktören har ordet
År 2024 skedde betydande förändringar i
Sysselsättningsfondens verksamhet och
samtidigt riktade vi blicken mot framtiden.
Riksdagen godkände att vuxenutbildnings-
förmånerna dras in, vilket ledde till att vi
började avveckla förmånerna gradvis. Riks-
dagen godkände också flera ändringar som
sänker utgifterna för utkomstskyddet för
arbetslösa. Mitt i förändringen fokuserade
vi på att verkställa våra lagstadgade uppgif-
ter och tydliggjorde fondens framtid genom
att uppdatera vår strategi.
I fortsättningen är vår vision att vara en
uppskattad och effektiv verkställare av
socialskyddet. Våra strategiska mål är att
producera kundorienterade digitala tjänster
pålitligt och med hög kvalitet samt att öka
produktiviteten och effektiviteten. Vår mis-
sion förblir oförändrad, eftersom vi alltjämt
ger trygghet vid förändringar i arbetslivet
genom våra tjänster.
Målet för våra strategiska utvecklingspro-
jekt är att utveckla våra digitala tjänster,
öka effektiviteten och produktiviteten samt
förbättra funktionsförmågan och -säkerhe-
ten hos våra system.
Under det första halvåret 2024 genomförde
vi en offentlig IT-upphandling i form av en
konkurrenspräglad dialog och på hösten
började vi genomföra projektet. Målet för
projektet, som fokuserar på att utveckla
IT-plattformstjänster, är att möjliggöra
moderna, användarvänliga, tillförlitliga
och informationssäkra digitala lösningar
och tjänster för våra kunder och intres-
sentgrupper samt för vår personal även i
fortsättningen.
BESLUTET OM INDRAGNING AV
VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNER
LYFTE ANTALET ANSÖKNINGAR
TILL EN NY NIVÅ
De som var berättigade till vuxenutbild-
ningsstöd aktiverade sig att använda sin
möjlighet till stöd i väntan på riksdagens
beslut om indragning. I början av 2024
var antalet sökande cirka en och en
halv gånger större jämfört med sam-
ma period året innan. Beslutet om
6Årsberättelse 2024
att vuxenutbildningsstöd under inga om-
ständigheter beviljas för studier som inleds
1.8.2024 eller senare minskade dock drama-
tiskt antalet sökande på hösten. Det större
antalet sökande och det ökade intresset
samt osäkerheten beträffande indrag-
ningen syntes inte i kundnöjdheten inom
vuxenutbildningsstödet, utan det låg på en
fortsatt utmärkt nivå.
Indragningen av vuxenutbildningsför-
månerna innebär också uppsägningar.
Sysselsättningsfonden höll omställnings-
förhandlingar och personalminskningarna
förverkligas i takt med att indragningen
avancerar. Som mest kommer 73 uppgifter
att upphöra vid Sysselsättningsfonden.
Med andra ord innebär indragningen av
förmånerna en stor förändring i fondens
personalstyrka, trots att förmånernas andel
av fondens utgifter som helhet är endast
cirka 10 procent.
En livlig debatt om indragningen av vux-
enutbildningsförmånerna fördes i offent-
ligheten och riksdagen under hela lagänd-
ringsprocessen. Vi tog fram en stor mängd
information om användningen av förmånen
och dess innehåll som stöd för debatten
och beslutsfattandet. Ett debattämne var
en modell som ersätter vuxenutbildnings-
förmånerna. För närvarande genomförs en
studielånsbaserad modell och ett stöd som
verkställs av Servicecentret för kontinu-
erligt lärande och sysselsättning (JOTPA).
Stödet riktas dock inte till personer som
deltar i utbildning utan till arbetsgivare.
RESULTATET UPPVISAR ETT
UNDERSKOTT, MEN SÄNKNINGARNA
AV ARBETSLÖSHETS-
FÖRSÄKRINGSPREMIERNA FORTSÄTTER
År 2024 uppvisade Sysselsättningsfon-
den ett ekonomiskt underskott på grund
av lägre arbetslöshetsförsäkringspremier,
men de ökade utgifterna för utkomstskyd-
det för arbetslösa fördjupade underskottet
ytterligare. Besparingarna i regeringspro-
grammet syntes endast i liten utsträck-
ning i utgifterna för utkomstskyddet för
arbetslösa. Insamlingen och uppbörden av
arbetslöshetsförsäkringspremierna samt
finansieringen av utkomstskyddet för
arbetslösa och den övriga sociala
tryggheten som fonden ansvarar
för genomfördes som vanligt med ett stabilt
grepp även 2024.
Finlands regering beslöt att kanalisera
besparingarna i utkomstskyddet för arbets-
lösa och den övriga sociala tryggheten i
statsbudgeten. Kanaliseringen görs genom
sjukförsäkringar och sjukvårdsförsäkring-
ar. Ur Sysselsättningsfondens perspektiv
var regeringens beslut fungerande, efter-
som man tillåter att arbetslöshetsförsäk-
ringspremierna ändras på normalt sätt.
Dessutom beslöt regeringen att kanalise-
ringslösningen som utgår från ändringar
i utkomstskyddet för arbetslösa och som
varit i kraft sedan 2014 slopas i början av
2025.
Verkställande direktören har ordet
Kulturen av att arbeta tillsammans är en obestridlig resurs.
7Årsberättelse 2024
Vi föreslog en fortsatt sänkning av arbets-
löshetsförsäkringspremierna för 2025.
I förslaget beaktade vi prognoserna för
ekonomin och sysselsättningen för 2025,
en uppskattning av effekterna av nedskär-
ningarna i utkomstskyddet för arbetslösa
på Sysselsättningsfondens utgifter samt
konjunkturbuffertens goda nivå. I och med
att premierna sänks två år i rad, kommer
arbetslöshetsförsäkringspremierna år 2025
att vara mindre än hälften av 2023 års nivå.
Trots sänkningen av arbetslöshetsförsäk-
ringspremierna är Sysselsättningsfondens
likviditet tryggad.
HÅLLBART BLICK MOT FRAMTIDEN
I hållbarhetsarbetet riktar vi vårt fokus
och vårt huvudsakliga mål på teman kring
socialt ansvar, vilket ligger i linje med våra
kärnuppgifter. Vi främjar målen för håll-
bar utveckling i FN:s Agenda 2030 särskilt
genom att sörja för en hållbar finansiering
av utkomstskyddet för arbetslösa och ett
effektivt verkställande av vuxenutbild-
ningsförmånerna samt genom att följa och
utveckla principerna för god förvaltning i
fonden. Under 2024 fokuserade vi särskilt
på att fastställa indikatorer för hållbarhets-
rapporteringen och planera åtgärder för att
skapa en stabil grund för systematiskt håll-
barhetsarbete och hållbarhetsrapportering.
Sysselsättningsfondens verksamhet vilar
på arbetsinsatsen hos vår kompetenta, yr-
keskunniga och förändringståliga personal.
Kulturen av att arbeta tillsammans är en
obestridlig resurs. Mitt i förändringen kun-
de vi erbjuda en utmärkt kundupplevelse,
sköta våra lagstadgade uppgifter klander-
fritt och rikta blicken mot framtiden.
JANNE METSÄMÄKI
verkställande direktör
Verkställande direktören har ordet
8Årsberättelse 2024
Strategi, mission, vision och värden
Strategi, mission, vision och värden
Sysselsättningsfondens strategi omfattar
en mission, en vision, strategiska mål, vär-
den och förändringskrafter. Vi granskade
vår strategi i slutet av 2024 under ledning
av styrelsen och beslöt att precisera vår
vision och våra strategiska mål samt iden-
tifiera de förändringskrafter som påverkar
fonden. Styrelsen bedömer årligen behovet
av att uppdatera strategin.
Vår mission är även i fortsättningen att ge
trygghet vid förändringar i arbetslivet. Vår
nya vision är att vara en uppskattad och
effektiv verkställare av socialskyddet. Våra
värden är: Våra kunder först; vi förnyas,
vi utvecklas, vi agerar; Vi är ett enhetligt
team.
Vi ger trygghet
vid förändringar i
arbetslivet
MISSION
Vi ger trygghet vid
förändringar iarbetslivet
VISION
Uppskattad och effektiv
verkställare av socialskyddet
VÄRDEN
Våra kunder först
Vi förnyas, vi utvecklas,
vi agerar
Vi är ett enhetligt team
9Årsberättelse 2024 Strategi, mission, vision och värden
Våra uppdaterade strategiska mål är:
• Vi producerar kundorienterade digitala
tjänster pålitligt och med hög kvalitet
• Vi ökar produktiviteten och
effektiviteten
I de strategiska målen ingår dessutom
en ambition om en utmärkt kund- och
personalupplevelse.
Identifierade centrala förändringskrafter
som påverkar Sysselsättningsfonden:
• Säkerhetsmiljö
• Finlands offentliga ekonomi
• Förändringar i socialskyddssystemet
• Fördelning av förvaltningsuppgifter
inom den offentliga sektorn
• Lagstiftningsändringar som
berör Sysselsättningsfondens
förvaltningsuppgifter
• Sysselsättningsutveckling
• Befolkningsutveckling och
försörjningskvot
• Finansiering av arbetslöshetsskyddet
• Reformer av arbetslagstiftningen
• Arbetsmarknadsparternas roll
• Digitalisering och artificiell intelligens
Under 2024 förtydligade vi tillsammans
med personalen Sysselsättningsfondens
identitet som stöd för strategin. Den iden-
titetsmatris som arbetet resulterade i och
som inkluderar nio delområden fungerar
som ett verktyg för beslutsfattande och
styrning av verksamheten. Medarbetarna
anser att det följande beskriver kärnan i vår
identitet:
"Sysselsättningsfonden har ett unikt kun-
nande. Vi utgör grunden för finansieringen
av utkomstskyddet för arbetslösa, som
ger trygghet vid förändringar i arbetslivet
genom stabilitet och förändringsförmåga.
Vi arbetar för samhällets och våra kunders
bästa genom att värna om samarbete och
dialog. Den förändringsförmåga som vi
besitter som organisation och individuellt
gör det möjligt att ta tag i de möjligheter
som erbjuds. Kännetecknande för oss är ett
uppfinningsrikt och exceptionellt kundo-
rienterat tänkesätt.”
I fortsättningen ger strategin och hand-
lingsplanen riktningen och stegen för
fondens medarbetare, medan identiteten
ger stilen för hur de kan förverkligas. Vår
vision är vårt mål.
Före strategiuppdateringen i slutet av 2024
var våra strategiska mål
• Vi producerar digitala tjänster pålitligt
och med hög kvalitet.
• Vi ökar produktivitet och effektivitet,
vi ger en utmärkt kund- och
personalupplevelse.
För att följa upp hur målen förverkligades
använde vi mätare för framför allt effektivi-
tet, kundupplevelse och personalnöjdhet.
10Årsberättelse 2024 Strategi, mission, vision och värden
Sysselsättningsfondens strategi
Uppskattad
och effektiv
verkställare av
socialskyddet
Vision
Våra kunder
först
Vi förnyas
Vi utvecklas
Vi agerar
Vi är ett
enhetligt
team
Värden
Mission
Vi ger trygghet vid
förändringar i arbetslivet
Förändringskrafter
Digitalisering och artificiell intelligens
Förändringar i socialskyddssystemet
Finlands offentliga ekonomi
Fördelning av förvaltningsuppgifter inom
den offentliga sektorn
Lagstiftningsändringar som berör Sysselsättningsfondens förvaltningsuppgifter
Sysselsättningsutveckling
Befolkningsutvekling och försörjningskvot
Finansiering av arbetslöshetsskyddet
Arbetsmarknadsparternas roll
Vi ökar productiviteten
och effektiviteten
Vi producerar kundorienterade digitala
tjänster pålitligt och med hög kvalitet
Strategiska mål
Utmärkt personalupplevelse
Utmärkt kundupplevelse
Säkerhetsmilijö
Reformer av arbetslagstiftningen
11Årsberättelse 2024
Nyckeltal 2024
Nyckeltal
Siffrorna anges i miljoner euro.
Inkomster 2020 2021 2022 2023 2024 Ändring € Ändring %
Intäkter från arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier 993 1159 1326 1412 766 -647 -46 %
Intäkter från löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier 1073 1241 1424 1490 806 -684 -46 %
Statsandelar 1248 911 717 704 752 47 7 %
Övriga arbetsgivaravgifter* 27 23 23 21 24 3 17 %
Intäkter totalt 3340 3335 3490 3627 2347 -1280 -35 %
Utgifter 2020 2021 2022 2023 2024 Ändring € Ändring %
Arbetslöshetskassor, Sysselsättningsfondens andelar -1372 -1463 -1039 -1098 -1238 140 13 %
Arbetslöshetskassor, statens andelar -1245 -909 -714 -700 -747 47 7 %
Pensionsskyddscentralen -870 -902 -596 -600 -722 123 20 %
Folkpensionsanstalten -207 -239 -243 -263 -168 -95 -36 %
Vuxenutbildningsförmåner -197 -186 -189 -201 -212 11 6 %
Arbets- och näringsministeriet -25 -14 -20 -30 -32 2 5 %
Statens Pensionsfond -9 -11 -8 -8 -10 2 28 %
Förvaltningskostnader -21 -26 -23 -34 -34 1 2 %
Utgifter sammanlagt -3947 -3750 -2832 -2934 -3163 229 8 %
Nettofinansieringsintäkter -16 3 -34 69 67 -2 -4%
Förändring av nettoförmögenheten -623 -412 625 763 -749 -1 512
Nettoförmögenhet 2020 2021 2022 2023 2024 Ändring € Ändring %
Investeringstillgångar och likvida medel 1831 1339 1885 1869 1513 -356 -19 %
Fordringar, periodiseringar och anläggningstillgångar 593 679 818 859 447 -413 -48 %
Kortfristiga och långfristiga lån 1287 1299 1299 599 599 0 0 %
Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder och andra skulder 92 86 146 109 89 -20 -18 %
Nettoförmögenhet 1045 633 1258 2021 1272 -749 -37 %
* I övriga arbetsgivaravgifter ingår självrisk- och omställningsskyddspremier som samlats in från arbetsgivare samt avdrag enligt arbetsavtalslagen.
12
Styrelsens
verksamhets-
berättelse
13Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Sysselsättningsfondens uppdrag
Sysselsättningsfondens uppdrag
Sysselsättningsfondens
huvuduppgifter är att finansiera
arbetslöshetsförmåner,
fastställa och ta ut
arbetslöshetsförsäkringspremier
samt bevilja
vuxenutbildningsförmåner.
Vi tar ut arbetslöshetsförsäkringspremier
som både arbetsgivarna och arbetstagarna
betalar. Vi fastställer arbetslöshetsförsäk-
ringspremierna på basis av de uppgifter som
arbetsgivarna har anmält till inkomstregist-
ret. Riksdagen beslutar om premieprocent-
satserna genom att årligen godkänna lagen
om premierna.
Fonden har en konjunkturbuffert som ut-
gör skillnaden mellan fondens tillgångar
och skulder. Med hjälp av bufferten strävar
vi efter att trygga en stabil premieutveck-
ling. Med hjälp av bufferten kan vi jämna ut
trycket på att höja premierna då utgifterna
för arbetslöshetsskyddet ökar.
Förmåner som finansieras av Syssel-
sättningsfonden är bland annat arbets-
löshetsdagpenning som betalas ut av
arbetslöshetskassorna och FPA samt det
vuxenutbildningsstöd och yrkesexamens-
stipendium som fonden själv betalar ut.
Sysselsättningsfondens uppgift är också att
finansiera omställningsskyddet.
Riksdagen har godkänt lagförslaget om att
vuxenutbildningsstödet dras in från och
med den 1 augusti 2024. Samtidigt drogs
också yrkesexamensstipendiet in. Förmå-
nerna betalas fortsatt under en övergångspe-
riod, vuxenutbildningsstöd som längst fram
till början av 2026.
Vi svarar även för finansiering av arbetspen-
sion som intjänas under de perioder som
arbetslöshetsdagpenning, alterneringsle-
dighet och vuxenutbildningsstöd utbetalas.
Utöver vår egen andel förmedlar vi till ar-
betslöshetskassorna en andel för arbetslös-
hetsdagpenningen som motsvarar storleken
på den grunddagpenning som staten betalar.
Tillsammans täcker dessa cirka 94,5 procent
av arbetslöshetskassornas finansiering. Den
resterande delen av kassornas finansiering
inflyter från medlemsavgifterna.
Sysselsättningsfondens verksamhet överva-
kas av Finansinspektionen.
mn
euro
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
7,7 %
6,8 %
7,2 %
%
2
3
4
5
6
7
8
9
10
2020 2021 2022 2023 2024
Sysselsättningsfondens finansiering
till arbetslöshetskassorna
Arbetslöshetsgrad %
1
0
1 245 909
714
700
1 372
1 463
1 039
1 098
8,4 %
747
1 238
7,7 %
Statsandelar som betalats
till arbetslöshetskassorna, mn euro
Sysselsättningsfondens andelar som
betalats till arbetslöshetskassorna, mn euro
14Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Sysselsättningsfondens uppdrag
Arbetsgivarna
Arbetsgivarna betalar
arbetslöshets-
försäkringspremier.
Dessutom betalar de i vissa
situationer en självrisk- eller
omställningsskyddspremie samt
ersättning för sammanjämkning
vid tvistemål som rör upphävande
av anställningsförhållande
i enlighet med arbetsavtalslagen.
finansierar en andel av
utkomstskyddet för
arbetslösa med
skatteintäkter.
Staten
Löntagarna
Löntagarna betalar
arbetslöshets-
försäkringspremier.
Insamlade premier
och statsandel
2 347
mn euro
Vi finansierar i stor utsträckning det finländska arbetslivet
Sysselsättnings-
fonden
Vi betalar pensionsskyddet som
ackumulerats under tiden för
utkomstskydd till Pensions-
skyddscentralen och Statens
Pensionsfond.
mn euro
732
Vi betalar grunddagpenningens
andel till FPA.
mn euro
203
Vi betalar andelen för lönegarantin
till arbets- och näringsministeriet.
mn euro
1 238
Vi betalar andelen för
inkomstrelaterad dagpenning
till arbetslöshetskassorna.
Vi betalar statsandelen av
utkomstskyddet för arbetslösä
till arbetslöshetskassorna.
Vi finansierar utbildningsersättning
(t.ex. kommuner, församlingar, fören-
ingar och stiftelser är berättigade).**
mn euro
168
Vi finansierar vuxenutbildningsstöd.
Vi finansierar yrkesexamens-
stipendier.
mn euro
747
Betalda
finansieringsandelar *
Kvar i
konjunktur-
bufferten
3 163
mn euro
mn euro
27
mn euro
752
mn euro
11,5
5,1
Vi betalar kostnaderna för omställnings-
skyddsutbildningen till UF-centret.***
Konjunktur-
buffertens
nettoförmögenhet
minskade med
749 mn euro.
mn euro
9,6
mn euro
Siffror för år 2024
*Inkluderar
förvaltningskostnader
**Finansierat av
Finansministeriet
*** Utgifterna för omställn-
ingsskyddspenningen ingår
i kassornas och FPA:s
siffror.
mn euro
790
806
mn euro
1 272
mn euro
67
mn euro
Nettofinan-
sieringsin-
täkter
15Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Samarbete med intressentgrupper
Samarbete med intressentgrupper
Sysselsättningsfonden
samarbetar brett med många
olika instanser. Vid skötseln
av våra lagstadgade uppgifter
samarbetar vi tätt med olika
ministerier, i synnerhet Social-
och hälsovårdsministeriet,
Arbets- och näringsministeriet,
Undervisnings- och
kulturministeriet samt
Finansministeriet.
Vi är en del av den lagstadgade socialför-
säkringen. Arbetslöshetskassorna, FPA,
Pensionsskyddscentralen, Olycksfalls-
försäkringscentralen och arbetspensi-
onsbolagen är våra samarbetspartner i
dessa frågor. Vår uppgift att trygga betal-
ningsberedskapen förutsätter ett gott och
fungerande samarbete med banker och
finansinstitut. Som utbetalare av vuxen-
utbildningsstöd samarbetar vi tätt med
läroanstalterna. Arbetsmarknadens centra-
lorganisationer är representerade i Syssel-
sättningsfondens förvaltning och dessutom
samarbetar fonden med organisationerna.
Under 2024 uppdaterade vi Sysselsätt-
ningsfondens sätt att arbeta med intres-
sentgrupper. Ledningsgruppen ställde
upp strategiska mål för intressentgrupps-
arbetet. I samarbete med de som utför
intressentgruppsarbete preciserade vi
gemensamma verksamhetssätt och hur vi
organiserar oss kring fondens teman.
Vi gjorde den första anmälan till öppen-
hetsregistret sommaren 2024. Till öppen-
hetsregistret anmäls påverkansverksamhet
som riktar sig mot riksdagen och ministeri-
erna. Vi rapporterade bl.a. om nyhetsbrevet
som berör aktuella frågor som vi skickar
till de politiska beslutsfattarna fyra gånger
om året samt om våra möten med ministe-
riernas tjänstemän under deras beredning
av förslaget till indragning av vuxenutbild-
ningsförmånerna och utredande av kanali-
seringen av besparingarna i utkomstskyd-
det för arbetslösa och den övriga sociala
tryggheten. Syftet med öppenhetsregistret
är att förbättra transparensen i beslutsfat-
tandet, bekämpa osaklig påverkan samt
stärka medborgarnas förtroende för stats-
förvaltningen och demokratin. Anmälning-
arna till registret kan läsas fritt av alla.
16Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Under året ordnade vi webbinarier för våra
intressentgrupper, såsom läroanstalter,
arbetslöshetskassor och arbetsrättsjurister.
Teman var bl.a. effekter av indragningen
av vuxenutbildningsförmånerna, omställ-
ningsskydd samt tvistemål som rör upp-
hävande av anställningsförhållande och
sammanjämkning enligt arbetsavtalslagen.
Dessutom lade vi upp videor om vuxenut-
bildningsförmåner och vår finansierings-
uppgift på Sysselsättningsfondens Youtu-
be-kanal. Vi träffade också aktivt aktörer
inom socialförsäkringsbranschen för att
främja våra gemensamma angelägenheter
och effektiviteten i genomförandet.
Tillsammans med FPA, Pensions-
skyddscentralen, Arbetsolycksfallsförsäk-
ringscentralen och Social- och hälsovård-
sministeriet är vi en del av den nordiska
socialförsäkringssammansättningen. I
anslutning till detta höll vi ett anförande
om att utveckla tjänsterna för vuxenut-
bildningsförmåner för att förbättra kund-
upplevelsen samt om automatisering av
processerna på ett seminarium om social-
försäkring i Köpenhamn i maj.
Vi vill vara en intressant informationskäl-
la också för medierna när det gäller social
trygghet för löntagare, arbetslöshetsför-
säkringspremier och kompetensförnyelse.
Under året publicerade vi information till
medierna och tillhandahöll information om
vårt genomförandearbete på vår webbplats.
Enligt en anseendeundersökning använder
journalister aktivt vår webbplats för infor-
mationssökning. Dessutom fick vi beröm av
journalister för öppenheten i vår kommuni-
kation samt för tydliga och välstrukturera-
de meddelanden.
Under 2024 undersökte vi vårt anseende
också bland politiska beslutsfattare, re-
presentanter för läroanstalter och den s.k.
stora allmänheten. Sysselsättningsfondens
anseende i intressentgruppen politiska
beslutsfattare hade förbättrats betydligt på
några år och ligger nu på en utmärkt nivå. I
de öppna svaren var beslutsfattarna nöjda
med fondens verksamhet och de önskade
mer information om vårt genomförandear-
bete. Även representanterna för läroanstal-
ter ansåg att fondens anseende var bättre
än tidigare (fortsatt god nivå). Största delen
av respondenterna i undersökningen bland
läroanstalter utnyttjar vår webbplats i sitt
arbete och upplever att den är mycket eller
ganska nyttig. Över hälften av dem utnytt-
jar också vårt nyhetsbrev och upplever det
som nyttigt. Bland den stora allmänheten
var fondens anseende måttligt. Den stora
allmänheten upplever dock att fondens
medarbetare är kompetenta, att fondens
verksamhet är öppen, transparent och etisk
samt att den gynnar samhället.
Samarbete med intressentgrupper
17Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Kundservice
Kundnöjdheten förbättrades
trots indragningen av
vuxenutbildningsförmånerna.
VI STÖDDE FÖRMÅNSKUNDERNA I
FÖRÄNDRINGSSITUATIONEN OCH GJORDE
TJÄNSTEDESIGN FÖR PROCESSERNA
FÖR ARBETSGIVARKUNDERNA
I tjänsterna för arbetslöshetsförsäkrings-
premier fokuserade vi på att förnya e-tjäns-
ten för arbetsgivarkunderna parallellt
med den grundläggande kundservicen. På
sommaren tog vi fram idéer till ny e-tjänst,
under hösten gjorde vi tjänstedesign för oli-
ka processer och involverade våra arbets-
givarkunder i planeringen. Genomförandet
av den nya e-tjänsten inleds 2025. Det
finns behov att förnya e-tjänsten, eftersom
e-tjänstens kundnöjdhet var lägst av alla
kanaler med 36 procent.
Kunderna inom arbetslöshetsförsäkrings-
premier uppskattade personlig service och
93 procent av kunderna var nöjda med den
service de fick per telefon år 2024.
Indragningen av vuxenutbildningsför-
månerna flyttade tyngdpunkten från ut-
veckling av e-tjänsten för förmåner till
högklassig rådgivning och högklassigt
stöd. Tryggandet av kundnöjdheten var vårt
centrala mål i den utmanande förändrings-
situationen och vi lyckades utmärkt med
det i 2024. Kundnöjdheten för telefontjäns-
ten och e-tjänsten var 95 procent. Siffran
är den högsta någonsin. Resultatet påver-
kades av vår omfattande automatisering av
ansökningsbehandlingsprocesserna under
tidigare år samt det systematiska utveck-
lingsarbetet för att förbättra smidigheten i
den elektroniska ärendehanteringen. Dess-
utom satsade vi på fortlöpande utbildning
om förändringarna för våra serviceexperter.
Under året fick vi mycket beröm för kvalite-
ten på vår service i förändringssituationen.
Kundservice
18Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Det sammanräknade kundnöjdhetsindexet
för hela året (CSAT, customer satisfaction
index, andelen nöjda och mycket nöjda
kunder av alla kunder) steg till 88 (85)
procent.
INDRAGNINGEN AV
VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNERNA
SYNTES I ANTALET KUNDKONTAKTER
Indragningen av vuxenutbildningsför-
månerna syntes under första hälften av
2024 som ett ökat behov av rådgivning då
kunderna ville försäkra sig om sin rätt till
vuxenutbildningsstöd i takt med att lagen
om indragning fortskred. Man fick vuxenut-
bildningsstöd om studierna och stödrättig-
heten inleddes senast 31.7.2024. När över-
gångsperioden inleddes i början av augusti
började antalet kontakter minska kraftigt.
Vi tog emot 9542 (12033) samtal och 3674
(4289) kundmeddelanden 1.8–31.12.2024.
Inom arbetslöshetsförsäkringspremietjäns-
terna har antalet kundrådgivningskontak-
ter varit ganska måttligt under de senaste
åren. Insamlingen av arbetslöshetsför-
säkringspremier är en helt automatiserad
process och det finns endast ett sporadiskt
behov av kundrådgivning. År 2024 svara-
de vi inom försäkringspremietjänsterna
på 9542 (12033) kundsamtal, 3674 (4289)
kundmeddelanden samt 17185 (21632)
begäranden om rådgivning som inkommit
per e-post.
Kundservice
19Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Arbetslöshetsförsäkringspremier
Arbetslöshetsförsäkringspremier
Sysselsättningsfonden
fastställer och tar ut
arbetslöshetsförsäkrings-
premier samt övervakar
verkställandet av
skyldigheter som hänför
sig till arbetsgivarnas
arbetslöshetsförsäkrings-
premier.
Skyldigheten att betala arbetslöshetsför-
säkringspremie grundar sig på lagen om
finansiering av arbetslöshetsförmåner
(555/1998). Arbetslöshetsförsäkringspremie
betalas av arbetstagare i åldern 18–64 år
och deras arbetsgivare.
Arbetsgivarna var skyldiga att betala ar-
betslöshetsförsäkringspremier om de ut-
betalda lönerna överskred 1500 euro under
2024. Arbetslöshetsförsäkringspremie tas
inte ut från en företagares lön. En delägare
som avses i lagen om utkomstskydd för
arbetslösa (1290/2002) är betalningsskyldig,
men betalar en lägre arbetslöshetsförsäk-
ringspremie för löntagare.
Som lön som ligger till grund för arbetslös-
hetsförsäkringspremien betraktas lön som
erhållits i arbetsavtals- eller tjänsteförhål-
lande, resultatpremie eller annat vederlag
som betalats eller avtalats att betalas som
ersättning för arbete.
Arbetsgivaren innehåller löntagarens ar-
betslöshetsförsäkringspremie från lönen i
samband med löneutbetalningen och an-
mäler löneuppgifterna till inkomstregistret.
Sysselsättningsfonden får uppgifterna om
lönerna direkt från inkomstregistret och
bestämmer på basis av dem att arbetsgi-
varen ska betala arbetslöshetsförsäkrings-
premierna. Vi tar ut premierna fyra gånger
om året i januari, april, juli och oktober på
basis av de tre föregående månadernas
lönebetalningar.
Vi utnyttjar automatiserat beslutsfattande
i stor utsträckning vid fastställandet av
arbetslöshetsförsäkringspremier. De auto-
matiserade besluten var cirka 99 procent
av alla beslut om arbetslöshetsförsäkrings-
premier 2024. Vi utvecklade metoderna i
automatiseringsprocessen, testade funktio-
nerna samt kontrollerade och uppdaterade
dokumentationen enligt kraven i den nya
lagstiftningen om den offentliga förvalt-
ningen under 2024.
20Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGS-
PREMIENS STORLEK ÅR 2024
Procentsatserna för arbetslöshetsförsäk-
ringspremierna sänktes 2024 i enlighet
med fondens förslag. Utsikterna för eko-
nomin och sysselsättningen, medlen i
fondens konjunkturbuffert samt den upp-
skattade utgiftssänkande effekten av skriv-
ningarna i regeringsprogrammet gjorde det
möjligt att sänka premierna jämfört med
föregående år.
År 2024 uppgick arbetsgivarnas arbetslös-
hetsförsäkringspremier till sammanlagt
766 (1412) miljoner euro. De självrisk- och
omställningsskyddspremier som arbetsgi-
varna betalade samt avdragen enligt ar-
betsavtalslagen uppgick till sammanlagt 24
(21) miljoner euro. Löntagarnas arbetslös-
hetsförsäkringspremier uppgick till sam-
manlagt 806 (1490) miljoner euro.
Arbetslöshetsförsäkringspremier
mn
euro
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
2020 2021 2022 2023
Insamlade
arbetslöshetsförsäkringspremier
Arbetsgivare
Löntagare
1 073
1 241
1 424
1 490
1 412
1 326
1 159
993
2 065
2 401
2 751
2 902
2024
806
766
1 571
0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
%
2020
2021
2023
2022
Arbetsgivare
Löntagare
Procentsatser för
arbetslöshetsförsäkringspremierna
1,25 %
1,42 %
1,51 %
1,54 %
1,25 %
1,40 %
1,50 %
1,50 %
2024
0,82 %
0,79 %
21Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
PROCENTSATSERNA FÖR
ARBETSLÖSHETS-
FÖRSÄKRINGSPREMIERNA SJUNKER 2025
I augusti 2024 föreslog vi att arbetslös-
hetsförsäkringspremierna sänks med 0,4
procentenheter år 2025. Förslaget att säkna
premierna möjliggjordes av den uppskatta-
de utgiftssänkande effekten av skrivning-
arna i regeringsprogrammet och besluten
vid ramförhandlingarna, de förbättrade
ekonomi- och sysselsättningsutsikterna,
konjunkturbuffertens goda nivå och det
minskande maximibeloppet 2025. Republi-
kens president stadfäste lagen om premier-
na 2025 i december 2024.
Procentsatser för arbetslöshetsförsäkringspremier 2023 2024 2025
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 1,50 0,79 0,59
Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie, lägre (1) 0,52 0,27 0,20
Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie, högre (2) 2,06 1,09 0,80
Arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie 1,54 0,82 0,61
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,75 0,43 0,30
Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,52 0,27 0,20
Arbetslöshetsförsäkringspremie för statliga affärsverk, lägre (1) 0,52 0,27 0,20
Arbetslöshetsförsäkringspremie för statliga affärsverk, högre (2) 1,22 0,65 0,43
Arbetslöshetsförsäkringspremie för universitet, lägre (1) 0,52 0,27 0,20
Arbetslöshetsförsäkringspremie för universitet, högre (2) 1,52 0,71 0,49
(1) Upp till lönesumman, som är 2251500 euro 2023, 2337000 euro 2024 och 2455500 euro 2025.
(2) Av den överstigande delen av lönesumman, som är 2251500 euro 2023, 2337000 euro 2024 och
2455500 euro 2025.
Arbetslöshetsförsäkringspremier
22Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Vi undersökte 1099 (894) tillsynsfall 2024.
TILLSYN ÖVER ARBETSLÖSHETS-
FÖRSÄKRINGSPREMIER
Sysselsättningsfonden övervakar att ar-
betsgivarna fullföljer sina skyldigheter i
fråga om arbetslöshetsförsäkringspremier.
Syftet med tillsynen är att säkerställa att de
löneuppgifter som arbetsgivarna uppgett
som grund för arbetslöshetsförsäkrings-
premien motsvarar den faktiska lönebetal-
ningen och att arbetslöshetsförsäkrings-
premierna kan samlas in till rätt belopp.
Vid tillsynen undersöker vi om de löneupp-
gifter som anmälts till inkomstregistret är
riktiga. Om vi upptäcker att en arbetsgivare
har anmält fel löneuppgifter till inkomst-
registret eller om uppgifterna avviker på
annat sätt, kontaktar vi arbetsgivaren och
utreder löneuppgifternas riktighet mer
detaljerat.
Orsaken till de fel i löneuppgifterna som vi
upptäcker vid tillsynen är i många fall ett
fel i löneadministrationssystemet, felaktig
uppfattning om betalningsskyldigheten
eller ett annat misstag. Vi ger arbetsgivarna
råd i frågor som gäller betalningsskyldighet
och anmälan av löner för att bidra till att ar-
betsgivarna anmäler riktiga löneuppgifter.
Utöver uppgifterna i inkomstregistret får
vi årligen uppgifter av Skatteförvaltningen
om löner som noterats vid skatterevision-
erna och som vi jämför med de uppgifter
som anmälts till inkomstregistret. Vi kon-
taktar arbetsgivaren om löneuppgifter
inte har anmälts till inkomstregistret. Vid
tillsynen utnyttjar vi också uppgifter om
arbetsgivare från andra socialförsäkrare
och myndigheter. Vid behov kan vi faststäl-
la arbetslöshetsförsäkringspremien utifrån
en uppskattning som vi gör på basis av de
erhållna uppgifterna.
Vi undersökte 1099 (894) tillsynsfall år
2024. På basis av tillsynen förelade vi till-
läggsavgifter till ett värde av sammanlagt
338357 (289646) euro och betalade tillbaka
premier till ett värde av 19188 (16087) euro.
Arbetslöshetsförsäkringspremier
23Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
UTBILDNINGSERSÄTTNING
Syftet med utbildningsersättningen är att
förbättra arbetsgivarnas möjligheter att
ordna utbildning för sina anställda i syfte
att utveckla deras yrkeskompetens. Ar-
betsgivare inom den offentliga och tredje
sektorn, såsom kommuner, välfärdsområ-
den, församlingar, universitet, yrkeshög-
skolor, föreningar och stiftelser, har rätt till
utbildningsersättning. Dessa arbetsgivare
har inte varit berättigade till utbildnings-
avdrag i beskattningen. Att utbildningsav-
draget slopas från och med den 1 januari
2025 påverkar inte beviljandet av utbild-
ningsersättning. Från och med 2025 är
samma arbetsgivare berättigade till ut-
bildningsersättning som före slopandet av
utbildningsavdraget.
Arbetsgivaren kan ansöka om utbildnings-
ersättning hos Sysselsättningsfonden
årligen före utgången av januari följande
kalenderår. Vi beviljar och betalar utbild-
ningsersättning på basis av arbetsgivarens
ansökan.
År 2024 betalade vi cirka 11,5 (10,2) miljoner
euro i utbildningsersättning till 602 (616)
arbetsgivare för utbildningsdagar år 2023.
De ersättningsberättigade arbetsgivarna
ansökte om ersättning på basis av sam-
manlagt 512268 (451522) utbildningsdagar.
Av de arbetsgivare som fick utbildningser-
sättning var 264 (304) kommuner och stä-
der, 21 välfärdsområden, 177 (172) förening-
ar och stiftelser, 94 (96) församlingar, 10 (10)
universitet och 36 (35) andra arbetsgivare.
36 %
5 %
6 %
13 %
Betalda utbildningsersättningar
Välfärdsområden
Universitet
38 %
Kommuner
Föreningar och stiftelser
Övriga
2 %Församlingar
11,5
mn euro
Arbetslöshetsförsäkringspremier
24Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
ARBETSGIVARENS SJÄLVRISKPREMIE
FÖR ARBETSLÖSHETSSKYDDET
Om en arbetstagare som är nära pensions-
åldern har sagts upp eller permitterats och
blivit långvarigt arbetslös eller permitterad,
kan Sysselsättningsfonden fastställa och ta
ut en självriskpremie för utkomstskyddet
för arbetslösa av arbetsgivaren. Med själv-
riskpremierna finansierar vi utgifterna för
utkomstskyddet för arbetslösa som orsa-
kas av uppsägningar och permitteringar.
Bestämmelser om fastställandet av själv-
riskpremien och om förfarandet vid ind-
rivning av premien finns i 8 a kap. i lagen
om finansiering av arbetslöshetsförmåner
(1998/555).
År 2022 godkände riksdagen en lagänd-
ring som medför att rätten till tilläggsda-
gar med arbetslöshetsdagpenning, dvs.
den så kallade pensionsslussen, slopas.
Samtidigt upphör insamlingen av själv-
riskpremier. Den nya lagstadgade om-
ställningsskyddspremien för uppsägande
arbetsgivare ersätter självriskpremierna
under övergångsperioden. De som är födda
1964 är den sista åldersklassen som kan få
tilläggsdagar och för vilka arbetsgivaren
är skyldig att betala självriskpremie. Över-
gångsperioden för självriskpremien löper
ut senast 2035.
Under 2024 tog vi emot omkring 3900
(6700) nya självriskärenden. Vi påförde
arbetsgivaren en självriskpremie i cirka
370 (1000) fall. Antalet ärenden som ska
behandlas har minskat under övergångspe-
rioden för slopandet av självriskpremien.
Vi registrerade cirka 7 (14) miljoner euro i
självriskpremier 2024. Den genomsnittliga
handläggningstiden i de fall som ledde till
betalningsbeslut var 59 (46) dagar.
OMSTÄLLNINGSSKYDDSPREMIE FÖR
UPPSÄGANDE ARBETSGIVARE
Vi började samla in den nya omställnings-
skyddspremien för uppsägande arbets-
givare i januari 2023. Bestämmelser om
fastställande av omställningsskyddspre-
mien och om förfarandet vid indrivning av
premien finns i 4 a kap. i lagen om
finansiering av arbetslöshetsför-
måner (1998/555).
Arbetsgivaren kan vara skyldig att betala
en omställningsskyddpremie om arbets-
givaren har sagt upp en arbetstagare som
fyllt 55 år av produktionsmässiga eller
ekonomiska orsaker, och arbetstagaren har
varit anställd hos arbetsgivaren i minst
fem år. Med omställningsskyddspremierna
finansierar vi arbetstagarnas omställnings-
skyddspaket. Omställningsskyddspaketet
består av utbildning inom omställnings-
skyddet och omställningspenning. För
uppsagda arbetstagare ordnar arbetskrafts-
myndigheten utbildning inom omställ-
ningsskyddet som motsvarar två måna-
ders lön. Dessutom betalar FPA
eller arbetslöshetskassan en
omställningspenning
som motsvarar en
månads lön.
Arbetslöshetsförsäkringspremier
25Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Under 2024 inleddes omkring 3200 (1000)
nya omställningsskyddsärenden vid Sys-
selsättningsfonden. Vi påförde arbetsgiva-
ren en omställningsskyddspremie i cirka
2400 (500) fall.
Vi registrerade cirka 16 (6) miljoner euro i
omställningsskyddspremier 2024. Jämfört
med 2023 ökade beloppen inom omställ-
ningsskyddet under det andra året som
omställningsskyddet var i användning. Den
genomsnittliga handläggningstiden i de
fall som ledde till betalningsbeslut var 57
(75) dagar.
SAMMANJÄMKNING ENLIGT
ARBETSAVTALSLAGEN
Sysselsättningsfonden är sakkunnig inom
sammanjämkningen av den ersättning som
betalas vid tvistemål om upphävande av
anställningsförhållande och arbetstagarens
arbetslöshetsdagpenning. En arbetsgiva-
re som har permitterat en arbetstagare
eller upphävt dennes anställningsavtal i
strid med bestämmelserna i arbetsavtals-
lagen är skyldig att betala skadestånd till
arbetstagaren. Från ersättningen avdras
75 procent av de inkomstrelaterade ar-
betslöshetsförmåner som betalats ut till
arbetstagaren efter anställningsförhållan-
dets slut för den tid som ersättning betalas
ut för förlust av löneförmåner på grund av
arbetslöshet. Arbetsgivaren betalar avdra-
get till Sysselsättningsfonden.
Samordning enligt arbetsavtalslagen görs
när domstolen dömer ut ersättning eller när
parterna sinsemellan kommer överens om
ersättningen. Domstolen ska höra Syssel-
sättningsfonden, om käranden efter att an-
ställningsförhållandet upphörde eller under
permitteringen har fått arbetslöshetsdag-
penning avvägd enligt förtjänsten. År 2024
gav vi sammanlagt cirka 680 (720) uttalan-
den och avtalskommentarer. Vi ordnade
också utbildningar för våra intressentgrup-
per där vi berättade om samordning enligt
arbetsavtalslagen.
Arbetslöshetsförsäkringspremier
26Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Av arbetstagaret
806
miljoner euro
766
miljoner euro
50,5 % 49,5 %
Andelen obetalda
premier
0,25 %
Målet är effektiva digitala tjänster och nöjda kunder
ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER
BETALADES AV
arbetsgivare eller andra
betalningsskyldiga
137 502
ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER
SAMLADES IN TILL ETT BELOPP AV
KUNDNÖJDHET
(CSAT)
77 %
KUNDKONTAKTER INOM
ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER (ST)
89 375
Besök på
webbsidor
9 542
Samtal
1 445
Användningsgånger
för räknare
17 185
E-post
38 000
Inloggningar
i e-tjänsten*
3 674
Meddelanden
i e-tjänsten
1 571 miljoner euro
ANTALET BESLUT OM
ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING
500 547 st
Andelen
automatiska beslut
99 %
Alla uppgifter är från perioden 1.1–31.12.2024. *Antal inloggningar i e-tjänsten är uppskattning från samma period.
UTBILDNINGSERSÄTTNING GAVS TILL
602 arbetsgivare
ANTALET TILLSYNSFALL INOM
ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER SOM
TOGS UPP TILL BEHANDLING
Antalet beslut
på basis av tillsynen
1 392 st
1 099 st
Av arbetstagaret
Arbetslöshetsförsäkringspremier
27Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Vuxenutbildningsförmåner
Vuxenutbildningsförmåner
Lagen som slopar
vuxenutbildningsstödet och
yrkesexamensstipendiet trädde
i kraft i juni. Förmånen som
håller på att slopas gjorde att
antalet sökande ökade till
rekordhög nivå i början av året.
I fråga om vuxenutbildningsförmånerna
fortskred året i enlighet med villkoren för
verkställande av skrivningen om indrag-
ning i regeringsprogrammet. Petteri Orpos
regering antecknade i sitt regeringspro-
gram i juni 2023 att vuxenutbildningsstödet
och yrkesexamensstipendiet ska dras in
från och med augusti 2024. Ärendet gick
vidare till riksdagen i februari 2024 och
vid sidan av social- och hälsovårdsutskot-
tet behandlades lagförslaget i bildnings-,
grundlags- samt arbetslivs- och jämställd-
hetsutskottet. Riksdagen godkände den
lagstiftning som upphäver vuxenutbild-
ningsförmånerna den 22 maj och presiden-
ten godkände den den 30 maj. Lagen om
indragning trädde i kraft två dagar senare.
Övergångsperioden för indragningen av
vuxenutbildningsförmånerna började den 1
augusti 2024 och kommer att fortsätta fram
till den 31 december 2025.
Fram till slutet av maj beviljade vi vuxen-
utbildningsstöd på gamla villkor. Därefter
kunde vuxenutbildningsstöd enligt lagen
om indragning beviljas endast löntagare
eller företagare på heltid vars studier och
stödrättighet hade inletts senast den 31
juli 2024. Stöd för studier som inleddes på
hösten kunde inte längre beviljas.
I enlighet med lagen om indragning har vi
beviljat yrkesexamensstipendier för av-
läggande av yrkesinriktad grundexamen,
yrkesexamen och specialyrkesexamen till
studerande som avlagt examen senast den
31 juli 2024.
Indragningen av vuxenutbildningsförmå-
nerna har haft märkbara konsekvenser för
de anställda vid Sysselsättningsfonden
som gör kundarbete och för personalen för
stödtjänsterna för kundarbetet. Trots den
krävande förändringssituationen har verk-
ställandet av vuxenutbildningsförmånerna
och kundrådgivningen kunnat skötas på
ett utmärkt sätt, tack vare den helt digita-
liserade ansökningsprocessen, den höga
automatiseringsgraden och den föränd-
ringståliga personalen.
28Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Allt fler stödmottagare arbetar vid sidan om studierna.
KOMPETENSUTVECKLING MED
VUXENUTBILDNINGSSTÖD
I MER ÄN 20 ÅR
Vuxenutbildningsstöd har beviljats sedan
2001. Stöd har kunnat beviljas löntagare
och företagare som har en arbetshistoria
på minst åtta år. Syftet med stödet har varit
att upprätthålla yrkesskickligheten och
utveckla kompetensen och det har kunnat
beviljas för studier som är underställda
offentlig tillsyn i Finland. Studierna har
kunnat leda till examen eller till att en exa-
mensdel avläggs eller kunnat vara yrkesin-
riktad tilläggsutbildning eller fortbildning.
Vuxenutbildningsförmåner för löntagare
finansieras i sin helhet med avkastningen
från arbetslöshetsförsäkringspremier. Sta-
ten finansierar vuxenutbildningsstödet för
företagare och de yrkesexamensstipendier
som betalas till statsanställda.
BELOPPET FÖR DE BETALDA
VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNERNA
ÖKADE 2024
År 2024 beviljades sammanlagt 212,2 (201,1)
miljoner euro i vuxenutbildningsstöd och
yrkesexamensstipendier. Beloppet av de
beviljade vuxenutbildningsförmånerna
ökade med 5,5 procent jämfört med 2023.
Vi betalade sammanlagt 202,7 (189,3) miljo-
ner euro i vuxenutbildningsstöd till 31796
(32518) personer. Det betalda beloppet öka-
de med cirka 7 procent jämfört med 2023,
trots att antalet stödmottagare minskade
något. Av dem som beviljades vuxenut-
bildningsstöd fick 30694 (31439) personer
vuxenutbildningsstöd för löntagare och
1104 (1079) personer vuxenutbildningsstöd
för företagare.
0
5000
10000
15000
20000
25000
30000
35000
2020 2021 2022 2023
Stödmottagare, pers. (inkl. företagare)
Utbetalda vuxenutbildningsstöd, mn euro
Antalet stödmottagare och
utbetalda vuxenutbildningsstöd
mm
euro
pers
27 066
28 322
30 124
32 518
2024
31 796
175,3
177,9
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
186,9
189,3
202,7
Vuxenutbildningsförmåner
29Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Vuxenutbildningsförmåner
Majoriteten av mottagarna av vuxenutbildningsstöd har varit
kvinnor under 40 år. Könsfördelningen var oförändrad 2024: 77
procent var kvinnor och 23 procent var män. Också åldersför-
delningen var densamma som tidigare år. Fördelningen från
den största till den minsta åldersgruppen var:
• 30–34-åringar 25 %
• 35–39-åringar 25 %
• 40–44-åringar 19 %
• 45–49-åringar 13 %
• 50–54-åringar 8 %
• över 55-åringar 6 %
• 25–29-åringar 4 %
23 %
77 %
Mottagare av vuxenutbildningsstöd enligt kön 2024
Män
Kvinnor
25 %
19 %
Mottagare av vuxenutbildningsstöd enligt ålder 2024
30–34
år
40–44 år
25 %
35–39
år
4 %
25–29
år
13 %
45–49 år
8 %
50–54 år
6 %
Över 55 år
30Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Vuxenutbildningsförmåner
År 2024 studerade 48 (47) procent av stödmottagarna vid yrkes-
högskolor, 29 (27) procent vid universitet, 20 (23) procent vid yr-
kesläroanstalter och 2 (3) procent vid andra läroanstalter. Största
delen av förmånstagarna, 81 procent, genomförde utbildning som
leder till examen. Av stödmottagarna genomförde 18 procent del av
examen och yrkesinriktad tilläggs- eller fortbildning och 1 procent
övriga utbildningar.
Bland stödmottagarna var de populäraste studieområdena 2024
social-, hälso- och idrottsområdet, 33 (33) procent, och området för
samhällsvetenskap, företagsekonomi och förvaltning, 20 (19) pro-
cent. De därnäst populäraste utbildningsområdena var teknik- och
trafikområdet, 15 (16) procent, samt det humanistiska och pedago-
giska området, 15 (14) procent.
Inom vilka branscher utbildar man sig?
0
5
10
15
20
25
30
35
40
%
2020
2021
2022
2023
2024
Social-,
hälso- och
idrottsområdet
Området för
samhällsvetenskap,
företagsekonomi
och förvaltning
Teknik- och
transport-
branschen
Det humanistis-
ka och pedago-
giska området
Kultur-
branschen
Naturresurs-
och
miljöområdet
Naturveten-
skapliga
området
Turism-,
kosthålls- och
hushållsområdet
Annan
utbildning
Allmänbildande
utbildning
31Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Vuxenutbildningsförmåner
TILL OCH MED ÖVER EN
TREDJEDEL AV DE SOM ANSÖKER
OM VUXENUTBILDNINGSSTÖD
ÄR ANSTÄLLDA INOM DEN
OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN
Vid en genomgång av förmånstagarna
utifrån arbetsgivarens bransch utnyttja-
des vuxenutbildningsstöd främst inom
branschen för offentlig förvaltning och
försvaret. Andelen förmånstagare från
denna bransch var 36 (31) procent av alla
förmånstagare. Andelen sökande inom
branschen i fråga har ökat med 18 prosent-
enheter under de senaste fem åren. Därnäst
mest utnyttjades stödet inom hälso- och
socialtjänster samt parti- och detaljhan-
deln. Antalet stödmottagare inom häl-
so- och socialtjänster har minskat med 9
procentenheter under de senaste fem åren.
En del av minskningen förklaras av en sta-
tistisk förändring, eftersom välfärdsområ-
dena statistikförs under den offentliga för-
valtningen och försvaret. Den procentuella
andelen sökande inom utbildningsområdet
av alla sökande ökade för första gången på
länge och var 4 procent 2024.
Inom vilka branscher arbetar de som utbildar sig?
0
5
10
15
20
25
30
35
40
%
Offentlig
förvaltning och
försvaret;
obligatorisk
socialförsäkring
Hälso- och
socialtjänster
Parti- och
detaljhandel;
reparation av
motorfordon och
motorcyklar
Industri
Yrkesmässig,
vetenskaplig
och teknisk
verksamhet
Utbildning
Övrig service-
verksamhet
Förvaltning
och
stödtjänster
Övriga
2020
2021
2022
2023
2024
32Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Vuxenutbildningsförmåner
PÅ GRUND AV INDRAGNINGEN VILLE
MAN FÖRSÄKRA SIG OM RÄTTEN
TILL STÖD I GOD TID PÅ VÅREN
Ansökningsförfarandet för vuxenutbild-
ningsstöd för löntagare sker i två steg. På
basis av ansökan om stödrättighet får stöd-
mottagaren först rätt till vuxenutbildnings-
stöd för den stödperiod som han eller hon
ansökt om. Därefter kan sökanden månat-
ligen i efterhand ansöka om utbetalning av
stödet med en separat betalningsansökan.
Om den sökande vill arbeta mellan perio-
derna av studieledighet och på så sätt peri-
odisera sina studier, ska en ny ansökan om
stödrättighet för de nya perioderna skickas
till Sysselsättningsfonden.
Vi tog emot 34125 (41096) ansökningar om
stödrättighet för vuxenutbildningsstöd och
164323 (144608) betalningsansökningar.
Den mest intensiva tidpunkten för inle-
dande ansökningar har tidigare infallit i
augusti när nya studier inleds. Eftersom det
redan i slutet av 2023 fanns vetskap om att
man kommer att föreslå att stödet dras in
så att man inte har rätt att få stöd för nya
studier som inleds hösten 2024, var sökan-
dena aktiva tidigt. Till skillnad från tidigare
år inkom flest ansökningar om stödrät-
tigheter i januari, 4484 st. Även i fråga
om betalningsansökningar inföll de mest
brådskande månaderna på våren. I april
inkom 18354 betalningsansökningar, vilket
är 8 procent fler än under den livligaste
månaden 2023 (16389). Antalet betalnings-
ansökningar i mars–maj var det största i
Sysselsättningsfondens historia. År 2024
var den genomsnittliga handläggnings-
tiden för ansökan om stödrättighet 8–9
(13–14) dagar och för betalningsansökan 0,9
(0,5) dagar.
33Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Vuxenutbildningsförmåner
AUTOMATISERINGSGRADEN ÖKADE
I OCH MED AUTOMATISERINGEN
AV PROCESSEN FÖR ANSÖKAN OM
FORTSATT STÖDRÄTTIGHET
Det är typiskt för ansökningarna om betal-
ning av vuxenutbildningsstöd att majori-
teten (ca 80 procent) av dem inkommer till
förmånstjänsterna för handläggning den
första veckan i månaden, vilket skapar en
betydande arbetstopp. Under de senaste
åren har vi utvecklat processautomati-
seringen i fråga om betalningsbeslut och
ansökningar om fortsatt stödrättighet för
att säkerställa serviceförmågan. År 2024
var andelen automatiska betalningsbeslut
89 (84) procent av alla betalningsbeslut. År
2024 fattades 53 (20) procent av alla beslut
om fortsatt stödrättighet automatiskt.
Övergångsperioden för lagstiftningen om
automatiserat beslutsfattande inom den
offentliga förvaltningen löpte ut den 31
oktober 2024. Under 2024 utvecklade vi
dokumentationen i anslutning till auto-
matiseringen i enlighet med kraven i den
nya lagstiftningen och säkerställde att
de processer som användes innan lagen
trädde i kraft överensstämmer med de nya
bestämmelserna.
Antalet ansökningar om vuxenutbildningsstöd och ändring av dem
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
15 %
24 %
26 %
34 % 35 %
22 %
15 %
-13 %
2 %
-16 %
-25 %
-31 %
st.
2023
2024
januari februari mars
april
maj juni juli augusti september
oktober
november
december
34Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Vuxenutbildningsförmåner
YRKESEXAMENSSTIPENDIUM TILL
PERSON SOM AVLAGT YRKESEXAMEN
Systemet med yrkesexamensstipendier
har varit i kraft sedan 1996. Stipendiet kan
beviljas en person som är bosatt i Finland
och som har avlagt en yrkesinriktad grun-
dexamen, yrkesexamen eller specialyr-
kesexamen, är under 68 år och som har en
arbetshistoria på minst fem år före exa-
mensdagen. Yrkesexamensstipendiet är en
skattefri engångsersättning på 414 euro.
ANTALET YRKESEXAMENSSTIPENDIER
BÖRJADE MINSKA EFTER JUNI PÅ
GRUND AV ATT STIPENDIET DROGS IN
Vi beviljade yrkesexamensstipendier till
23009 (28 485) personer år 2024. Vi beta-
lade sammanlagt 9,6 (11,8) miljoner euro
i stipendier, vilket är något mindre än de
senaste fem åren.
Yrkesexamensstipendium ansöks efter
avlagd examen och därför ofta i slutet av
terminen. År 2024 inkom flest ansökningar
i juni, 6842 (5715) st. Efter juni började an-
talet ansökningar minska betydligt, efter-
som man på grund av indragningen kan få
stipendium endast på basis av en examen
som avlagts senast den 31 juli 2024. Mellan
juli och december inkom sammanlagt 3146
ansökningar. Den genomsnittliga hand-
läggningstiden för stipendieansökningar
var 7–8 (6–7) dagar. Under 2024 var 42
procent av besluten automatiska.
Av stipendierna beviljades 44 procent på
basis av yrkesexamen, 29 procent på basis
av grundexamen och 27 procent på basis av
specialyrkesexamen. Under 2024 var, lik-
som tidigare år, de vanligaste examina som
stipendiemottagarna avlade yrkesexamen
för teamledare 11 (10,1)procent, grundexa-
men inom social- och hälsovårdsbranschen
8 (9,6) procent samt specialyrkesexamen
inom ledarskap och företagsstyrning 8 (7,4)
procent. En klar majoritet av stipendiemot-
tagarna, 65 procent, var kvinnor.
Mottagare av stipendier och
utbetalda yrkesexamensstipendier
mn
euro
0
5000
10000
15000
20000
25000
30000
pers
2020 2021 2022 2023
Mottagare av stipendier, pers
Utbetalda stipendier, mn euro
26 443
25 949
27 755
28 485
2024
23 009
10,6
10,4
11,5
11,8
9,6
12
10
8
6
4
2
0
35Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Vuxenutbildningsförmåner
ANSÖKAN OM ÄNDRING OCH
ÅTERKRAV AV OBERÄTTIGAD
UTBETALNING AV FÖRMÅN
Sökande som är missnöjda med beslutet
om yrkesexamensstipendium eller vuxen-
utbildningsstöd kan ansöka om ändring
av beslutet. Den första besvärsinstansen
är Besvärsnämnden för social trygghet
SAMU. Den andra och sista besvärsin-
stansen är försäkringsdomstolen. Under
2024 skickades 217 (248) klagomål till
nämnden. Antalet besvär som skickades
till försäkringsdomstolen var 17 (30). Of-
tast gällde besvären återkrav av en förmån
eller beaktande av biinkomster enligt
betalningstidpunkten.
Om betalningen av förmånen har varit
obefogad eller beloppet för stort, ska över-
betalningen återkrävas av förmånstagaren.
Sammanlagt 1431 (1318) beslut om återkrav
fattades.
VI FOKUSERADE PÅ ATT KÖRA
NER SYSTEMHELHETEN
Vid utvecklingen av förmånssystem och
processer har vi koncentrerat oss på de
ändringar som den upphävande lagstift-
ningen medför. Vi lyckades genomföra
högklassiga systemuppdateringar trots att
lagen stadfästes endast två dagar innan
den trädde i kraft.
Vi gör inte något egentligt utvecklingsar-
bete längre, utan vi fokuserar på att köra
ner systemhelheten och på att förvara och
arkivera information.
36Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Vuxenutbildningsförmåner
KUNDKONTAKTER INOM
VUXENUTBILDNINGSSTÖDET (ST.)
31 795
personer, varav
96,5 % löntagare och
3,5 % företagare
ANTALET PERSONER SOM FICK
VUXENUTBILDNINGSSTÖD VAR
ANTALET BESLUT OM VUXENUTBILDNINGSSTÖD
FÖR LÖNTAGARE
35 208 st
Antalet stödrättighet beslut
164 321 st
Antalet betalningsbeslut
89 %
9
dagar
Genomsnittlig
handläggningstid
1 dag
Genomsnittlig
handläggningstid
1 094 st
12 dagar
Genomsnittlig
handläggningstid
Alla uppgifter är från perioden 1.1–31.12.2024.
1 458 326
27 527
91 385
2 796
589 627 51 251
Effektiva digitala tjänster och nöjda kunder som mål
KUNDNÖJDHET
(CSAT)
91 %
Besök på
webbsidor
Samtal Samtal
Användningsgånger
för räknare
E-post
Inloggningar
i e-tjänsten
Meddelanden
i e-tjänsten
39 %
Andelen
automatiska
beslut
ANTALET BESLUT OM VUXENUTBILDNINGSSTÖD
FÖR FÖRETAGARE
Andelen
automatiska
beslut
37Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Ekonomi
Ekonomi
KONJUNKTURBUFFERT OCH FÖRÄNDRING
I NETTOFÖRMÖGENHETEN
Sysselsättningsfonden har en i lagen fast-
ställd konjunkturbuffert som tryggar likvidite-
ten och balanserar ändringar i arbetslöshets-
försäkringspremierna. Konjunkturbufferten
utgör skillnaden mellan fondens tillgångar
och skulder. Vid fastställandet av arbetslös-
hetsförsäkringspremierna kan prognosen
för maximibeloppet av konjunkturbuffertens
tillgångar eller skulder vara högst det belopp
som motsvarar utgifterna för en arbetslös-
hetsgrad på sex procentenheter. Enligt lagen
kan konjunkturbufferten vid beslut om nivån
på arbetslöshetsförsäkringspremien enligt
prognosen överskrida maximibeloppet av
medlen under två år under en gransknings-
period på tre år för att säkerställa en jämn
premieutveckling. Då får arbetslöshetsförsäk-
ringspremierna dock inte fastställas till ett
högre belopp än året innan. Maximibeloppet
på konjunkturbufferten beräknas baserat på
siffrorna i bokslutet.
Konjunkturbuffertens maximibelopp
beräknas så att de årliga utgifter som
Sysselsättningsfonden ansvarar för, 2416
miljoner euro år 2024, divideras med den
genomsnittliga arbetslöshetsprocenten
(8,4) för året i fråga och multipliceras med
6. Konjunkturbuffertens lagstadgade max-
imibelopp var 1726 (1861) miljoner euro
2024.
mn
euro
1 868 1 861
-2 078
-2 220
-2500
-2000
-1500
-1000
-500
0
500
1000
1500
2000
2500
2020 2021 2022 2023 2024
Konjunkturbuffertens utveckling
Nettoförmögenhet Maximibelopp Minimibelopp
1 045
633
1 258
2 021
2 078
2 220
-1 868
-1 861
1 726
-1 726
1 272
38Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Ekonomi
I samband med budgeten för 2025, som vi
delgav Social- och hälsovårdsministeriet i
augusti 2024, uppskattade vi att förändring-
en i Sysselsättningsfondens nettoförmö-
genhet är cirka 700 miljoner euro negativ
2024 och cirka 350 miljoner euro negativ
2025. Samtidigt uppskattade vi att nettoför-
mögenheten är cirka 1320 miljoner euro
positiv 31.12.2024 och cirka 960 miljoner
euro positiv 31.12.2025.
Förändringen i Sysselsättningsfondens
nettoförmögenhet var 749 miljoner negativ
(763 miljoner euro positivt) 2024. Syssel-
sättningsfondens nettoförmögenhet var
1272 miljoner euro 31.12.2024 (2021 miljo-
ner euro 31.12.2023).
När bokslutet för 2024 upprättades upp-
skattade vi att förändringen i Sysselsätt-
ningsfondens nettoförmögenhet skulle vara
cirka 600 miljoner euro negativ 2025, vilket
skulle innebära en positiv nettoförmögen-
het på cirka 670 miljoner euro i slutet av
2025.
mn
euro
-800
-600
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
2020 2021 2022 2023 2024
Förändring av nettoförmögenheten
-623
-412
625
763
-749
39Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Vi uppskattar att förändringen i
Sysselsättningsfondens nettoförmögenhet är
cirka 600 miljoner euro negativ 2025, vilket
innebär en positiv nettoförmögenhet på
cirka 670 miljoner euro i slutet av 2025.
Ekonomi
LIKVIDITET OCH SKULDFINANSIERING
Enligt principerna för investeringsverk-
samheten och skuldfinansieringen som
Sysselsättningsfondens förvaltningsråd
har godkänt ska fonden ha minst ett belopp
som motsvarar utgifterna för en månad
(cirka 264 miljoner euro år 2024) i ränte-
placeringar som är kortare än ett år. Den
ovan beskrivna s.k. likviditetsbufferten var
under den här tiden i genomsnitt 3,1-faldig i
förhållande till minimibeloppet.
För likviditetsändamål har fonden också ett
företagscertifikatsprogram till ett värde av
300 miljoner euro (31.12.2023: 300 miljoner
euro) och dessutom bindande revolverande
kreditlimiter (RCF) med statlig garanti på
sammanlagt 600 miljoner euro tillsammans
med fyra banker (31.12.2023: 600 miljoner
euro). Företagscertifikatprogrammet och
de revolverande kreditlimiterna var helt
oanvända både i slutet av 2023 och i slutet
av 2024.
I slutet av 2024 hade Sysselsättningsfon-
den ett emitterat masskuldebrevslån på
600 miljoner euro som förfaller till betal-
ning den 16 juni 2027.
Sysselsättningsfonden har kreditbetyget
AA+ (stabila utsikter)/A-1+ som fastställts
av kreditvärderingsinstitutet S&P GlobalRa-
tings. Kreditbetyget är detsamma som S&P
GlobalRatings gett finska staten.
40Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Investeringsverksamhet
Investeringsverksamhet
Sysselsättningsfonden bedriver
investeringsverksamhet i den
omfattning som behövs för
att investera de finansiella
överskott som beror på att
inkomsterna och utgifterna inte
är samtidiga samt för att trygga
likviditeten.
Sysselsättningsfondens investeringstill-
gångar och likvida medel uppgick till 1513
(1869) miljoner euro i slutet av 2024.
Ett centralt mål för vår investeringsverk-
samhet är att stödja genomförandet av de
lagstadgade uppdragen och säkerställa
tillräcklig likviditet för finansiering av de
utgifter som faller under fondens ansvar.
Fondens styrelse beslutar i den årliga in-
vesteringsplanen om intäktsmålsättningen
för investeringarna samt hur inversterings-
medlen fördelas mellan de olika egendoms-
slagen. Förvaltningsrådet godkände de
uppdaterade principerna för investerings-
verksamheten och skuldfinansieringen i
april 2024.
EKONOMISK VERKSAMHETSMILJÖ
Kriget i Ukraina, geopolitiska spänning-
ar och sanktioner bromsade fortfarande
utvecklingen av världsekonomin 2024.
Den ekonomiska tillväxten i Finland kom-
mer att vara en aning negativ 2024. När
det gäller arbetsmarknaden försämrades
sysselsättningsutvecklingen och arbetslös-
hetsgraden steg till 8,4 (7,2) procent 2024.
Den kraftiga inflationen, som började 2022,
och centralbankernas räntehöjningscykel
som följde på den upphörde 2024. Europeis-
ka centralbanken sänkte sin styrränta med
0,25 procent fyra gånger i juni–december,
från 4 procent till 3 procent under 2024. På
motsvarande sätt sänkte USA:s centralbank
FED och flera andra centralbanker sina
styrräntor 2024 efter att inflationen avtagit
betydligt under året.
INVESTERINGSMARKNADEN
Aktiemarknaden utvecklades i huvudsak
starkt 2024: beräknat i inhemska valutor
stärktes aktieindexen på huvudmarknaden
i Nordamerika med cirka 25 procent och i
Europa med cirka 8 procent. Utvecklingen
på den inhemska börsen var anspråkslös
och indexavkastningen var -0,1 procent.
41Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Avkastningen på ränteplaceringar i Syssel-
sättningsfondens huvudsakliga placerings-
kategori europeiska masskuldebrevslån var
god. Den relativt stabila utvecklingen av
prissättningen av kreditrisker samt särskilt
de sänkta räntorna på masskuldebrevslån
under det andra halvåret bidrog till ränte-
placeringarnas goda utveckling. Detta var
ett resultat särskilt av centralbankernas
räntebeslut och uppgifterna om att inflatio-
nen avtagit klart i både USA och Europa.
Under året var marknadsutvecklingen för
alternativa placeringar starkt beroende av
vilken placeringskategori det var fråga om.
Avkastningen på placeringar i de inhemska
fastighetssektorerna bostads-, affärs- och
samhällsfastigheter var dålig 2024, med
undantag för avkastningen på placeringar i
skogsfastigheter, som var god. Avkastning-
en på placeringar i icke-noterade aktier och
icke-noterade företagslån var god. Avkast-
ningen på investeringar i förnybar energi
var dålig.
INRIKTNING AV INVESTERINGAR
Vi investerade aktivt medel i penningmark-
nadsinstrument, masskuldebrevslån, aktier
och alternativa placeringar, beroende på
tillgångsklassen antingen direkt eller via
fonder. I placeringsplanen för 2024 höjde vi
vikten något för alternativa placeringar och
masskuldebrevslån, vi sänkte vikten något
för penningmarknadsplaceringar. I slutet
av räkenskapsåret var 590 (820) miljoner
euro av fondens medel placerade i pen-
ningmarknadsplaceringar, 775 (958) miljo-
ner euro i masskuldebrev, 44 (39) miljoner
euro i aktier och 103 (83) miljoner euro i
alternativa placeringar. År 2024 var avkast-
ningen på våra placeringar 4,2 (4,1) procent.
Avkastningen var större än både avkast-
ningsförväntningen på 3,6 (2,8) procent i
vår placeringsplan och jämförelseavkast-
ningen för vår investeringsverksamhet 3,9
(4,1) procent.
Vi tar hänsyn till hållbarhet när vi fattar
investeringsbeslut. Hållbarhet i vår place-
ringsverksamhet beskrivs närmare i av-
snittet Hållbarhet på sidan 56.
0,1
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
2020 2021 2022 2023 2024
Avkastning på investeringar
Investeringsavkastning Referensavkastning
%
0,7
0,5
-0,7
-2,9 -2,8
4,1 4,1
4,2
3,9
39 % 51 %
7 %
Fördelning av investeringar
Penningmarknaden
Masskuldebrevslån
Alternativa
placeringar
3 %Aktier
1 512
mn euro
Investeringsverksamhet
42Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Investeringsverksamhet
mn euro
De största investeringarna
74,6 mn euro
59,5 mn euro
48,5 mn euro
40,1 mn euro
39,9 mn euro
39,4 mn euro
34,0 mn euro
32,0 mn euro
31,5 mn euro
30,3 mn euro
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Danske Bank depositioner
Räntefonden OP Euro II A
Räntefonden SEB Euro Short Rate Fund IC
SEB masskuldebrev
Svenska Handelsbanken placeringscertifikat
Holländska statsobligationer
Nordea Hypoteksbank masskuldebrev
OP Företagsbanken masskuldebrev
Tyska statsobligationer
Finska statsobligationer
43Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Hållbarhet
Hållbarhet
Sysselsättningsfonden
främjar hållbar utveckling och
hållbarhet ur de perspektiv som
vi kan påverka så effektivt som
möjligt med vår basverksamhet.
Som finansiär av social trygghet lägger vi
stor vikt vid teman som anknyter till socialt
ansvar. Referensramen för fondens hållbar-
hetshelthet är målen för hållbar utveckling
i FN:s Agenda 2030. Vi har identifierat de
tre mål som är viktigast för oss. Utöver
dem syns hållbarhetshelheten i vår inves-
teringsverksamhet och i anskaffningen av
skuldfinansiering.
Under 2024 utnyttjade vi olika nätverk för
att utveckla vår kunskap om hållbarhet. Vi
hör till nätverket för företagsansvar FIBS,
som ordnar evenemang om aktuella håll-
barhetsteman samt erbjuder nyhets- och
informationstjänster om frågor som an-
knyter till teman. Vi deltog aktivt i evene-
mang inom nätverket för hållbarhet som
Statskontoret upprätthåller, där organisa-
tioner inom den offentliga förvaltningen
delar information om till exempel bästa
praxis för hållbarhet och för rapportering
om hållbarhet.
44Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Hållbarhet
VÅR GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT OCH
IDENTIFIERADE AGENDA 2030-MÅL
Utifrån en väsentlighetsanalys har vi
identifierat de av FN:s mål för hållbar
utveckling som vi bäst kan påverka posi-
tivt med vår basverksamhet. Som sådana
mål har vi identifierat följande Agenda
2030-huvudmål:
• Anständiga arbetsvillkor och
ekonomisk tillväxt
• God utbildning för alla
• Fredliga och inkluderande samhällen
De valda huvudmålen är direkt kopplade
till våra kärnuppgifter, såsom finansiering-
en av utkomstskyddet för arbetslösa och
vuxenutbildningsförmånerna. Vi fortsatte
att bearbeta konkreta hållbarhetsåtgärder
och indikatorer under 2024. Vårt mål är att
skapa en stabil grund för ett systematiskt
hållbarhetsarbete, så att vi kan rapportera
mer omfattande om vår hållbarhetsverk-
samhet under de närmaste åren. I och med
att vuxenutbildningsförmånerna dras in
blir vi tvungna att ompröva våra Agenda
2023-mål under de närmaste åren, eftersom
möjligheterna att främja målet God utbild-
ning som en del av våra grundläggande upp-
gifter minskar mycket väsentligt efter 2025.
HÅLLBAR FINANSIERING
AV UTKOMSTSKYDDET FÖR
ARBETSLÖSA SKAPAR TRYGGHET VID
FÖRÄNDRINGAR I ARBETSLIVET
Vi samlar in arbetslöshetsförsäkringspre-
mier med vilka vi finansierar bland annat
utkomstskydd för arbetslösa, omställnings-
skydd, lönegaranti, pensionsskydd och
vuxenutbildningsförmåner. En del av in-
täkterna från arbetslöshetsförsäkringspre-
mierna överförs till Sysselsättningsfondens
konjunkturbuffert, vars syfte är att trygga
en jämn betalningsutveckling av arbets-
löshetsförsäkringspremierna. Konjunk-
turbufferten utökas när ekonomin mår bra
och sysselsättningen är god i Finland. De
medel som samlas i bufferten används un-
der ekonomiska nedgångsperioder, vilket
dämpar trycket på att höja arbetsgivarnas
och löntagarnas arbetslöshetsförsäkrings-
premier. Genom att sköta vår grundläggan-
de uppgift effektivt stödjer vi FN:s mål för
hållbar utveckling Anständiga arbetsvillkor
och ekonomisk tillväxt.
Vår uppgift är att se till att finansieringen
av utkomstskyddet för arbetslösa är håll-
bar. Vi gör detta genom att se till att nivån
på arbetslöshetsförsäkringspremierna
är lämplig med hjälp av vår ambition att
jämna ut variationerna, samla in arbetslös-
hetsförsäkringspremierna effektivt, upp-
rätthålla god likviditet, placera medel på
ett produktivt och betryggande sätt samt
förutse variationer i ekonomin och syssel-
sättningen i Finland. Hållbar finansiering
av utkomstskyddet för arbetslösa ökar sam-
hällsfreden. Med hjälp av utkomstskyddet
för arbetslösa har människor möjlighet
att söka lämpliga arbetsplatser. Ett stabilt
samhälle stödjer också den ekonomiska
tillväxten i Finland.
45Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Hållbarhet
Indikatorer för målet Lämplig nivå på arbetslöshetsförsäkringspremier:
Indikator Målnivå Utfall 2024 Utfall 2023
Arbetslöshetsförsäkringspremier och övriga
intäkter 2347 mn euro 3627 mn euro
Betalda finansieringsandelar 3129 mn euro 2900 mn euro
Förändring i nettoförmögenheten -749 mn euro 763 mn euro
Konjunkturbuffertens tillgångar / maximibelopp Positiv, men under maximibeloppet 1272 / 1726 mn euro 2021 / 1861 mn euro
Indikator för målet Jämn utveckling av procentsatsen för arbetslöshetsförsäkringspremier:
Indikator Målnivå Utfall 2024 Utfall 2023
Procentsats för arbetslöshetsförsäkringspremier
(genomsnittlig) Liten årlig variation
arbetsgivare 0,82 %,
arbetstagare 0,79 %.
arbetsgivare 1,54 %,
arbetstagare 1,50 %.
Indikatorer för målet Effektiv insamling av arbetslöshetsförsäkringspremier:
Indikator Målnivå Utfall 2024 Utfall 2023
Realiserade kreditförluster på
arbetslöshetsförsäkringspremier Så små som möjligt 2,7 mn euro 4,6 mn euro
Indikatorer för målet God likviditet:
Indikator Målnivå Utfall 2024 Utfall 2023
Medel i ränteplaceringar kortare än ett år och deras
förhållande till utgifterna under en månad Minst 1-faldig 581 mn euro / 3,1-faldig 889 mn euro / 2,6-faldig
Icke-använda bindande kreditlimiter
mn euro 600 mn euro 600 mn euro
Indikatorer för målet Produktiv och betryggande investeringsverksamhet:
Indikator Målnivå Utfall 2024 Utfall 2023
Investeringsavkastning %;
Jämförelseindexets avkastnings-%
Investeringsavkastning %;åtminstone
jämförelseindexets avkastnings-% 4,2 % / 3,9 % 4,1 % / 4,1 %
Investeringsportföljens genomsnittliga kreditrisk Minst BBB- BBB+ BBB+
Investeringsportföljens totalrisk Måttlig 4,07 % (måttlig) 3,54 % (måttlig)
46Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Hållbarhet
Lämplig nivå på arbetslöshets-
försäkringspremierna
År 2024 samlade vi in sammanlagt 2347
(3627) miljoner euro i arbetslöshetsförsäk-
ringspremier och andra intäkter. Av detta
belopp var arbetsgivarnas arbetslöshets-
försäkringspremier sammanlagt 766 (1412)
miljoner euro och arbetsgivarnas självrisk-
premier sammanlagt 806 (1490) miljoner
euro.
År 2024 betalade vi 3129 (2900) miljoner i
finansieringsandelar. Med dessa finansiera-
de vi utkomstskydd för arbetslösa, omställ-
ningsskydd, lönegaranti, pensionsskydd
och vuxenutbildningsförmåner.
Vårt årsresultat (förändring i nettoförmö-
genheten) var -749 (763) miljoner euro.
Tillgångarna i Sysselsättningsfondens
konjunkturbuffert var 1272 (2021) miljoner
euro positiva i slutet av 2024. Konjunktur-
buffertens lagstadgade maximibelopp var
1726 (1861) miljoner euro 2024. Vår likvidi-
tet hölls på en god nivå hela året.
En jämn utveckling av arbetslöshets-
försäkringspremierna
Nivån på arbetslöshetsförsäkringspremier-
na sänktes betydligt för 2024. Bakgrun-
den till sänkningen av premierna var de
förbättrade utsikterna för ekonomin och
sysselsättningen, att konjunkturbuffer-
ten närmade sig maximibeloppet och den
uppskattade utgiftssänkande effekten av
skrivningarna i regeringsprogrammet.
I fjol var arbetsgivarnas genomsnittliga
premie är 0,82 procent av lönen, vilket är
0,72 procentenheter mindre än 2023. Ar-
betstagarnas genomsnittliga premie är 0,79
procent av lönen, vilket är 0,71 procenten-
heter mindre än 2023.
47Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Hållbarhet
Effektiv insamling av arbetslöshets-
försäkringspremier
De faktiska kreditförlusterna för fordringar
på arbetslöshetsförsäkringspremier upp-
gick till 2,7 (4,6) miljoner euro 2024. Kredit-
förlusterna var cirka 0,17 (0,16) procent av
de arbetslöshetsförsäkringspremier som
samlades in 2024.
God likviditet
För att trygga likviditeten håller Syssel-
sättningsfonden medel i ränteplaceringar
som är kortare än ett år till ett belopp som
motsvarar utgifterna för minst en månad.
År 2024 var dessa ränteplaceringar 581
(889) miljoner euro. Under 2024 var dessa
ränteplaceringar i genomsnitt 3,1-faldi-
ga (2,6) i förhållande till det belopp som
motsvarar utgifterna för en månad. För
likviditetsändamål har fonden också ett
företagscertifikatsprogram till ett värde av
300 miljoner euro (31.12.2023: 300 miljoner
euro) och dessutom bindande revolverande
kreditlimiter (RCF) med statlig garanti på
sammanlagt 600 miljoner euro tillsammans
med fyra banker (31.12.2023: 600 miljoner
euro). Företagscertifikatprogrammet och
de revolverande kreditlimiterna var helt
oanvända i slutet av 2024 (31.12.2023: helt
oanvända).
Produktiv och betryggande investering
År 2024 var avkastningen på våra place-
ringar 4,2 (4,1) procent. Avkastningen var
större än avkastningsförväntningen på 3,6
(2,8) procent i vår placeringsplan och större
än jämförelseavkastningen för vår investe-
ringsverksamhet 3,9 (4,1) procent.
Det genomsnittliga kreditbetyget för vår
investeringsportfölj bedöms med Standard
& Poors klassificeringsskala utifrån den
historiska kreditförlustsannolikheten. Vi
uppskattar att investeringsportföljens kre-
ditbetyg ligger ungefär på nivån BBB+ per
31.12.2024 (31.12.2023: BBB+).
I slutet av räkenskapsåret var 590 (820)
miljoner euro av fondens medel placerade i
penningmarknadsplaceringar och 775 (958)
miljoner euro i masskuldebrev. Dessa pla-
ceringar utgör 90 (93) procent av hela vår
investeringsportfölj. I vår placeringsplan
för 2024 har minimimängden för penning-
marknadsplaceringar och placeringar i
masskuldebrev fastställts till 87 (87) pro-
cent av investeringsportföljen.
Den totala risken i vår investeringsportfölj
var 4,07 procent (31.12.2023: 3,54 procent).
Risken i investeringsportföljen är måttlig,
vilket beror på portföljens rätt så konser-
vativa struktur med ett relativt litet antal
riskfyllda värdepapper.
48Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Likabehandlings- och mångfaldsarbete
Hållbarheten syns också i vårt likabehand-
lings- och mångfaldsarbete. Vid fonden
finns en mångfaldsarbetsgrupp som har
som mål att identifiera och behandla frågor
som gäller mångfalden i arbetsgemen-
skapen och definiera vilka praktiska ut-
vecklingsåtgärder som kan behövas i vår
arbetsgemenskap. Arbetsgruppens uppgift
är också att främja att alla våra medarbe-
tare upplever en öppen och jämlik arbets-
gemenskap. Genom att garantera en trygg
arbetsmiljö för alla våra anställda inverkar
vi samtidigt positivt på uppnåendet av
huvudmålet Anständiga arbetsvillkor och
ekonomisk tillväxt i FN:s Agenda 2030.
År 2024 uppdaterade vi fondens likabe-
handlings-, jämställdhets- och mång-
faldsplan. Dessutom kartlade vi perso-
nalens upplevelser av hur mångfald,
likabehandling och delaktighet syns i vår
arbetsgemenskap. Utifrån personalens
upplevelser kan vi i fortsättningen utveckla
principer och praxis för likabehandling och
mångfald.
VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNERNA HAR
FRÄMJAT KONTINUERLIGT LÄRANDE
OCH KOMPETENSFÖRNYELSE
Vuxenutbildningsförmånerna har stött och
stödjer fortsättningsvis under övergångs-
perioden för indragningen utvecklingen av
yrkeskompetensen hos vuxna i arbetslivet
samt kompetensförnyelsen. Vårt mål är att
verkställa vuxenutbildningsförmånerna
effektivt och öka kännedomen om dem.
Dessa mål främjar i sin tur uppnåendet av
Agenda 2030-målet God utbildning för alla.
Hållbarhet
49Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Indikator för målet Kännedom:
Indikator Målnivå Utfall 2024 Utfall 2023
Antal förmånstagare (vuxenutbildningsstöd) 31796 personer 32518 personer
Antal förmånstagare (yrkesexamensstipendium) 23009 personer 28485 personer
Indikatorer för målet Effektivt genomförande:
Indikator Målnivå Utfall 2024 Utfall 2023
Handläggningstid för ansökan (inledande ansökan,
vuxenutbildningsstöd, genomsnittlig) Mindre än 15 dagar 13,8 dagar 17,1 dagar
Handläggningstid för ansökan (betalningsansökan,
vuxenutbildningsstöd, genomsnittlig) Mindre än 1 dag 0,5 dagar 0,8 dagar
Handläggningstid för ansökan (yrkesexamensstipendium,
genomsnittlig) Mindre än 10 dagar 6,8 dagar 9,9 dagar
Hållbarhet
50Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Ökad kännedom
I fråga om vuxenutbildningsförmånerna
fortskred året i enlighet med villkoren för
verkställande av skrivningen om indrag-
ning i regeringsprogrammet. Lagen om
indragning trädde i kraft den 1 juni 2024.
Övergångsperioden för indragningen av
vuxenutbildningsförmånerna började den 1
augusti 2024 och kommer att fortsätta fram
till den 31 december 2025. De sista betal-
ningarna av vuxenutbildningsstöd infaller
2026 och de sista betalningarna av yrkes-
examensstipendium infaller 2025. År 2024
betalades vuxenutbildningsstöd till 31796
(32518) personer. År 2024 tilldelades 23009
(28485) personer yrkesexamensstipendier.
Förutom utifrån antalet förmånstagare har
vi bedömt hur bekant vuxenutbildnings-
stödet är också med olika kommunika-
tionsmätare. På grund av att vuxenutbild-
ningsförmånerna dras in är vår ambition
inte längre att öka bekantheten, utan att
handleda läroanstalter och förmånstagare.
Vi har förtydligat konsekvenserna av in-
dragningen av vuxenutbildningsförmåner-
na för våra intressentgrupper genom aktiv
kommunikation samt genom att ordna
regelbundna webbinarier om vuxenutbild-
ningsförmånerna för våra kunder.
År 2024 ordnade vi 7 (5) webbinarier för
kunderna inom vuxenutbildningsförmåner
och dessutom skickade vi riktade nyhets-
brev där vi gav handledning i frågor som
gäller ansökan om stöd och berättade hur
indragningen av vuxenutbildningsförmå-
nerna påverkar våra kunder. Vi informera-
de också aktivt finländska läroanstalter om
indragningen av vuxenutbildningsförmå-
nerna och om övergångsperioden för in-
dragningen bland annat med regelbundna
nyhetsbrev. År 2024 ordnade vi ett evene-
mang för intressentgrupper med inbjud-
na representanter från bland annat olika
arbetsmarknadsorganisationer, ministerier
och FPA.
Effektivt genomförande
Som en följd av nyheten om indragningen
ökade antalet ansökningar om vuxenut-
bildningsstöd våren 2024. Trots det ökade
antalet ansökningar lyckades vi förkorta
handläggningstiderna. År 2024 var den
genomsnittliga handläggningstiden för in-
ledande ansökan om vuxenutbildningsstöd
13,8 (17,1) dagar och för betalningsansökan
0,5 (0,8) dagar. För yrkesexamensstipendi-
ernas del var den genomsnittliga handlägg-
ningstiden 6,8 (9,9) dagar.
Utbildningsersättning
Sysselsättningsfonden handlägger också
utbildningsersättningar till arbetsgivare.
Syftet med utbildningsersättningen är att
förbättra arbetsgivarnas möjligheter att
ordna utbildning för sina anställda i syfte
att utveckla deras yrkeskompetens. Be-
rättigade till ersättningen är till exempel
välfärdsområden, kommuner, församlingar,
föreningar och stiftelser. År 2024 betalade
vi sammanlagt 11,5 (10,2) miljoner euro för
utbildning till 602 (616) arbetsgivare.
Hållbarhet
51Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
VI UTVECKLAR KONTINUERLIGT
TRANSPARENSEN OCH EFFEKTIVITETEN
I VÅR VERKSAMHET
Att följa och utveckla principerna för god
förvaltning främjar vårt mål att vara en
effektivare, transparentare och mer hållbar
aktör. Dessutom bekämpar vi grå ekonomi
i Finland i samarbete med andra offentliga
organisationer och myndigheter. Målet för
de åtgärder som anknyter till detta är att
främja uppnåendet av FN:s Agenda 2030-
mål Fredliga och inkluderande samhällen.
Vi utvecklar kontinuerligt våra principer
och verksamhetssätt för god förvaltning.
Fonden har en kanal för rapportering av
misstankar om missbruk. Anmälningar
som kommit in via kanalen behandlas
konfidentiellt och vid behov anonymt. Via
rapporteringskanalen kan man anmäla
misstankar om missbruk som gäller ämnen
som hör till tillämpningsområdet för vissel-
blåsarlagen eller Sysselsättningsfondens
etiska anvisningar. I vår verksamhet följer
vi EU:s allmänna dataskyddsförordning
och annan gällande lagstiftning som ska
tillämpas på vår verksamhet samt myn-
digheternas anvisningar om behandling
av personuppgifter. År 2024 ordnade vi
utbildningar för vår personal om fondens
etiska anvisningar för att vi alla ska kunna
agera kravenligt och känna igen eventuellt
oetiskt förfarande. Fondens etiska anvis-
ningar finns offentligt framlagda på vår
webbplats.
Det är viktigt för oss att vår personal och
våra kunder är nöjda. Vi mäter årligen per-
sonalnöjdheten med en enkät och utveck-
lar vår verksamhet utifrån den personalre-
spons vi fått. Vi mäter hur nöjda kunderna
är med servicen när det gäller både vux-
enutbildningsförmåner och arbetslöshets-
försäkringspremier med CSAT-indexet,
och vi utvecklar kontinuerligt våra tjänster
utifrån resultatet. Vår ambition är också att
effektivisera vår verksamhet genom att öka
automatiseringen av våra processer och
genom att sköta behandlingen av uppgif-
ter relaterade till vuxenutbildningsförmå-
ner och arbetslöshetsförsäkringspremier
noggrant och effektivt för att behovet av att
söka ändring i våra beslut ska vara så litet
som möjligt.
Hållbarhet
52Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Indikatorer för målet En effektivare, transparentare och mer hållbar aktör:
Indikator Målnivå Utfall 2024 Utfall 2023
Andelen automatiska beslut av besluten om
vuxenutbildningsförmåner (betalningsansökningar och
yrkesexamensstipendier)
89 % (betalningsansökningar),
42 % (yrkesexamensstipendier)
83,5 % (betalningsansökningar),
40,6 % (yrkesexamensstipendier)
Andelen automatiska beslut av besluten om
arbetslöshetsförsäkringspremie 99 % 99 %
Personalnöjdhet (eNPS) Minst +10 -18 -26
Kundnöjdhet (CSAT, förmånstjänster) Över 80 % 91 % 85 %
Kundnöjdhet (CSAT, arbetslöshetsförsäkringspremier) Över 80 % 77 % 79 %
Antalet beslut som ändrats i SAMU* och försäkringsdomstolen
i förhållande till alla fattade beslut (beslut om
yrkesexamensstipendium och vuxenutbildningsstöd) 8 / 229 747 19 / 215607
Antalet beslut som ändrats i SAMU* och försäkringsdomstolen
i förhållande till alla fattade beslut (beslut om
arbetslöshetsförsäkringspremie) 0 / 500547 0 / 520880
Antalet personuppgiftsincidenter och -avvikelser
(anmälan om incidenter till dataombudsmannen i Finland) Nedåtgående trend
16 personuppgiftsincidenter och
22 personuppgiftsavvikelser
8 personuppgiftsincidenter och
22 personuppgiftsavvikelser
Antalet anmälningar som inkommit till rapporteringskanalen
för misstankar om missbruk 7 anmälningar 4 anmälningar
Resultat av undersökningen Luottamus&Maine
(allmänt vitsord för den senaste undersökningen
och den undersökning som föregick den,
samt de år från vilka dessa är. Skala 1–5).
Den stigande trenden i
det allmänna vitsordet
per intressentgrupp
politiska beslutsfattare 3,99,
läroanstalter 3,77,
allmänheten 3,37,
medier 3,12
politiska beslutsfattare 3,66,
läroanstalter 3,52 (2020),
allmänheten 3,34,
medier 3,65 (2021)
* Besvärsnämnden för social trygghet
Hållbarhet
53Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
En effektivare, transparentare
och mer hållbar aktör
För att säkerställa serviceförmågan an-
vänder vi processautomatisering vid
behandlingen av vuxenutbildningsför-
måner. År 2024 var andelen automatiska
betalningsbeslut 89 (83,5) procent av alla
meddelade betalningsbeslut. År 2024 var
42 (40,6) procent av besluten om yrkesexa-
mensstipendium automatiskt meddelade.
Vi utnyttjar automatiserat beslutsfattande
i stor utsträckning också vid fastställan-
det av arbetslöshetsförsäkringspremier.
År 2024 var de automatiserade besluten
cirka 99 (99) procent av alla beslut om
arbetslöshetsförsäkringspremier.
Vi följer årligen upp utvecklingen av per-
sonalupplevelsen genom enkäter och
utvecklar vår verksamhet utifrån den
personalrespons vi fått. Vi följer upp ar-
betstillfredsställelsen bland annat med
eNPS-talet, som beskriver hur sannolikt det
är att arbetstagarna skulle rekommendera
arbetsplatsen för andra. eNPS-indikatorn
mäts på en skala mellan -100 och +100.
Ju högre tal, desto mer sannolikt är det
att respondenterna skulle rekommendera
arbetsplatsen även för andra. År 2024 var
fondens eNPS-tal -18 (-26). Bedömningen
har under de senaste åren påverkats i syn-
nerhet av att vuxenutbildningsförmånerna
har dragits in och av de omställningsför-
handlingar som följt på detta.
Kundnöjdhet låg på en utmärkt nivå hela
året trots att nyheten om indragningen av
förmånerna ökade vår arbetsmängd. Det
sammanräknade kundnöjdhetsindexet
för hela året (CSAT, customer satisfaction
index, andelen nöjda och mycket nöjda
kunder av alla kunder inom vuxenutbild-
ningsförmånerna) steg till 91 (85) procent.
Andelen nöjda och mycket nöjda kunder
inom tjänsterna för arbetslöshetsförsäk-
ringspremier var 77 (79) procent.
Den som är missnöjd med ett beslut om yr-
kesexamensstipendium, vuxenutbildnings-
stöd eller arbetslöshetsförsäkringspremie
kan söka ändring i beslutet. Den första
besvärsinstansen är Besvärsnämnden för
social trygghet SAMU. Den andra och sista
besvärsinstansen är försäkringsdomstolen.
Vi mäter kvaliteten på och effektiviteten
i våra beslut genom antalet beslut som
förändras under SAMU:s eller försäkrings-
domstolens behandling. Ju färre ändringar
i våra beslut, desto bättre är kvaliteten på
dem och man behöver inte använda mer
resurser för beslut som redan har fattats.
Under 2024 skickades 217 (248) klagomål
om vuxenutbildningsförmåner till nämn-
den och 17 (30) till försäkringsdomstolen. I
fråga om arbetslöshetsförsäkringspremier-
na skickades inga fall till nämnden eller
försäkringsdomstolen 2023 och 2024. Av
de besvär som gällde vuxenutbildningsför-
måner och som skickades 2024 godkände
SAMU 5 (17) stycken och försäkringsdom-
stolen 3 (2) stycken åtminstone delvis eller
så skickades ärendet till Sysselsättnings-
fonden för ny behandling.
Hållbarhet
54Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Sysselsättningsfonden gjorde sammanlagt
16 anmälningar om personuppgiftsinci-
denter till dataombudsmannens byrå 2024.
En incident ska anmälas till dataskydds-
myndigheten om den enligt bedömning
kan medföra en risk för fysiska personers
rättigheter och friheter. Under året regist-
rerades 22 andra avvikelser som gällde
dataskyddet.
Sysselsättningsfondens compliancefunk-
tion ansvarar för rapporteringskanalen för
misstankar om missbruk. Via kanalen är
det möjligt att anmäla misstänkta förseel-
ser och missbruk också anonymt. År 2024
inkom 7 (4) anmälningar till kanalen för
rapportering av missbruk. Anmälningarna
behandlades och undersöktes i enlighet
med verksamhetsprinciperna.
Sysselsättningsfondens anseende under-
söktes hos fyra intressentgrupper 2024:
politiska beslutsfattare, läroanstalter,
allmänheten och medier. Forskningsme-
toden var T-Medias undersökning Luotta-
mus&Maine, där man svarar på påståenden
om förvaltning, ekonomi, ledning, innova-
tioner, växelverkan, produkter och tjänster,
arbetsplats och hållbarhet. På skalan 1–5
var det allmänna vitsordet för fondens
anseende bland de politiska beslutsfattarna
3,99 (3,66), bland läroanstalterna 3,77 (2020:
3,52), bland den stora allmänheten 3,37
(3,34) och bland medierna 3,12 (2021: 3,65).
Bland de politiska beslutsfattarna och den
stora allmänheten ökade fondens anseende
något jämfört med för ett år sedan. År 2023
genomfördes undersökningen inte bland
läroanstalterna och medierna. Bland läro-
anstalterna har vårt anseende förbättrats
jämfört med undersökningen 2020, medan
vårt anseende bland medierna har minskat
något jämfört med resultaten av undersök-
ningen 2021.
Under 2024 utvecklade vi verksamheten i
anslutning till principerna för god förvalt-
ning och kravenlighet. Fonden godkände
bland annat nya etiska anvisningar och
lanserade en obligatorisk webbutbildning
för personalen. Prestationsprocenten för
den nya webbutbildningen var 89 i slutet
av 2024. Prestationsgraden har fortsatt att
stiga efter rapporteringsperiodens slut.
Dessutom ordnade compliancefunktionen
utbildningar om de nya etiska anvisningar-
na per serviceområde.
Hållbarhet
55Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Inom bekämpningen av grå ekonomi hade
vi i fjol ett nära samarbete med Skatteför-
valtningen, Arbets- och näringsministeriet
samt andra offentliga aktörer. Vi deltog
också i finansieringen av löneräknings-
programmet Palkka.fi. Palkka.fi är ett
avgiftsfritt löneräkningsprogram för små
arbetsgivare och det förvaltas av Skatteför-
valtningen, arbetspensionsförsäkringsbo-
lagen och Sysselsättningsfonden. Program-
met gör det lättare att sköta lönerelaterade
betalningar på rätt sätt och stödjer på så
sätt bekämpningen av grå ekonomi. År
2024 deltar vi också i ett projekt för analys
av bolag som avförts ur handelsregistret.
Målet för projektet är att identifiera de lag-
rum och myndighetsförfaranden som orsa-
kar de största problemen när det gäller bo-
lag som avförts ur handelsregistret och att
utarbeta förslag för att avhjälpa problemen.
Vi anslöt oss också till öppenhetsregistret,
dit man anmäler påverkanskommunikation
som riktar sig mot riksdagen och ministe-
rierna. Syftet med öppenhetsregistret är att
förbättra transparensen i beslutsfattandet,
bekämpa osaklig påverkan samt stärka
medborgarnas förtroende för statsförvalt-
ningen och demokratin.
REFERENSRAM FÖR SAMHÄLLELIG
FINANSIERING
Fonden har utarbetat en referensram för
samhällelig finansiering. Referensramen
har utarbetats i enlighet med International
Capital Market Associations (ICMA) prin-
ciper för samhälleliga masskuldebrevslån,
som uppdaterades 2021, och den europe-
iska lånemarknadsorganisationens (LMA)
principer för samhälleliga lån, som uppda-
terades 2023. Referensramen gör det möj-
ligt att skaffa skuldfinansiering med olika
finansiella instrument, som driver fram
samhälleliga fördelar.
Referensramen gör det möjligt att sam-
manbinda fondens skuldfinansiering tätt
med positiva samhälleliga effekter. Genom
att tillämpa referensramen kan vi dessut-
om främja förverkligandet av FN:s mål för
hållbar utveckling "God utbildning för alla"
och "Anständiga arbetsvillkor och ekono-
misk tillväxt". Finansiering som lyfts på
detta sätt används för utgifter som upp-
fyller behörighetsvillkoren, dvs. fokuserar
på att skapa trygghet vid förändringar i
arbetslivet. Sådana är till exempel finansie-
ring av arbetslöshetsförmåner samt vux-
enutbildningsstödet, som fungerar som ett
stöd för upprätthållandet och utveckling-
en av yrkeskompetensen. I slutet av 2024
hade Sysselsättningsfonden ingen sådan
skuldfinansiering, på vilken referensra-
men för samhällelig finansiering skulle ha
tillämpats.
Hållbarhet
56Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
HÅLLBAR INVESTERINGSVERKSAMHET
Hållbar investeringsverksamhet innebär att
när vi fattar investeringsbeslut beaktar vi,
utöver investeringsobjektets ekonomiska
siffror, även ESG-faktorer som hänför sig
till miljön, samhället och god förvaltnings-
sed (Environment, Social and Governance).
Vi tillämpar ESG-integrering i alla våra
investeringar i den mån det är möjligt, med
undantag av indexplaceringar. En utomstå-
ende part går igenom våra investeringar två
gånger per år och rapporterar om eventuel-
la avvikelser.
Vi investerar inte i bolag som har koppling-
ar exempelvis till korruption, barnarbete el-
ler kränkning av arbetstagare eller mänsk-
liga rättigheter. Dessutom investerar vi i så
långt det är möjligt i företag som följer FN:s
Global Compact-principer.
Vid uppföljning och analysering av Sys-
selsättningsfondens hållbarhet används
numeriska utvärderingsmetoder med vilka
man eftersträvar en så heltäckande och
mångsidig bild av fondens hållbarhets-
profil och dess utveckling som möjligt.
Uppföljningen har gjorts med motsvarande
indikatorer sedan 2019. Vid bedömningen
av hållbarheten granskas bland annat indi-
katorer som beskriver placeringsobjektens
och de bakomliggande företagens operativa
hållbarhet, såsom utvecklingen av variabler
som mäter miljöbelastning, förverkligandet
av jämställdhet samt god förvaltningssed.
Bedömningen grundar sig på SFDR- och
MiFID II-regleringen samt EU-taxonomin.
Enligt den senaste hållbarhetsbedömning-
en låg våra placeringar på en god nivå med
ESG-indikatorer mätt.
Hållbarhet
57Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
ESG-analysen av Sysselsättningsfondens
investeringstillgångar täcker 68 (54) pro-
cent av fondens investeringstillgångar och
likvida medel. I den analyserade förmögen-
heten ingår till exempel inte penningmedel
eller placeringar i statslån.
Den analys av vår hållbarhet som ett kapi-
talförvaltningsinstitut gjorde i december
2024 visar att av miljöindikatorerna för
vår investeringsportfölj har de relativa
kolutsläppen (den viktade kolintensiteten)
minskat jämfört med den analys som gjor-
des i december 2023. Till minskningen har
bidragit att investeringarna har inriktats
på miljövänligare investeringsobjekt och
att den kalkylerade miljöbelastningen hos
investeringsobjekten är mindre än tidiga-
re. Kolavtrycket från våra investeringar är
fortfarande betydligt mindre än jämförelse-
indexet. Av våra fondplaceringar är 82 (79)
procent fonder som främjar hållbarhets-
faktorer, dvs. SFDR art. 8-fonder, och 13 (16)
procent är SFDR art. 9-fonder, som har som
mål att göra hållbara investeringar. Av alla
våra investeringar har 88 (80) procent ett
åtminstone ambitiöst mål för klimatarbetet
och utsläppsminskningen.
Av våra investeringar bedöms 79 (77) pro-
cent ha en positiv inverkan på FN:s mål för
hållbar utveckling. De indikatorer för våra
investeringar som är relaterade till soci-
ala faktorer (jämställdhet mellan könen,
styrelsens oberoende och lönejämställd-
het) var utvecklingen oenhetlig jämfört
med slutet av 2023. På portföljnivå visar de
uppmätta observationerna dock att hela
portföljen är i linje med jämförelseindexet
förutom i fråga om lönejämställdheten. För
lönejämställdhetens del är portföljen klart
bättre än jämförelseindexet. Av indikatorer-
na förbättrades lönejämställdheten något
under 2024 och styrelsens oberoende hölls
på samma nivå. I Sysselsättningsfondens
direkta placeringar ingår inte bolag som
bryter mot normer (baserat på ISS:s klassi-
ficering). Som en del av fondplaceringarna
gäller 0,2 (0,1) procent av fondens investe-
ringar sådana bolag.
Hållbarhet
58Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Riskhantering
Riskhantering
Riskhanteringen är en del
av Sysselsättningsfondens
interna kontroll. Målet är att
säkerställa riskmedvetenheten
i beslutsfattandet och stöda
fonden i uppnåendet av
målen. Riskhanteringen ger
högkvalitativ information
om de risker och hot som
riktas mot fonden samt
rekommendationer om åtgärder
för att förebygga dem.
VI TRYGGAR VÅR VERKSAMHET GENOM
OMFATTANDE RISKHANTERING
Vi följer upp och hanterar risker bl.a. inom
följande delområden: strategiska, operati-
va, omvärldsrelaterade, regleringsmässiga
samt ekonomiska och finansiella risker. En
övergripande riskhantering är en viktig del
av vår verksamhet.
Identifiering av risker på strategisk nivå
och formbunden hantering av dem hjälper
fonden att uppnå sina mål inom ramen för
den fastställda riskbenägenheten. År 2024
effektiviserade vi hanteringen av strategis-
ka risker ytterligare. I samarbete med led-
ningsgruppen integrerades de strategiska
riskerna i större utsträckning än tidigare i
principerna för intern kontroll och riskhan-
tering. Dessutom stärkte vi hanteringen av
cyberrisker.
Genom att hantera operativa risker tryggar
vi kontinuiteten i våra nyckelverksamhe-
ter och i vår lagstadgade verksamhet och
strävar efter att säkerställa att fondens
verksamhetsförutsättningar bevaras även
under undantagsförhållanden. Sysselsätt-
ningsfonden har fortsatt att främja digita-
liseringen för att förbättra tjänsterna och
effektivisera verksamheten, och detta har
också minskat de operativa riskerna. Ett
viktigt utvecklingsobjekt 2024 var kontinu-
itetshanteringen. Utvecklingen av kontinu-
iteten har haft en positiv inverkan också på
helhetsbilden av riskhanteringen.
Genom att hantera regleringsrisker ser vi
till att Sysselsättningsfonden agerar i över-
ensstämmelse med lagen och kraven, på
ett hållbart och etiskt sätt. Till detta hör en
aktiv uppföljning av lagstiftningsändringar.
Sysselsättningsfondens compliancefunk-
tion fokuserar särskilt på dessa ämnesom-
råden. Vi följer också aktivt upp utveckling-
en av informationssäkerhetsregleringen. Vi
utvecklade också dataskyddsprocesserna.
59Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Riskhantering
De ekonomiska risker som förändringarna
i verksamhetsmiljön medför hanterar vi
bland annat genom mångsidiga prognos-
metoder och ändringar i arbetslöshetsför-
säkringspremierna i rätt tid. För att trygga
vår likviditet bedriver vi placeringsverk-
samhet med låg risk och strävar efter att
trygga goda möjligheter till upplåning.
Dessutom har Sysselsättningsfonden en
lagstadgad konjunkturbuffert som har till
uppgift att minska behovet av förändringar
i nivån på arbetslöshetsförsäkringspre-
mierna på grund av konjunktursvängning-
ar. Hanteringen av de finansiella riskerna
har genomförts på Sysselsättningsfonden
enligt samma principer som tidigare
Personalen har en central roll i riskhante-
ringen. Personalen deltar aktivt genom att
identifiera risker i sitt arbete. Det finns en
utbildning om riskhantering som är obliga-
torisk för hela personalen och som uppda-
teras årligen. Detta stödjer kompetensen
och stärker riskmedvetenheten i hela orga-
nisationen. Riskhanteringschefen stödjer
hela organisationen i identifieringen av
risker och rapporterar om lägesbilden som
gäller riskerna till fondens ledningsgrupp,
revisionsutskottet och styrelsen.
Vi uppdaterade principerna för riskhante-
ring hösten 2024 och förenade dem med
principerna för intern kontroll.
COMPLIANCE STÖDJER OCH
SÄKERSTÄLLER ATT VERKSAMHETEN
ÄR FÖRENLIG MED BESTÄMMELSERNA
Till Sysselsättningsfondens interna kon-
troll och andra försvarslinje hör förutom
riskhantering även compliancefunktionen.
Sysselsättningsfondens styrelse har fast-
ställt principerna för funktionen och Com-
pliance Officer rapporterar regelbundet till
verkställande direktören, revisionsutskot-
tet och styrelsen.
Funktionen strävar efter att säkerställa
att Sysselsättningsfonden följer gällande
reglering, fondens bindande externa an-
visningar och fondens egna anvisning-
ar. Compliance identifierar och bedömer
i nära samarbete med riskhanteringen
risker i anslutning till bristande efterlev-
nad av regleringen. Funktionen stödjer
också affärsverksamheten i uppföljning-
en av regleringsmiljön och koordinerar
samarbetet mellan compliance och olika
serviceområden. Den arbetar också för att
verksamhetssätten ska vara etiska och
ansvarsfulla bland annat genom att ge
anvisningar och utbilda de som arbetar vid
Sysselsättningsfonden.
Under 2024 godkändes fondens nya etiska
anvisningar och en obligatorisk webbut-
bildning om anvisningarna lanserades för
alla medarbetare. Dessutom ordnade com-
pliance utbildningar om anvisningarna
per serviceområde. Utöver tillsynen över
efterlevnaden av bestämmelserna är Com-
pliance Officer fondens insideransvariga,
upprätthåller ett register om närkrets och
bistår i jävsfrågor.
Sysselsättningsfondens compliancefunk-
tion ansvarar också för kanalen för rap-
portering av missbruk. Via kanalen är det
möjligt att anmäla misstänkta förseelser
och missbruk också anonymt. Inkomna
anmälningar behandlades och undersöktes
i enlighet med verksamhetsprinciperna.
60Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
I slutet av 2024 hade Sysselsättningsfon-
den 140 (175) anställda. Räknat i årsverken
var antalet anställda 135 (159).
Vi betalade sammanlagt 10921130 euro
i löner och 70949 euro i naturaförmåner
under 2024. Vårt lönesystem grundar sig på
arbetets svårighetsgrad och dessutom har
vi ett resultatpremieprogram som stöder
uppnåendet av våra strategiska mål.
Av vår personal var 54 (56) män och 86 (119)
kvinnor. Personalens medelålder var 44,2
(41,5) år och den genomsnittliga tjänstgö-
ringstiden vid fonden var 7,0 (6,3) år. Den
frivilliga personalomsättningen var 10,23
(8,53) procent 2024.
.
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
pers
30.6.2023
Antal anställda
2023–2024
175
31.12.2023
30.6.2024
31.12.2024
186
140
175
pers
0
5
10
15
20
25
30
Personalens
ålders- och könsfördelning 2024
20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–59 år 60–65 år
Kvinnor Män
9
5
6
10
20
19
26
17
2
26
Personal
Personal
61Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
OMFATTANDE PERSONAL-
KONSEKVENSER AV ATT
VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNERNA
DRAS IN
Årets viktigaste förändring ur personalled-
ningens synvinkel var att lagen om indrag-
ning av vuxenutbildningsförmåner trädde
i kraft den 1 juni 2024. Lagändringen har
redan under övergångsperioden påverkat
strukturen, verksamheten och personal-
resurserna hos de serviceområden som
producerar förmånstjänster och stödfunk-
tioner. På grund av indragningen av vuxen-
utbildningsförmånerna upphörde 58 pro-
cent av anställningsförhållandena bland de
som arbetar inom förmånstjänsterna och
13 procent av våra anställda övergick till
andra uppgifter inom organisationen under
2024. De slutliga personalkonsekvenserna
klarnar när övergångsperioden har löpt ut.
Personal
Vi fokuserade på att stödja vår personal i
den utmanande förändringssituationen.
Vi har stött våra anställdas välbefinnan-
de genom öppen dialog samt genom olika
coachningar och diskussionsforum. Vi har
fäst särskild vikt vid omställningsstöd för
uppsagda anställda, såsom karriärträning
och flexibel arbetstid, för att deras väg till
nya arbetsmöjligheter ska vara så smidig
som möjligt.
Vi följde regelbundet upp hur förändrings-
ledningen lyckades. I februari–oktober
genomförde vi sex upplevelsemätningar
för att utreda våra anställdas synpunkter
på förändringssituationen. Med hjälp av
enkätresultaten och personalens respons
riktade vi kommunikationen och åtgärder-
na så att de motsvarar behoven. Dessutom
fick vi värdefull information om erfarenhet-
erna av åtgärder inom förändringsledning-
en och av inriktningen av åtgärder på olika
serviceområden.
62Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Personal
VI STÄRKTE VÅRA IT-TJÄNSTER
Trots att en av våra uppgifter kommer att
upphöra fortsätter vi arbetet med våra övri-
ga lagstadgade uppgifter. År 2024 förnyade
vi organisationsstrukturen i vårt servi-
ceområde Teknologi och utveckling och
stärkte våra IT-tjänster även genom rekry-
tering. Den tekniska utvecklingen blir allt
snabbare och kräver förändringsförmåga.
För att upprätthålla förändringsförmågan
krävs en stark IT-organisation som bättre
än tidigare kan svara på de nuvarande och
framtida behoven i vår affärsverksamhet.
Genom att utveckla IT-plattformstjänsterna
vill vi försäkra oss om att vi kan tillhanda-
hålla så moderna, användarvänliga, tillför-
litliga och datasäkra digitala tjänster och
lösningar som möjligt för vår personal och
våra kunder.
VI SATSADE PÅ KOMPETENSUTVECKLING
OCH FÖREBYGGANDE STÖD
FÖR ARBETSFÖRMÅGAN
Under året satsade vi på att utveckla perso-
nalens kompetens, särskilt genom att stöd-
ja arbetslivsfärdigheter och digitala färdig-
heter. Vi erbjöd vår personal omfattande
interna utbildningar och externa coach-
ningar, både som när- och webbutbildning-
ar. Utbildningstimmarna var i genomsnitt
16,38 (2023: 13,88) per person.
I stödet för välbefinnandet fokuserade vi
särskilt på förebyggande arbetshälsa och
upprätthållande av arbetsförmågan. Vår
sjukfrånvaroprocent var 2,85 (3,23) procent.
Effekterna av dessa åtgärder visade sig
som positiv respons från våra medarbetare:
medarbetarna upplevde att vi tar hand om
deras kompetens och välbefinnande även i
en utmanande förändringssituation.
63Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Hösten 2024 inledde vi också ett omfattande
identitetsprojekt och resultatet av det
implementeras i vardagen 2025.
Personal
VI FÖLJER REGELBUNDET
UPP UTVECKLINGEN AV
PERSONALUPPLEVELSEN
En god personalupplevelse är en hjärtesak
för oss och kärnan i vår strategi. Vi följer
upp utvecklingen av personalupplevelsen
genom olika enkäter. I slutet av året ge-
nomförde vi en pulsenkät som gav värde-
full uppföljningsinformation om effekterna
av de utvecklingsåtgärder som fastställdes
2023.
Som en indikator utnyttjar vi
eNPS-rekommendationsindexet, som varie-
rar mellan -100 och 100. År 2024 var fon-
dens eNPS-tal -18 (-26). Enligt vår bedöm-
ning har rekommendationsindexets nivå
under de senaste åren påverkats särskilt av
förändringarna till följd av indragningen av
vuxenutbildningsförmånerna.
Resultaten från slutet av 2024 av bedöm-
ningen av anställningsförhållandets kon-
tinuitet var märkbart bättre, 3,09 (2,45) på
skalan 1–4. Samtidigt hade dock upplevel-
sen av att teamens arbetsbörda var han-
terbar försämrats från 3,03 till 2,83. Även
bedömningen av upplevelsen av kommuni-
kationen om fondens strategi och framtids-
utsikter var nedåtgående och låg på nivån
2,79 (2,93).
Som en lösning för att hantera den arbets-
belastning som samtidiga projekt och an-
dra förändringar ger upphov till grundades
ett multiprofessionellt team i projektform
för förändringssamordning vid fonden.
Teamet var en länk mellan planeringen av,
beslutsfattandet om och verkställandet av
förändringarna under den senare hälften av
2024. I fortsättningen kommer arbetet med
att samordna förändringarna att i högre
grad vara en del av linjearbetet.
Hösten 2024 inledde vi också ett omfattan-
de identitetsprojekt och resultatet av det
implementeras i vardagen 2025. Målet för
identitetsarbetet är att varje medarbetare
ska förstå Sysselsättningsfondens identitet
och framtidsinriktning och att identiteten
är till hjälp i det dagliga arbetet.
64Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Händelser efter räkenskapsperioden
Händelser efter räkenskapsperioden
Sysselsättningsfondens ekonomiska ställning har inte förändrats nämnvärt efter rapporteringsperioden.
Helsingfors 25.2.2025
Sysselsättningsfonden
Styrelse
65Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Förvaltnings- och styrsystem
Förvaltnings- och styrsystem
Sysselsättningsfondens redogörelse för
förvaltnings- och styrsystemen år 2024
har uppgjorts i enlighet med värdepap-
persmarknadslagen och rekommenda-
tionen om rapportering enligt den finska
koden för bolagsstyrning, som trädde i kraft
den 1 januari 2025.
IAKTTAGANDE AV KODEN FÖR
BOLAGSSTYRNING 2025 OCH AVVIKELSE
FRÅN REKOMMENDATIONERNA
Sysselsättningsfonden är en lagstadgad
självständig inrättning som övervakas av
Finansinspektionen.
Sysselsättningsfonden har emitterat två
masskuldebrevslån som noterats i Nasdaq
OMX Helsinki Oy. Ett av masskuldebrevslå-
nen betalades på förfallodagen i juni 2023
och det andra förfaller till betalning 2027.
Sysselsättningsfonden har ett företags-
certifikatprogram på 300 miljoner euro
(31.12.2023: 300 miljoner euro), som var helt
oanvänt i slutet av 2023 och 2024.
I sin verksamhet följer Sysselsättningsfon-
den i tillämpliga delar koden för bolagsstyr-
ning, som är offentligt tillgänglig på Värde-
pappersmarknadsföreningen rf:s webbplats
(www.cgfinland.fi).
Sysselsättningsfondens verksamhet och
dess organs uppgifter regleras av lagen
om finansiering av arbetslöshetsförmå-
ner (555/1998), statsrådets förordning om
finansiering av arbetslöshetsförmåner
(1227/2014) och förordningen om Syssel-
sättningsfondens reglemente (862/1998).
På grund av Sysselsättningsfondens verk-
samhetsform och bakgrund avviker dess
verksamhet från koden för bolagsstyrning i
fråga om följande rekommendationer:
• Rekommendationerna 1, 2, 3 och 4:
Sysselsättningsfonden är inte ett
aktiebolag och Sysselsättningsfondens
högsta beslutanderätten utövas
inte av bolagsstämman eller
motsvarande organ, utan av ett
förvaltningsråd som utses av statsrådet
i enlighet med förordningen om
Sysselsättningsfondens reglemente
(862/1998). I förordningen föreskrivs
bland annat om ärenden och
förfaranden som ska avgöras vid
förvaltningsrådets sammanträden
samt om kallelse till sammanträde.
Därför tillämpas rekommendationerna
om bolagsstämma, kallelse till
bolagsstämma och beslutsförslag,
aktieägarnas initiativ och
närvaro på bolagsstämman samt
bolagsstämmans handlingar inte på
Sysselsättningsfondens verksamhet.
• Rekommendationerna 5, 6, 7, 8 och 9:
Sysselsättningsfondens förvaltningsråd
väljer medlemmarna i styrelsen
med iakttagande av de principer
som anges i förordningen om
Sysselsättningsfondens reglemente
(862/1998). Enligt förordningen
fastställer förvaltningsrådet
styrelsemedlemmarna, ordföranden
66Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
och vice ordföranden för följande
kalenderår. Förvaltningsrådet utser
styrelsen så att sju medlemmar
representerar arbetsgivaren och sju
representerar arbetstagarna. Därför
tillämpas inte rekommendationerna
om val av styrelsemedlemmar,
mandatperiod, sammansättning
och mångfald samt medlemmarnas
oberoende i Sysselsättningsfondens
verksamhet.
• Rekommendationerna 10 och 19:
Sysselsättningsfondens förvaltningsråd
väljer medlemmarna i styrelsen
med iakttagande av de principer
som anges i förordningen om
Sysselsättningsfondens reglemente
(862/1998). Förvaltningsrådet utser
styrelsen så att sju medlemmar
representerar arbetsgivaren och
sju representerar arbetstagarna.
Sysselsättningsfonden har inte heller
aktieägare eller motsvarande ägare, så
styrelsens eller ledningens oberoende
av betydande aktieägare ska inte
bedömas och rekommendationen om
aktieägarnas utnämningskommitté
tillämpas inte.
• Rekommendationerna 16, 17 och 18:
I bestämmelserna om
Sysselsättningsfondens verksamhet
finns inte någon skyldighet att
inrätta särskilda utskott, och
fonden har således inga utskott
bortsett från revisionsutskottet.
Eftersom Sysselsättningsfonden
inte är ett aktiebolag bedöms inte
revisionsutskottets oberoende av
betydande aktieägare.
• Rekommendation 21:
Enligt förordningen om
Sysselsättningsfondens
reglemente väljer förvaltningsrådet
styrelsemedlemmarna
och styrelseordföranden.
Styrelseordföranden väljs turvis
vartannat år bland arbetsgivarnas
eller arbetstagarnas representanter,
och därför tillämpas inte
rekommendationen om begränsning av
verkställande direktören.
• Rekommendation 22: Social- och
hälsovårdsministeriet fastställer
mötesarvodena för förvaltningsrådets
medlemmar och principerna
för ersättning av resekostnader.
Förvaltningsrådet beslutar om arvoden
till styrelsemedlemmarna. Styrelsen
beslutar om villkoren för verkställande
direktörens anställningsförhållande
och om verkställande direktörens
belöningen samt om principerna för
den övriga ledningens belöning.
• Rekommendation 23:
Sysselsättningsfonden har inga
aktieägare eller motsvarande
ägare och därför tillämpas inte
rekommendationerna om aktiearvoden
och aktiebaserade arvoden till
styrelsemedlemmar.
• Rekommendation 27:
Sysselsättningsfonden är inte ett
aktiebolag, så bestämmelserna om
närståendetransaktioner kan inte
tillämpas på Sysselsättningsfondens
verksamhet på det sätt som
avses i koden för bolagsstyrning.
Sysselsättningsfonden tillämpar
dock IFRS-standarden och följer upp
närståendetransaktionerna på det sätt
som anges nedan.
Förvaltnings- och styrsystem
67Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
FÖRVALTNINGSRÅDET
Enligt förordningen om Sysselsättnings-
fondens reglemente (862/1998) utövas
Sysselsättningsfondens högsta beslutan-
derätt av förvaltningsrådet, som har 10–18
medlemmar. Hälften av medlemmarna
representerar arbetsgivarna och hälften
arbetstagarna. Mandatperioden för med-
lemmarna i Sysselsättningsfondens för-
valtningsråd är tre kalenderår. Statsrådet
tillsatte den 2 november 2023 på framställ-
ning av Social- och hälsovårdsministeriet
Sysselsättningsfondens förvaltningsråd
för mandatperioden 1.1.2024–31.12.2026.
Till förvaltningsrådet utsågs 18 ledamöter.
Av medlemmarna utnämndes sex på fram-
ställning av Finlands Näringsliv EK rf, tre
på framställning av Kommun- och välfärds-
områdesarbetsgivarna KT, tre på framställ-
ning av Finlands Fackförbunds Centralor-
ganisation FFC rf, tre på framställning av
STTK rf och tre på framställning av Akava
rf. Sammansättningen följer 4 a § 2 mom. i
lagen om jämställdhet mellan kvinnor och
män. Under 2024 utnämnde statsrådet två
nya medlemmar i förvaltningsrådet för den
återstående tiden av förvaltningsrådets
mandatperiod, som pågår fram till den 31
december 2026.
Förvaltningsrådet väljer inom sig för ett
kalenderår i sänder en ordförande och en
vice ordförande, av vilka den ena ska före-
träda arbetsgivarna och den andra arbets-
tagarna. Arbetsgivarnas och arbetstagarnas
representanter innehar ordförandeskapet
vartannat år. År 2024 var Antti Zitting, som
representerar arbetsgivarna, ordförande för
förvaltningsrådet.
Förvaltnings- och styrsystem
68Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Mötespraxis och information
Förvaltningsrådets ordinarie möte hålls två
gånger om året, vårmötet före utgången av
maj och höstmötet senast i oktober. Extra
förvaltningsrådsmöte hålls när förvalt-
ningsrådets ordförande eller styrelse an-
ser det nödvändigt eller när minst två av
förvaltningsrådets medlemmar skriftligen
begär det på grund av ett anmält ärende.
Möteskallelsen ska bevisligen tillställas
förvaltningsrådets medlemmar senast åtta
dagar före mötet.
Förvaltningsrådets möte är beslutfört när
ordföranden eller vice ordföranden och
minst hälften av förvaltningsrådets med-
lemmar är närvarande. Både arbetsgivarna
och arbetstagarna ska då vara represente-
rade. Som förvaltningsrådets beslut gäller
den åsikt som majoriteten av medlem-
marna har omfattat. Faller rösterna lika,
gäller som beslut den åsikt som mötets
ordförande omfattar. Om det är fråga om val
och rösterna faller lika, avgörs valresulta-
tet genom lottning. Om det är fråga om en
framställning om arbetslöshetsförsäkrings-
premier och rösterna faller lika, gäller som
beslut den åsikt som både ordföranden och
vice ordföranden har omfattat.
Förvaltningsrådet väljer inom sig förvalt-
ningsrådets ordförande och vice ordföran-
de för ett kalenderår i sänder. Den ena ska
representera arbetsgivarna och den andra
arbetstagarna. Representanten för arbetsgi-
varna och representanten för arbetstagarna
ska vartannat år inneha ordförandeskapet.
Förvaltningsrådet sammanträdde tre gång-
er under 2024. Förvaltningsrådets konstitu-
erande möte hölls i januari 2024.
Förvaltnings- och styrsystem
69Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Medlemmar i förvaltningsrådet 2024 var:
Namn Födelseår Utbildning Huvudsyssla
Närvaro på
förvaltningsrådets
möten
Antti Zitting, ordförande 1956 diplomingenjör styrelseordförande, Sacotec-bolagen 3/3
Riku Aalto, vice ordf. 1965 magister i förvaltningsvetenskap ordförande, Industrifacket rf 3/3
Maria Kaisa Aula 1962 VTL, YTT
Välfärdsområdesstyrelsens ordförande,
Mellersta Finlands välfärdsområde 3/3
Nina Brask fr.o.m. 15.8.2024 1972 konditionsskötare
Välfärdsområdesstyrelsens ordförande,
Kymmenedalens välfärdsområde 1/1
Päivi Inberg fr.o.m. 15.8.2024 1972 primärskötare
Ordförande,
Finlands närvårdar- och primärskötarförbund Super rf 1/1
Jari Jokinen 1967 diplomingenjör verksamhetschef, Teknikens Akademiker TEK rf 3/3
Teemu Kokko 1961 ekonomie doktor
verkställande direktör, rektor,
Haaga-Helia ammattikorkeakoulu Oy 3/3
Antti Korpiniemi 1961 agronomie- och forstmagister verkställande direktör, Berner Oy 2/3
Tomi Lantto 1970 ekonomie magister verkställande direktör, Antell Oy 2/3
Kirsi-Marja Lievonen t.o.m.
13.4.2024 1962 juris licentiat, vicehäradshövding personal- och koncerndirektör, Vanda stad 0/1
Petri Lindroos 1965 pedagogie magister
förhandlingsdirektör, Undervisningssektorns
Fackorganisation OAJ rf 2/3
Salla Luomanmäki 1963 filosofie magister Ledamot i Akavas styrelse, representant för Akava rf. 3/3
Jorma Malinen 1959 automationsplanerare ordförande, Fackförbundet PRO rf 3/3
Matti Mettälä 1963 vicehäradshövding chef, Kesko Abp 3/3
Outi Mäkelä 1974 EM Kommundirektör, Nurmijärvi 3/3
Olli Nikula 1967 ekonomie magister verkställande direktör, Saint-Gobain Finland Oy 3/3
Silja Paavola t.o.m. 15.8.2024 1956 hjälpskötare
ordförande,
Finlands närvårdar- och primärskötarförbund Super rf 2/2
Saila Ruuth 1981 politices magister
branschchef, Förbundet för den offentliga sektorn och
välfärdsområdet JHL 2/3
Millariikka Rytkönen 1975 barnmorska (YH), sjukskötare (högre YH)
Ordförande, Fackorganisationen för social- och
hälsovårdssektorn samt det pedagogiska området Tehy rf 3/3
Annika Rönni-Sällinen 1976 juris kandidat ordförande, Servicefacket PAM rf 3/3
Förvaltnings- och styrsystem
70Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Förvaltnings- och styrsystem
STYRELSE
Enligt förordningen om Sysselsättnings-
fondens reglemente (862/1998) har Syssel-
sättningsfonden en styrelse med 14 med-
lemmar. Förvaltningsrådet utser styrelsen
så att sju styrelsemedlemmar representerar
arbetsgivarna och sju arbetstagarna. Sty-
relsen har en ordförande och en vice ord-
förande, av vilka den ena ska representera
arbetsgivarna och den andra arbetstagarna.
Arbetsgivarnas och arbetstagarnas repre-
sentanter innehar ordförandeskapet vart-
annat år.
Styrelsen är beslutsför när ordföranden
eller vice ordföranden och minst sju övri-
ga ledamöter är närvarande fysiskt vid ett
möte eller deltar via dataanslutning eller
något annat tekniskt hjälpmedel. Både
arbetsgivarna och arbetstagarna ska va-
ra representerade. Som styrelsens beslut
gäller den åsikt som majoriteten av med-
lemmarna har omfattat. Faller rösterna lika,
gäller som beslut den åsikt som mötets
ordförande omfattar. Om det är fråga om en
framställning om arbetslöshetsförsäkrings-
premier och rösterna faller lika, gäller som
beslut den åsikt som både ordföranden och
vice ordföranden har omfattat.
Styrelsen ser till att Sysselsättningsfon-
dens förvaltning och verksamhet ordnas
på behörigt sätt. Styrelsen följer Sysselsätt-
ningsfondens utveckling med hjälp av må-
nadsrapporter från ledningen samt annan
information från ledningen. De centrala
uppgifterna och verksamhetsprinciperna
för Sysselsättningsfondens styrelse fast-
ställs i statsrådets förordning om Syssel-
sättningsfondens reglemente (862/1998)
och i styrelsens skriftliga arbetsordning.
Styrelsen utvärderar sin verksamhet en
gång om året.
71Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Styrelsemedlemmar 2024 var:
Namn Födelseår Utbildning Huvudsyssla
Närvaro på
styrelsens möten
Pekka Piispanen, ordf. 1960 filosofie magister direktör, påverkan, Akava rf 11/11
Vesa Rantahalvari, vice ordf. 1967 magister i förvaltningsvetenskap ledande sakkunnig, Finlands Näringsliv EK 11/11
Tuomas Aarto 1973 vicehäradshövding
verkställande direktör, Arbetsgivarna för
servicebranscherna PALTA rf 11/11
Jarkko Eloranta 1966 politices magister
ordförande,
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 8/11
Minna Etu-Seppälä 1972 vicehäradshövding, LL.M. direktör, arbetslivet, Kemiindustrin KI rf 11/11
Riikka Heikinheimo 1963 filosofie doktor direktör, Finlands Näringsliv EK 10/11
Minna Helle 1972 juris kandidat verkställande direktör, Teknologiindustrin rf 10/11
Markku Jalonen 1960 licentiat i samhällsvetenskaper
verkställande direktör, Kommun- och
välfärdsområdesarbetsgivarna KT 11/11
Patrizio Lainà 1985
politices doktor, ekonomie
magister chefsekonom, STTK rf 10/11
Henrika Nybondas-Kangas 1974 vicehäradshövding
förhandlingsdirektör, Kommun- och
välfärdsområdesarbetsgivarna KT 9/11
Antti Palola 1959 sjökapten ordförande, STTK rf 10/11
Saana Siekkinen 1972 magister i samhällsvetenskaper direktör, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 11/11
Heikki Taulu 1973 magister i samhällsvetenskaper ekonom, Akava rf 11/11
Pirjo Väänänen 1971 socionom (högre YH)
chef för socialärenden,
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf 11/11
Förvaltnings- och styrsystem
72Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Förvaltnings- och styrsystem
Sysselsättningsfondens förvaltningsråd
valde vid sitt möte den 29 augusti 2024
ledamöterna i Sysselsättningsfondens
styrelse för 2025. Till styrelsen år 2025
hör verkställande direktör Tuomas Aarto,
direktör Taina Ahvenjärvi, direktör Minna
Etu-Seppälä, vice verkställande direktör
Minna Helle, ledande sakkunnig Vesa
Rantahalvari, verkställande direktör Mark-
ku Jalonen, förhandlingsdirektör Henrika
Nybondas-Kangas, direktör Pekka Piispa-
nen, ekonom Heikki Taulu, chefsekonom
Ilkka Kaukoranta, direktör Saana Siekki-
nen, chef för socialärenden Pirjo Väänänen,
chefsekonom Patrizio Lainà och ordförande
Antti Palola. Till styrelseordförande för
2025 valdes Markku Jalonen, som repre-
senterar arbetsgivarna, och till vice ordfö-
rande Saana Siekkinen, som representerar
arbetstagarna.
Mötespraxis och information
Styrelsen sammanträder på kallelse av ord-
föranden. Kallelse till styrelsemöte skickas
till alla styrelsemedlemmar i god tid före
mötet för att säkerställa styrelsemedlem-
marnas möjligheter att delta i mötena.
Styrelsen sammanträder 8–12 gånger per år
och vid behov oftare.
I brådskande fall kan styrelsemöte för ett
enskilt ärende också hållas som telefon-
eller e-postmöte, om samtliga medlemmar
godkänner det.
Ordförandens uppgifter
Förvaltningsrådet väljer styrelsens ordfö-
rande och vice ordförande för ett kalen-
derår i sänder. År 2024 var Pekka Piispa-
nen, som representerar arbetstagarna,
styrelseordförande.
Styrelseordförande
• sammankallar styrelsens möten
• godkänner verkställande direktörens
föredragningslista för styrelsemöten
• ansvarar för att ett protokoll upprättas
för varje styrelsemöte
• håller vid behov kontakt med
både verkställande direktören och
styrelsemedlemmarna mellan mötena
och ansvarar för att bestämmelserna i
denna arbetsordning iakttas i styrelsens
arbete
• godkänner verkställande direktörens
fakturor.
73Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Förvaltnings- och styrsystem
Styrelsens verksamhet
År 2024 sammanträdde styrelsen 11 gånger.
Dessutom sammanträdde styrelsen till ett
strategiseminarium för vilket inga arvoden
betalas. Styrelsen utvärderar årligen sin
verksamhet och sina arbetssätt samt revi-
sionsutskottets verksamhet och arbetssätt.
År 2024 genomfördes utvärderingen som en
självutvärdering och dess resultat behand-
lades och diskuterades på styrelsens möte i
december.
STYRELSENS REVISIONSUTSKOTT
Styrelsen har inga permanenta utskott på
basis av bestämmelserna om Sysselsätt-
ningsfonden, men den kan tillsätta arbets-
grupper eller utskott som bistår styrelsen
genom att bereda ärenden som hör till
styrelsen. Styrelsen har haft ett revisions-
utskott sedan år 2019.
Fondens styrelse utnämner bland sig
medlemmarna i revisionsutskottet. Revi-
sionsutskottet ska enligt utskottets arbets-
ordning ha åtminstone fyra medlemmar, av
vilka hälften representerar arbetstagarna
och hälften arbetsgivarna. Revisionsutskot-
tet bistår styrelsen. Revisionsutskottet har
inte beslutanderätt, men kan göra fram-
ställningar och utredningar till styrelsen
om de uppgifter som ålagts det. Revisions-
utskottet bereder särskilt ärenden som gäl-
ler ekonomisk rapportering, intern kontroll,
riskhantering och val av revisorer.
År 2024 sammanträdde revisionsutskottet
fyra gånger.
Revisionsutskottet
Närvaro vid
möten
Pirjo Väänänen, ordf. 4/4
Henrika Nybondas-Kangas,
vice ordf. 4/4
Riikka Heikinheimo 3/4
Heikki Taulu 4/4
74Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
Sysselsättningsfonden har en verkställande direktör som förvaltar
fonden i enlighet med anvisningar och föreskrifter från Syssel-
sättningsfondens styrelse. Verkställande direktören svarar för att
Sysselsättningsfondens bokföring är lagenlig och att medelsför-
valtningen är ordnad på ett betryggande sätt. Verkställande direk-
tören ska ge styrelsen och dess medlemmar de upplysningar som
styrelsen behöver för att sköta sina uppgifter.
Verkställande direktör för Sysselsättningsfonden är juris kandidat
Janne Metsämäki (f. 1960). Ekonomie magister Karo Nukarinen (f.
1976) vikarierar verkställande direktören.
LEDNINGSGRUPP
Ledningsgruppen bistår verkställande direktören i den operativa
ledningen av Sysselsättningsfondens verksamhet samt i genom-
förandet av Sysselsättningsfondens strategiska och operativa mål.
Ledningsgruppen sammanträder regelbundet varje vecka. År 2024
var medlemmarna i ledningsgruppen:
Namn Födelseår
Utbildning Uppgift/ansvar
Janne Metsämäki 1960 juris kandidat
verkställande
direktör
Virpi Halme 1976 juris magister
direktör, teknologi
och utveckling
Katja Knaapila 1966
Master of Business
Administration
direktör, HR och
kommunikation
Karo Nukarinen 1976 ekonomie magister
direktör, ekonomi
och finansiering
Tuulikki Saari 1979 filosofie magister
direktör,
kundrelationer
Utöver ledningsgruppen assisterar också en utvidgad lednings-
grupp verkställande direktören i den operativa ledningen. Den
utvidgade ledningsgruppen sammanträder en gång i månaden och
består i tillägg till ledningsgruppen även av riskhanteringschef
Paula Kuntsi-Ruuska, Head of PMO Antti Lähde, servicechef Jo-
hanna Rahunen, kommunikationschef Terhi Savikko-Talasrinne
(hösten 2024 i rollen som Change Lead), vikarie för kommunika-
tionschefen (hösten 2024) Lotta Hietaniemi-Sipakko, CISO Pekka
Räsänen och utvecklingsexpert Emma Siekkinen (personalens
representant). Dessutom styr och följer ledningsgruppen för port-
följförvaltningen upp fondens projekt.
VERKSAMHETENS LAGLIGHET OCH KRAVENLIGHET
I Sysselsättningsfondens verksamhet iakttas lagen, de anvis-
ningar och föreskrifter som gäller fonden samt kraven på god
förvaltning.
INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING
Sysselsättningsfondens styrelse beslutar om grunderna för den
interna kontrollen och riskhanteringen, godkänner principerna för
riskhanteringen och förutsätter att fondens funktioner ordnas så
att det på alla nivåer och i all verksamhet finns tillräcklig intern
kontroll och riskhantering. Sysselsättningsfondens grunder för
intern kontroll och riskhantering gäller alla fondens verksamheter
och varje arbetstagare ansvarar för att genomföra dem.
Förvaltnings- och styrsystem
75Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Riskhantering och compliance är en del av
den interna kontrollen. Med riskhantering
avses ett systematiskt och förutseende
sätt att identifiera, analysera och hantera
hot och möjligheter som har samband med
verksamheten.
Compliance strävar med sin verksamhet
efter att säkerställa att Sysselsättnings-
fonden följer gällande reglering, fondens
bindande externa anvisningar och interna
anvisningar. Tyngdpunkten ligger på förut-
seende verksamhet.
Förvaltnings- och styrsystem
Sysselsättningsfondens interna kontroll bygger på principen om tre försvarslinjer.
Verkställande direktör och ledningsgrupp
Revision
och
tillsyns-
myndigheter
Operatiivisen
johdon
sisäinen
valvonta
Styrelse och revisionsutskott
Förvaltningsråd
Intern
kontroll av
den operativa
ledningen
Den interna
kontrollens
förfaringssätt
Risk-
hantering
Kravenlighet Intern kontroll
1.
Försvarslinje
2.
Försvarslinje
3.
Försvarslinje
76Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Förvaltnings- och styrsystem
Intern kontroll
Sysselsättningsfondens styrelse beslutar
om verksamhetsmodellen och grunderna
för den interna kontrollen. Den interna
kontrollen fungerar utifrån de planer som
revisionsutskottet har behandlat och som
styrelsen har godkänt. År 2024 köptes
Sysselsättningsfondens interna kontroll av
PriceWaterhouseCoopers Oy. Den interna
kontrollen rapporterar regelbundet om sin
verksamhet till Sysselsättningsfondens
styrelse och till revisionsutskottet.
Principerna för ordnande av
insiderförvaltningen
Sysselsättningsfonden har emitterat of-
fentligt noterade masskuldebrevslån.
Sysselsättningsfonden iakttar marknads-
missbruksförordningen (MAR) och annan
tillämplig lagstiftning, Nasdaq Helsinki
Oy:s insiderdirektiv samt reglerna för
emittenter av andra instrument. Dessutom
har Sysselsättningsfonden en av styrelsen
godkänd insideranvisning som beskriver
de viktigaste principerna för insiderären-
den som tillämpas vid fonden.
Sysselsättningsfonden för i enlighet med
kraven i MAR en förteckning över perso-
ner i ledande ställning och deras närmaste
krets. Till personer i ledande ställning har
i Sysselsättningsfonden fastställts förvalt-
ningsrådets medlemmar, styrelsemedlem-
marna samt verkställande direktören och
den direktör som ansvarar för ekonomin
och finansieringen. Det är förbjudet för
personer i ledande ställning att för egen
eller tredje parts räkning direkt eller indi-
rekt handla med Sysselsättningsfondens
finansiella instrument under ett s.k. stängt
fönster, oberoende av om personen då inne-
har insiderinformation.
Sysselsättningsfonden fastställer en han-
delsbegränsning under det stängda fönstret
även för alla särskilt definierade personer
som deltar i beredningen av Sysselsätt-
ningsfondens delårsrapport och boksluts-
kommuniké. Den stängda perioden är 30
dagar innan den lagstadgade delårsrappor-
ten eller bokslutskommunikén offentlig-
görs inklusive ifrågavarande dag. Syssel-
sättningsfonden har beslutat att frivilligt
följa en 30 dagar lång stängd period också
före (i) uppskattningen till Social- och
hälsovårdsministeriet av arbetslöshetsför-
säkringspremierna det följande året, som
offentliggörs på våren, (ii) förslaget från
Sysselsättningsfondens styrelse till förvalt-
ningsrådet om arbetslöshetsförsäkrings-
premiernas belopp det följande året, som
offentliggörs i augusti, och (iii) budgeten
och förvaltningsrådets förslag om arbets-
löshetsförsäkringspremierna det följande
året, som offentliggörs i augusti, eftersom
man i dessa meddelanden bedömer Syssel-
sättningsfondens framtida utveckling.
77Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Förvaltnings- och styrsystem
Sysselsättningsfonden upprättar en insi-
derförteckning för varje enskilt projekt.
I förteckningen antecknas uppgifter om
personer som har tillgång till den specifi-
ka insiderinformationen (projektspecifik
insiderförteckning). Sysselsättningsfonden
upprätthåller inte en kompletterande del av
insiderförteckningen över permanenta in-
sider, utan endast projektspecifika förteck-
ningar används. Sysselsättningsfonden har
en insideransvarig som sköter uppgifter
som hör till fondens insiderförvaltning.
Sysselsättningsfonden har ett förfarande
som gör det möjligt att via en oberoende
kanal anmäla misstänkta överträdelser
av bestämmelserna och föreskrifterna om
finansmarknaden. Som anmälningskanal
fungerar Sysselsättningsfondens anonyma
kanal för anmälan om missbruk, som finns
både på Sysselsättningsfondens interna
intranät och på den offentliga webbplatsen.
Principer för närståendetransaktioner
Regleringen av närstående i lagen om
aktiebolag lämpar sig inte för Sysselsätt-
ningsfondens verksamhet, men fonden
följer referensramen för IFRS-standarderna
och anvisningarna om närståendekretsen
i enlighet med dem (IAS 24). Till perso-
ner som hör till Sysselsättningsfondens
närståendekrets räknas medlemmar och
suppleanter i styrelsen och förvaltningsrå-
det, verkställande direktören och dennes
ställföreträdare och medlemmarna i led-
ningsgruppen samt ovan nämnda perso-
ners familjemedlemmar eller andra nära
släktingar eller sammanslutningar som
dessa har bestämmande inflytande i.
Transaktioner där en part är en person som
hör till närkretsen behandlas i enlighet
med anvisningarna om närkretsen som sty-
relsen godkänt. Närståendeförteckningen
upprätthålls av Compliance Officer.
REVISOR OCH REVISORSARVODEN
Sysselsättningsfondens förvaltningsråd
valde KPMG Oy Ab till revisor för 2024.
Ansvarig revisor var CGR Marcus Tötter-
man. År 2024 ingår i revisorns arvoden
94714 euro i revisionskostnader och 0 euro
i övriga tjänster, som betalats till KPMG Oy
Ab.
78Styrelsens verksamhetsberättelse 2024 Belöningsrapport
Belöningsrapport
Sysselsättningsfonden är inte ett aktie-
bolag, så bestämmelserna om belönings-
principer och -rapportering kan inte som
sådana tillämpas på fondens verksamhet.
Därför har Sysselsättningsfondens belö-
ningsrapport 2024 upprättats till de delar
som är tillämpliga för Sysselsättningsfon-
den i enlighet med Värdepappersmark-
nadsföreningen rf:s kod för bolagsstyrning
2025 (www.cgfinland.fi).
ARVODEN OCH ANDRA FÖRMÅNER TILL
FÖRVALTNINGSRÅDETS MEDLEMMAR
Statsrådet utsåg den 29 november 2023 på
framställning av arbetsmarknadsparter-
na medlemmarna i Sysselsättningsfon-
dens förvaltningsråd för mandatperioden
1.1.2024–31.12.2026.
Social- och hälsovårdsministeriet faststäl-
ler mötesarvodena för förvaltningsrådets
medlemmar och principerna för ersättning
av resekostnader.
Social- och hälsovårdsministeriet besluta-
de 29.11.2023 att arvodena för förvaltnings-
rådets medlemmar är: ordförandes må-
nadsarvode 330 euro och mötesarvode 440
euro, vice ordförandes och övriga medlem-
mars mötesarvode 330 euro. Förvaltnings-
rådet sammanträdde tre gånger under 2024.
79Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
År 2024 betalades till förvaltningsrådets medlemmar arvoden enligt följande:
Mötesarvode
till medlem i
förvaltningsrådet
Årsarvode till
förvaltningsrådets
ordförande Resekostnad
31.12.2024
Totalt
Närvaro på
förvaltningsrådets möten
Antti Zitting, ordförande 1320 3960 228 5508 3/3
Riku Aalto, vice ordf. 990 0 990 3/3
Maria Kaisa Aula 990 0 222 1212 3/3
Nina Brask 330 0 330 1/1
Päivi Inberg 330 0 330 1/1
Jari Jokinen 990 0 990 3/3
Teemu Kokko 990 0 990 3/3
Antti Korpiniemi 660 0 660 2/3
Tomi Lantto 660 0 660 2/3
Kirsi-Marja Lievonen 0 0 0 0/1
Petri Lindroos 660 0 660 2/3
Salla Luomanmäki 990 0 990 3/3
Jorma Malinen 990 0 990 3/3
Matti Mettälä 990 0 990 3/3
Outi Mäkelä 990 0 990 3/3
Olli Nikula 990 0 990 3/3
Silja Paavola 660 0 660 2/2
Saila Ruuth 660 0 660 2/3
Millariikka Rytkönen 990 0 990 3/3
Annika Rönni-Sällinen 990 0 990 3/3
Totalt 16170 3960 450 20580
Belöningsrapport
80Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
STYRELSEMEDLEMMARNAS ARVODEN OCH ANDRA FÖRMÅNER
Förvaltningsrådet beslutar om arvoden till styrelsemedlemmarna.
Förvaltningsrådet beslöt den 31 augusti 2023 att till styrelsemed-
lemmarna betalas arvoden på dessa grunder:
Uppgift
Arvode
euro/mån.
Arvode
euro/möte
Styrelseordförande 1100 440
Styrelsens vice ordförande 870 330
Övriga styrelsemedlemmar 550 275
På styrelseledamöterna tillämpas inte andra belöningssystem eller
tilläggspensionssystem.
År 2024 sammanträdde styrelsen 11 gånger. Dessutom samman-
trädde styrelsen en gång för ett strategimöte, för vilket inget arvo-
de betalas.
År 2024 betalades styrelsemedlemmarna arvoden enligt följande:
Namn
Styrelsens
års-
arvode
Styrelsens
mötes-
arvode
31.12.2024
Totalt
Närvaro på
styrelsens
möten
Pekka Piispanen,
ordf.
13200 4840
18040
11/11
Vesa Rantahalvari,
vice ordf.
10440 3630
14070
11/11
Tuomas Aarto
6600 3025
9625
11/11
Jarkko Eloranta
6600 2200
8800
8/11
Minna Etu-Seppälä
6600 3025
9625
11/11
Riikka Heikinheimo
6600 2750
9350
10/11
Minna Helle
6600 2750
9350
10/11
Markku Jalonen
6600 3025
9625
11/11
Patrizio Lainà
6600 2750
9350
10/11
Henrika
Nybondas-Kangas
6600 2475
9075
9/11
Antti Palola
6600 2750
9350
10/11
Saana Siekkinen
6600 3025
9625
11/11
Heikki Taulu
6600 3025
9625
11/11
Pirjo Väänänen
6600 3025
9625
11/11
Totalt 102840 42295 145135
Belöningsrapport
81Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
Förvaltningsrådet beslutar om arvoden till revisionsutskottets
medlemmar. Mötesarvode för revisionsutskottets ordförande var
440 euro och för medlem var 275 euro. År 2024 sammanträdde
revisionsutskottet fyra gånger.
År 2024 betalades arvoden till medlemmarna i revisionsutskottet
enligt följande:
Namn
Revisions-
utskottets
mötesarvode
31.12.2024
totalt
Närvaro vid
revisions-
utskottets möten
Pirjo Väänänen, ordf. 1760 1760 4/4
Henrika Nybondas-
Kangas, vice ordf. 1100 1100 4/4
Riikka Heikinheimo 825 825 3/4
Heikki Taulu 1100 1100 4/4
Totalt 4785 4785
UTVECKLINGEN AV BELÖNINGEN AV ORGANEN OCH PERSONALEN
Belöningen av medlemmarna i Sysselsättningsfondens förvalt-
ningsråd och styrelse samt av verkställande direktören och perso-
nalen har under de fem föregående räkenskapsperioderna utveck-
lats enligt följande:
2020 2021 2022 2023 2024
Förvaltningsrådet
1)
Förvaltningsrådets
ordförande 4524
4700
4738 4540 5508
Förvaltningsrådets vice
ordförande 600
944
620 726 990
Medlem i förvaltningsrådet
2)
484
825
410 567 715
Styrelsen
1)
Styrelseordförande 16800
16800
16460 16870 18040
Styrelsens vice ordförande 13200
13200
13250 13250 14070
Styrelsemedlem
3)
9154
8577
9220 9466 9826
Verkställande direktör
4)
167034
170426
178559 187901 189981
Sysselsättningsfondens
personal
5)
52061
60257
57790 61480 80613
1)
Förvaltningsrådets och styrelsens årsarvoden innehåller månads- och
mötesarvoden samt resekostnader.
4)
Löner, naturaförmåner och rörlig resultatpremie
3)
I styrelsemedlemmarnas genomsnittliga arvoden ingår mötesarvoden för
styrelsemöten och särskilda arvoden för revisionsutskottets möten
2)
Genomsnittligt årsarvode
5)
Personalkostnader utan bikostnader dividerade med det genomsnittliga antalet
anställda (årsverken). Innehåller inte belöning av verkställande direktören.
Belöningsrapport
82Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
BELÖNING AV VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN
Verkställande direktören har ett separat belöningssystem som
godkänts av styrelsen. Styrelsen beslutar om eventuell betalning
av arvodet. Den övriga ledningen har ett av styrelsen godkänt arvo-
desprogram, enligt vilket styrelsen fattar beslut om betalning av
ett eventuellt arvode på förslag av verkställande direktören utifrån
fastställda arvodeskriterier.
Följande tabell visar verkställande direktörens arvoden och förmå-
ner för 2024. Siffrorna i tabellen anges utan lönebikostnader.
Befattning
Löner och
naturaförmåner
Rörlig
resultatpremie 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Verkställande
direktör 177198 12783 189981 187901
VILLKOREN FÖR VERKSTÄLLANDE
DIREKTÖRENS ARBETSFÖRHÅLLANDE
Villkoren för verkställande direktörens arbetsförhållande har
fastställts genom styrelsens beslut och konstaterats i det skriftliga
arbetsavtalet. Verkställande direktörens belöning består av total-
lön och en rörlig resultatpremiedel, för vilken styrelsen godkänner
målen, samt ett eventuellt arvode som ska betalas. Verkställande
direktörens totallön omfattar penninglön och skattepliktiga för-
måner (lunch-, telefon- och bilförmån). Verkställande direktörens
pensionsålder och pensionstillväxt bestäms enligt den allmänna
arbetspensionslagstiftningen. Verkställande direktören har inte
tilläggspension från fonden. Uppsägningstiden för verkställande
direktören fastställs av vardera parten enligt arbetsavtalslagen.
Belöningsrapport
83Styrelsens verksamhetsberättelse 2024
BELÖNING AV LEDNINGSGRUPPEN
Belöningen för Sysselsättningsfondens ledningsgrupp består av
totallön och telefonförmån samt en rörlig resultatpremiedel, som
år 2024 var högst 10 procent av årslönen inklusive naturaförmåner.
Totallönen omfattar penninglön och skattepliktiga förmåner.
Ledningsgruppens resultatpremiedel grundar sig på ett av styrel-
sen årligen godkänt arvodesprogram, enligt vilket styrelsen fattar
beslut om betalning av ett eventuellt arvode på förslag av verkstäl-
lande direktören utifrån på förhand fastställda arvodeskriterier.
Följande tabell visar ledningsgruppens arvoden och förmåner för
2024. Siffrorna i tabellen anges utan lönebikostnader.
Befattning
Löner och
naturaförmåner
Rörlig
resultatpremie 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Ledningsgrupp 541228 27324 568552 545637
VILLKOREN FÖR LEDNINGSGRUPPENS ARBETSFÖRHÅLLANDE
Anställningsvillkoren för medlemmarna i ledningsgruppen fast-
ställs i ett skriftligt avtal. Pensionsåldern och pensionstillväxten
för medlemmarna i ledningsgruppen bestäms enligt den allmän-
na arbetspensionslagstiftningen. Medlemmarna i ledningsgrup-
pen har ingen tilläggspension från fonden. Uppsägningstiden för
medlemmarna i ledningsgruppen har fastställts av vardera parten
i arbetsavtalet.
Belöningsrapport
84
Bokslut
85Bokslut 2024
Bokslut (IFRS) 2024
Kalkyl över förändringar i nettoförmögenheten
KALKYL ÖVER FÖRÄNDRINGAR I NETTOFÖRMÖGENHETEN
Siffrorna anges i tusen euro.
Förändring i nettoförmögenheten Bilaga 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Insamlade premier
Arbetslöshetsförsäkringspremier och övriga intäkter 5 2347151 3627462
Arbetslöshetsförsäkringspremier och övriga intäkter 2347151 3627462
Betalda finansieringsandelar
Betalda finansieringsandelar 6 -3128553 -2900224
Förvaltningskostnader 7 -34161 -33528
Betalda finansieringsandelar och förvaltningskostnader -3162714 -2933752
Nettovinster från värdering av investeringstillgångar till verkligt
värde 14 68308 70642
Finansieringskostnader 8 -1445 -1293
Förändring i nettoförmögenheten -748701 763059
86Bokslut 2024
KALKYL ÖVER NETTOFÖRMÖGENHETEN
Siffrorna anges i tusen euro.
Tillgångar Bilaga 31.12.2024 31.12.2023
Långfristiga tillgångar
Materiella anläggningstillgångar 9 2752 3210
Immateriella tillgångar 10 363 872
Långfristiga tillgångar sammanlagt 3114 4083
Kortfristiga tillgångar
Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 11 14032 16158
Periodiseringar av
arbetslöshetsförsäkringspremier 11 401914 730652
Övriga fordringar 13 27895 108567
Investeringstillgångar 15 1394904 1652468
Likvida medel 16 118538 216479
Kortfristiga tillgångar totalt 1957284 2724324
Tillgångar totalt 1960398 2728407
Nettoförmögenhet och skulder Bilaga 31.12.2024 31.12.2023
Nettoförmögenhet
Från föregående räkenskapsperioder 2021036 1257977
Från räkenskapsperioden -748701 763059
Nettoförmögenhet totalt 1272334 2021036
Långfristiga skulder
Masskuldebrevslån 17 599106 598638
Långfristiga skulder totalt 599106 598638
Kortfristiga skulder
Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder 11 307 1444
Övriga skulder 18 88651 107289
Kortfristiga skulder totalt 88958 108733
Skulder totalt 688064 707371
Nettoförmögenhet och skulder totalt 1960398 2728407
Kalkyl över nettoförmögenheten
87Bokslut 2024
KASSAFLÖDESKALKYL
Siffrorna anges i tusen euro.
Kassaflöde 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Insamlade arbetslöshetsförsäkringspremier 2692067 3518746
Redovisade premier -3148470 -2858611
Betalda räntor -370 -5531
Nettokassaflöde från ordinarie verksamhet -456773 654603
Investeringarnas kassaflöde
Anskaffning av immateriella tillgångar 0 -212
Köp av investeringsinstrument -2626143 -3794334
Försäljning av placeringsinstrument och realiserade
intäkter 2984975 3831681
Nettokassaflöde från investeringar 358832 37136
Lån och återbetalning av lån 0 -699971
Nettokassaflöde från finansiering 0 -699971
Nettoökning/-minskning av likvida medel -97941 -8232
Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 216479 224711
Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 118538 216479
Kassaflödeskalkyl
88Bokslut 2024 Noter till bokslutet
Noter till bokslutet
1 ALLMÄNNA UPPGIFTER
Sysselsättningsfonden ("Fonden")
(FO-nummer 1098099-7) som inledde sin
verksamhet 2019 är en självständig inrätt-
ning som förvaltas av arbetsmarknadspar-
terna och övervakas av Social- och hälso-
vårdsministeriet och Finansinspektionen.
Sysselsättningsfondens huvudsakliga upp-
gift är att finansiera arbetslöshetsförmåner
och bevilja vuxenutbildningsförmåner.
Fonden styr, utvecklar och övervakar också
verkställigheten av uppbörden av arbets-
löshetsförsäkringspremier samt fastställer
och uppbär arbetsgivares självrisk- och
omställningsskyddspremier för arbetslös-
hetsskydd. Dessutom beviljar och betalar
fonden utbildningsersättningar till arbets-
givare. Utbildningsersättningen baserar
sig på lagen om ersättning för utbildning
(1140/2013). Sysselsättningsfondens hemort
är Helsingfors och adress Östersjögatan
11–13, 00180 Helsingfors.
Nedan presenteras de centrala principer
för upprättande som tillämpats i fondens
bokslut. De har följts konsekvent under alla
räkenskapsår, om inte annat anges.
2 SAMMANFATTNING AV
BETYDANDE PRINCIPER FÖR
UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT
OCH RÄKENSKAPSPERIODERNAS
JÄMFÖRBARHET
2.1 Grund för upprättande
Sysselsättningsfondens bokslut har upp-
rättats i enlighet med de internationella
bokslutsstandarder (International Financial
Reporting Standards, IFRS) som godkänts
för användning i Europeiska Unionen och
med iakttagande av de IAS- och IFRS-stan-
darder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som
var i kraft den 31 december 2024. Med inter-
nationella bokslutsstandarder avses i Fin-
lands bokföringslag samt i bestämmelser
som utfärdats med stöd av den, standarder
som godkänts för tillämpning i gemenska-
pen i enlighet med Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) Nr 1606/2002, med
tillhörande tolkningar. Noterna till bokslu-
tet uppfyller också kraven i den finländska
bokförings- och samfundslagstiftningen
som kompletterar IFRS-bestämmelserna.
Sysselsättningsfonden är en icke-vinst-
drivande fond som är bunden till den
offentliga makten och vars verksamhet
grundar sig på lagen om finansiering av
arbetslöshetsförmåner, förordningen om
finansiering av arbetslöshetsförmåner och
förordningen om Sysselsättningsfondens
reglemente, såsom konstateras i punkt 1.
Sysselsättningsfonden samlar in och re-
dovisar arbetslöshetsförsäkringspremier.
Fonden bedriver inte sådan affärsverksam-
het som ger intäkter från försäljning av
Principer för upprättande av bokslut
89Bokslut 2024 Noter till bokslutet
varor eller produktion av tjänster. På grund
av verksamhetens karaktär har den ingen
omsättning och sedvanliga intäktsförings-
principer kan inte tillämpas. IFRS-stan-
darderna reglerar inte direkt strukturen
i IFRS-bokslutet för en fond som Syssel-
sättningsfonden och inte heller grunderna
för bokföring och värdering av dess trans-
aktioner. Vid upprättandet av Sysselsätt-
ningsfondens IFRS-bokslut har man följt
referensramen för IFRS-standarderna och
de allmänna principerna för bokföring och
värdering av standarderna. På grund av
nämnda omständigheter är huvudkalky-
lerna i fondens IFRS-bokslut en kalkyl över
förändringen i nettoförmögenheten, en
kalkyl över nettoförmögenheten samt en
kassaflödeskalkyl.
Summan av de insamlade och redovisade
arbetslöshetsförsäkringspremierna samt
placerings- och finansieringsposterna ut-
görs av förändringen i samfundets nettoför-
mögenhet under räkenskapsperioden.
Skillnaden mellan fondens tillgångar
och skulder avspeglar den ackumulerade
nettoförmögenheten, för vilken även ter-
men konjunkturbuffert används. Konjunk-
turbufferten beskrivs närmare i not 4.2.
Sysselsättningsfonden har inga aktier eller
eget kapital. Därför innehåller IFRS-bok-
slutet ingen kalkyl över förändringar i
det egna kapitalet, utan förändringen i
nettoförmögenheten presenteras i en sepa-
rat huvudkalkyl.
Under de räkenskapsperioder som presen-
teras hade fonden inga sådana transak-
tioner som borde ha bokförts bland övriga
poster i totalresultatet. Därför innehåller
IFRS-bokslutet ingen kalkyl över övriga
poster i totalresultatet. Sysselsättnings-
fonden är inte försäkringsgivare, dvs. den
varken säljer eller köper försäkrings- el-
ler återförsäkringsavtal. Därför omfattas
fondens verksamhet inte av standarden
IFRS 17 Försäkringsavtal. Den huvudsak-
liga värderingsgrunden i bokslutet är den
ursprungliga anskaffningsutgiften, och
till skillnad från den värderas finansiella
tillgångar och skulder som redovisas till
verkligt värde med resultatpåverkan till
verkligt värde. Siffrorna i bokslutet anges i
euro, om inte annat nämns.
Upprättandet av ett bokslut enligt
IFRS-standarderna förutsätter användning
av vissa centrala bokföringsmässiga be-
dömningar. Dessutom förutsätter det att
ledningen överväger principerna för upp-
rättande av bokslut. I not 3 beskrivs centra-
la bokföringsmässiga bedömningar och av-
göranden som grundar sig på övervägande.
Nya IFRS-standarder eller IFRIC-tolk-
ningar, som redan har publicerats men
som inte ännu är giltiga, förväntas in-
te ha någon väsentlig betydelse för
Sysselsättningsfonden.
90Bokslut 2024 Noter till bokslutet
2.2 Ändring av poster i utländsk valuta
Bokslutet upprättas i euro, som är Syssel-
sättningsfondens funktionella valuta och
presentationsvaluta. Fondens affärstrans-
aktioner i utländsk valuta bokförs i funk-
tionell valuta till transaktionsdagens kurs.
Valutabundna depositioner värderas med
resultatpåverkan till verkligt värde, varvid
valutakursernas effekter har redovisats
som en del av den totala förändringen i
verkligt värde.
2.3 Arbetslöshetsförsäkringspremier
Sysselsättningsfonden fastställer och
uppbär arbetslöshetsförsäkringspremier i
enlighet med 7 kapitlet i lagen om finan-
siering av arbetslöshetsförmåner. Arbetsgi-
varna anmäler utbetalda löner i inkomstre-
gistret. Arbetslöshetsförsäkringspremierna
fastställs fyra gånger om året, utifrån
uppgifterna om utbetalda löner under de tre
föregående kalendermånaderna. Intäkterna
från arbetslöshetsförsäkringspremier upp-
tas i bokslutet enligt prestationsgrund och
intäkterna från arbetslöshetsförsäkrings-
premier under årets sista kvartal upptas
under upplupna intäkter i balansräkningen.
Arbetsgivares självrisk- och
omställningsskyddspremier
för arbetslöshetsskydd
Sysselsättningsfonden fastställer och
uppbär arbetsgivarnas självriskpremier
för arbetslöshetsskydd. Självriskpremien
för arbetslöshetsskydd gäller arbetsgiva-
re som betalar en lönesumma, på vilken
arbetslöshetsförsäkringspremien baserar
sig, som överskrider den nedre gränsen på
2337000 euro (2024). Arbetsgivaren kan
vara skyldig att betala självriskpremie för
arbetslöshetsskydd om arbetsgivaren har
sagt upp eller permitterat en äldre arbetsta-
gare vars anställningsförhållande har varat
minst tre år och arbetstagaren har blivit
långvarigt arbetslös eller permitterad. Med
självriskpremierna finansieras utgifter för
arbetslöshetsförmåner till följd av dessa.
Självriskpremier som samlats in för att
täcka kostnaderna för arbetslöshetsdag-
penningen bokförs som räkenskapsperi-
odens inkomst när inkomstbeloppet kan
fastställas på ett tillförlitligt sätt. Självrisk-
premier som samlats in för att täcka kost-
naderna för tilläggsdagpenningen bokförs
som inkomst under flera räkenskapsperio-
der på basis av en uppskattning av hur de
motsvarande kostnaderna har realiserats.
91Bokslut 2024 Noter till bokslutet
I januari 2023 trädde en lagstadgad om-
ställningsskyddshelhet i kraft. Sysselsätt-
ningsfonden kan ta ut en omställnings-
skyddspremie av arbetsgivare som av
produktmässiga eller ekonomiska orsaker
säger upp arbetstagare som fyllt 55 år och
som tjänstgjort minst fem år. Omställnings-
skyddspremien gäller stora arbetsgivare
som betalar en lönesumma, på vilken
arbetslöshetsförsäkringspremierna baserar
sig, som överskrider den nedre gräns som
fastställs för premien året innan uppsäg-
ningen. År 2024 var den nedre gränsen
2337000 euro.
Rätten till tilläggsdagar med arbetslöshets-
dagpenning, dvs. den s.k. pensionsslussen,
håller på att slopas. De som är födda 1964
är den sista åldersklassen som får tilläggs-
dagar inom utkomstskyddet för arbetslösa.
På grund av detta upphör också arbetsgiva-
rens skyldighet att betala självriskpremien
för arbetstagare som sagts upp eller permit-
terats. Således upphör självriskpremiens
övergångstid senast 2035.
Omställningsskyddet är avsett för per-
soner som fyllt 55 år och som sagts upp
av produktionsorsaker eller ekonomis-
ka orsaker. I omställningsskyddet ingår
omställningspenning, rätt till utbildning
och längre sysselsättningsledighet än
vanligt. Arbetskraftsmyndigheten ordnar
omställningsskyddsutbildningen och dess
värde motsvarar högst den uppsagda ar-
betstagarens lön för två månader. Arbets-
löshetskassan eller FPA betalar omställ-
ningsskyddspenningen och den motsvarar
den uppsagda arbetstagarens lön för en
månad.
Sysselsättningsfonden finansierar helhet-
en med den omställningsskyddspremie
som den uppsägande arbetsgivaren betalar
utökad med en lika stor gemensam del.
Den gemensamma delen finansieras av alla
arbetsgivare genom en höjning av arbets-
löshetsförsäkringspremien. I de arbetslös-
hetsförsäkringspremier som Sysselsätt-
ningsfonden tar ut av arbetsgivarna ingår
en gemensam omställningsskyddspremie-
andel på 0,03 procentenheter. De premier
som tas ut av arbetsgivarna bokförs enligt
prestationsprincipen i kontogruppen för
självrisk- och omställningsskyddspremier
i räkenskapsperiodens resultat. En ofak-
turerad andel av premierna bokförs bland
resultatregleringarna i balansräkningen.
92Bokslut 2024 Noter till bokslutet
Samordning enligt 12 kap. 3
§ i arbetsavtalslagen
Enligt arbetsavtalslagen ska en domstol när
den behandlar ett samordningsärende ge
Sysselsättningsfonden tillfälle att bli hörd.
Skadestånd som åläggs en arbetstagare på
grund av att anställningsförhållandet upp-
hör utan grund minskas enligt huvudregeln
med 75 procent av den enligt förtjänsten
avvägda arbetslöshetsdagpenning som för
motsvarande tid betalats till arbetstagaren.
Domstolen ska ålägga arbetsgivaren att
betala det belopp som dragits av från er-
sättningen till Sysselsättningsfonden och
sända en dom eller ett beslut i ärendet som
vunnit laga kraft till Sysselsättningsfonden
för kännedom. Avdraget till fonden görs
också från den ersättning som arbetsgi-
varen och arbetstagaren avtalar om med
anledning av att anställningsförhållandet
upphör utan grund.
Fordringar som är föremål för indrivning
Fonden driver in och övervakar arbetslös-
hetsförsäkringspremier för företag som är
under utsökning och företag där konkurs
eller frivillig skuldsanering har inletts.
Fonden har använt den förenklade modell
som IFRS 9 tillåter, eftersom fordringarna
inte innehåller någon betydande finansiell
komponent.
2.4 Stödavgifter till arbetslöshetskassor
Sysselsättningsfonden svarar för utgifterna
för arbetslöshetsdagpenning, sysselsätt-
ningsfrämjande service och alternerings-
ersättning vid finansieringen av arbetslös-
hetsskydd avvägt enligt förtjänsten med
stöd av lagen om finansiering av arbetslös-
hetsförmåner (555/1998) till den del staten
och de enskilda arbetslöshetskassorna inte
ansvarar för dem. De förmåner som nämns
här betalas ur arbetslöshetskassorna.
Sysselsättningsfonden svarar ytterligare
för försäkringspremien för arbetslösa och
mottagare av vuxenutbildningsstöd, som
betalas via Pensionsskyddscentralen till
arbetspensionsanstalterna.
Enligt förordningen om verkställighet av
lagen om arbetslöshetskassor (272/2001)
hör det till Sysselsättningsfondens uppgif-
ter att handlägga arbetslöshetskassornas
ansökningar om förskott och fatta beslut
om utbetalning samt följa upp att förskot-
ten är tillräckliga. Fonden betalar sina för-
skott till arbetslöshetskassorna två gånger
i månaden i enlighet med den budget som
godkändes vid utgången av föregående
räkenskapsperiod. Finansinspektionen
lämnar månatligen till fonden statistik
över de influtna stöd som kassorna betalat
till sina kunder, på basis av vilken fon-
den i slutet av december har periodiserat
förskottsbetalningarna och den faktiska
93Bokslut 2024 Noter till bokslutet
kassabetalningen per kassa som fordran
eller kredit i sin bokföring. Periodiseringen
har gjorts per förmånsslag. En omställ-
ningspenning ingår i kassornas förmåns-
slag från och med 2023. Med den finansie-
ras utgifter för omställningspenning som
beviljats uppsagda arbetstagare över 55 år.
Social- och hälsovårdsministeriet betalar
till Sysselsättningsfonden de statsandelar
som fonden betalar som finansieringsan-
delar till arbetslöshetskassorna. Fonden
betalar förskotten på statsandelarna till
arbetslöshetskassorna en gång i månaden
den första bankdagen. År 2024 betalade
Social- och hälsovårdsministeriet månatli-
gen förskott på statsandelarna till fonden i
jämnstora poster, om inte Sysselsättnings-
fonden föreslår något annat.
Intäkter från ministerierna och utgifter till
arbetslöshetskassorna har upptagits till det
belopp som motsvarar beloppet av respek-
tive förmån som arbetslöshetskassorna har
betalat till sina kunder. Social- och hälso-
vårdsministeriet fastställer arbetslöshets-
kassornas bokslut på basis av de slutliga
uppgifterna sommaren 2025, då fonden
utför utjämningarna på kontopositioner
tillsammans med arbetslöshetskassorna
och staten.
Sysselsättningsfonden svarar med stöd
av 4 § i lagen om finansiering av arbets-
löshetsförmåner ensam för finansieringen
av den förhöjda förtjänstdel som avses i 6
§ i lagen om utkomstskydd för arbetslö-
sa. Från och med början av 2015 ändrades
beräkningsregeln för högre inkomstrela-
terade arbetslöshetsdagpenningar så att
dagpenningsnivån sjönk något. Samma
ändring gjordes i den förhöjda förtjänstde-
len. Genom ändringen genomfördes den
nedskärning av dagpenningsutgifterna
som ingick i Finlands regerings rambe-
slut. Ändringen har minskat utgifterna
för inkomstrelaterad dagpenning. För att
genomföra besparingen i statsfinanserna
redovisar Sysselsättningsfonden årligen
besparingsbeloppet (cirka 50,3 miljoner
euro) till Folkpensionsanstalten för finan-
siering av grundskyddet med stöd av 23 § i
lagen om finansiering av arbetslöshetsför-
måner (555/1998).
Avgifter till Pensionsskyddscentralen
och Statens pensionsfond samt
diskontering av dem
Sysselsättningsfondens näst största ut-
giftspost har varit den avgift som ska
betalas till Pensionsskyddscentralen, med
vilken pensionsansvaret och pensions-
kostnaderna för beaktandet av tiden för
arbetslöshet samt utbildnings- och alter-
neringsledighet täcks (74 och 182 § i lagen
om pension för arbetstagare (395/2006).
Denna avgift fastställs så att den uppskat-
tas motsvara det belopp som skulle fås
om en genomsnittlig arbetspensionsavgift
skulle betalas för de inkomster som ligger
till grund för arbetspensionsskyddet för de
nämnda oavlönade perioderna. Fonden sva-
rar på motsvarande sätt för att den avgift
som avses i 62 och 133 § i lagen om statens
pensioner (1295/2006) betalas till Statens
Pensionsfond.
De avgifter som enligt 12 c § i lagen om
pension för arbetstagare (561/1998) ska
betalas till Pensionsskyddscentralen för en
räkenskapsperiod grundar sig på Pensions-
skyddscentralens uppskattning, som preci-
seras i samband med bokslutet. Differensen
94Bokslut 2024 Noter till bokslutet
mellan betalda premier och den reviderade
uppskattningen upptas under resultat-
regleringar. Det slutliga premiebeloppet
fås av Pensionsskyddscentralen på våren
följande år efter räkenskapsperioden, och
differensen mellan den slutliga premien
och den uppskattade premien i bokslutet
upptas som en korrigering i form av en ut-
jämningsavgift i bokslutet året efter räken-
skapsperioden. Det justerade förskottet och
föregående års utjämningsavgift specifice-
ras i noterna till bokslutet.
Pensionsskyddscentralen diskonterar de
debiteringar som det bestämts att Syssel-
sättningsfonden ska betala med ArPL-för-
säkringspremieräntan. Den justerade avgift
som använts i bokslutet har diskonterats
till räkenskapsperiodens slut (debiterings-
ränta). Pensionsskyddscentralen betalar
ränta till fonden utifrån de faktiska avgifter
som fonden betalat och utifrån de faktiska
betalningstidpunkterna (gottgörelseränta).
Den slutliga avgiften som ska utredas året
efter räkenskapsperioden höjs till den tid-
punkt som Pensionsskyddscentralen och
Sysselsättningsfonden kommit överens om
(föregående års debiteringsränta). Gottgö-
relseränta (gottgörelseränta för föregående
år) beräknas på motsvarande sätt på fon-
dens alla betalningar från föregående år. I
fråga om Statens Pensionsfond beräknas
debiterings- och gottgörelseräntan på mot-
svarande sätt.
Redovisning till Folkpensionsanstalten
av inkomsten från arbetslöshets-
försäkringspremier för löntagare som
inte hör till arbetslöshetskassorna
Med stöd av 8 § och 23 § i lagen om fi-
nansiering av arbetslöshetsförmåner
(555/1998) ska fonden årligen i förskott till
Folkpensionsanstalten redovisa intäkter-
na från arbetslöshetsförsäkringspremier
för löntagare till ett belopp som motsvarar
andelen löntagare som inte hör till arbets-
löshetskassorna. Bedömningen av denna
andel grundar sig på Statistikcentralens
material och fastställs av Social- och hälso-
vårdsministeriet. Premiens slutliga belopp
grundar sig på Social- och hälsovårdsmi-
nisteriets kalkyl över hur mycket Folkpen-
sionsanstalten har betalat ut förmåner som
finansieras på detta sätt under räkenskaps-
perioden. Från och med 2023 ingår omställ-
ningspenning i de finansierade förmåner-
na. Utgifterna för omställningspenningen,
som är avsedd för uppsagda arbetstagare
som fyllt 55 år och som inte hör till ar-
betslöshetskassorna, finansieras med
omställningsskyddspremier.
Vuxenutbildningsförmåner
Sysselsättningsfonden beviljar och betalar
ut vuxenutbildningsstöd och yrkesexa-
mensstipendier i enlighet med lagen om
vuxenutbildningsförmåner (1276/2000).
Sysselsättningsfonden svarar även för
finansieringen av vuxenutbildningsstöd
för löntagare och andra yrkesexamenssti-
pendier än sådana som beviljas statsan-
ställda. Staten svarar för finansieringen
av vuxenutbildningsstöd för företagare
och yrkesexamensstipendier som beviljas
statsanställda. Om finansieringsansvaret
föreskrivs i 30 § i lagen om vuxenutbild-
ningsförmåner. Man har beslutat att dra in
vuxenutbildningsförmånerna genom en lag
som trädde i kraft den 1 juni 2024. Vuxenut-
bildningsstöd och yrkesexamensstipendier
95Bokslut 2024 Noter till bokslutet
beviljas endast under en övergångsperiod,
vuxenutbildningsstöd som längst fram till
utgången av 2025.
Finansiering av lönegarantin
Sysselsättningsfonden svarar med stöd
av 31 § lagen om lönegaranti (866/98) för
statens lönegarantiutgifter. Lönegaranti-
utgiften betalas till Arbets- och närings-
ministeriet en gång om året i allmänhet på
våren året efter utgifterna utgående från
den faktura som ministeriet har skickat.
Utbildning inom omställningsskyddet
I omställningsskyddshelheten, som trädde
i kraft i början av 2023, ingår utbildning
inom omställningsskyddet som beviljas
arbetstagare över 55 år som sagts upp av
ekonomiska orsaker eller produktionsorsa-
ker. Sysselsättningsfonden svarar för finan-
sieringen av utbildningen. En arbetstagare
som omfattas av omställningsskyddet har
rätt till utbildning inom omställningsskyd-
det. Värdet av utbildningen får motsvara
högst två månaders lön. Utbildningen skaf-
fas av arbetskraftsmyndighet. NTM-cen-
tralernas och arbetskraftsmyndighetens
utvecklings- och förvaltningscenter
(UF-centret) sammanställer uppgifterna om
utbildningsutgifterna och fakturerar dem
kvartalsvis av Sysselsättningsfonden enligt
de faktiska kostnaderna.
Fakturering av arbetslöshetsskydd
i medlemsstaterna
I artikel 65 i Europaparlamentets och rådets
förordning om samordning av de socia-
la trygghetssystemen (EG) Nr883/2004
(grundförordningen) föreskrivs om situ-
ationer när en person blir arbetslös efter
att ha arbetat i en annan medlemsstat än
sin bosättningsstat. I Finland har Syssel-
sättningsfonden föreskrivits vara behörig
institution för inkomstrelaterad arbetslös-
hetsförsäkring vid verkställandet av EU:s
grundförordning. Fondens uppgift är bl.a.
att betala och driva in ersättningar enligt
artikel 65 punkterna 6 och 7 i grundförord-
ningen för arbetslöshetsdagpenningar som
betalats till personer som varit medlemmar
i en arbetslöshetskassa.
Fonden ansöker om ersättning från med-
lemsstaterna beroende på hur arbetslös-
hetskassorna har betalat arbetslöshets-
ersättningar till dem som har arbetat i en
annan medlemsstat. Medlemsstaterna an-
söker å sin sida om ersättning från Syssel-
sättningsfonden när en medborgare från ett
annat land har arbetat i Finland. Förmåner-
na ersätts till fullt belopp, men högst till det
belopp som skulle ha betalats i arbetslan-
det. Inkomster och utgifter bokförs enligt
kontantprincipen.
96Bokslut 2024 Noter till bokslutet
Utbildningsersättning
Sysselsättningsfonden handlägger arbets-
givarens utbildningsersättningar. Utbild-
ningsersättningen baserar sig på lagen
om ersättning för utbildning (1140/2013).
Utbildningsersättningen är ett ekonomiskt
stöd för kompetensutvecklingsåtgärder för
de arbetsgivare som inte har rätt till utbild-
ningsavdrag med stöd av näringsskattela-
gen eller inkomstskattelagen för gårdsbruk.
Sådana arbetsgivare är bland annat kom-
muner, församlingar och organisationer.
Syftet med utbildningsersättningen är att
förbättra arbetsgivarnas möjligheter att
ordna utbildning för sina anställda i syfte
att utveckla deras yrkeskompetens.
Utbildningsersättning betalas för högst
tre dagar per arbetstagare och år. Om
finansieringen av utbildningsersätt-
ningen har stadgats att Finansministe-
riet kalenderårsvis på ansökan betalar
Sysselsättningsfonden det belopp som
fonden har gottgjort arbetsgivarna i
utbildningsersättningar.
Pensioner och anställningsförmåner
Sysselsättningsfonden har enbart premie-
baserade pensionsarrangemang. Det lag-
stadgade pensionsskyddet har skötts av ett
pensionsförsäkringsbolag. Betalningar med
anknytning till pensionsskydd bokförs som
kostnad för den räkenskapsperiod som de-
biteringen gäller. Fondens personal har ett
arvodesprogram. Styrelsen fattar beslut om
betalning av ett eventuellt arvode på förslag
av verkställande direktören enligt fastställ-
da arvodeskriterier. Ett realiserat arvode
bokförs som kostnad för den räkenskaps-
period som gäller arvodesprogrammet.
2.5 Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar är fon-
dens maskiner, anordningar och inventa-
rier samt ombyggnadsarbeten i hyreslo-
kaler. Materiella anläggningstillgångar
värderas i nettoförmögenhetskalkylen till
den ursprungliga anskaffningsutgiften
minskat med ackumulerade avskrivningar
och nedskrivningsförluster.
Utgifterna för ombyggnad läggs till bokfö-
ringsvärdet för ombyggnad av lokaler när
det är sannolikt att den framtida ekonomis-
ka nyttan av ombyggnaden kommer fonden
till godo. Sedvanliga reparations- och un-
derhållsutgifter bokförs som kostnad under
97Bokslut 2024 Noter till bokslutet
den räkenskapsperiod under vilken de har
uppkommit.
Materiella anläggningstillgångar avskrivs
med linjära avskrivningar under deras upp-
skattade ekonomiska verkningstid.
I regel värderas restvärdet till noll. Till-
gångsposternas restvärden och uppskatt-
ningen av den ekonomiska verkningstiden
justeras i samband med bokslutet. Avskriv-
ningstiderna justeras om uppskattningen
ändras avsevärt. De uppskattade ekonomis-
ka verkningstiderna per tillgångsgrupp är
följande:
• Ombyggnadsarbeten i leasinglokaler
5 år
• Maskiner och inventarier 3 år
Vinster och förluster till följd av överlåtelse
och avveckling av anläggningstillgångar
beräknas som differensen mellan nettoin-
komsterna och bokföringsvärdet. Försälj-
ningsvinster och -förluster upptas under
förvaltningskostnader i kalkylen över
ändringar i nettoförmögenheten.
2.6 Immateriella tillgångar
Som immateriella tillgångar med en be-
gränsad ekonomisk verkningstid behand-
las programvara som skaffats utifrån eller
producerats internt och andra immateri-
ella tillgångar, om det är sannolikt att den
förväntade framtida ekonomiska nyttan av
dem kommer fonden till godo och anskaff-
ningsutgiften för tillgångarna kan faststäl-
las på ett tillförlitligt sätt. Iarrangemanget
med molntjänsten, som är ett serviceavtal,
bokförs ibruktagningsutgifter i regel som
kostnader, när man får ibruktagningstjäns-
ten i anslutning till dem. Iarrangemanget
med molntjänsten aktiveras ibruktagnings-
utgifterna i balansräkningen och periodi-
seras för en längre tidsperiod endast när
ibruktagningstjänsten inte kan särskiljas
från en tjänst som ger åtkomst till program-
met eller då utgifterna hänför sig till upp-
komsten av en separat immateriell tillgång.
Anskaffningsutgiften för en immateriell
tillgång som åstadkommits internt fast-
ställs som summan av de utgifter som
direkt hänförs till tillgången.
Utgifter för underhåll av datorprogram
bokförs som kostnader om de realiseras.
Forskningsutgifter bokförs som kostnader
under den räkenskapsperiod då de reali-
seras. Av utvecklingsutgifter för planering
och testning av ny programvara eller bety-
dande förbättringar av befintlig programva-
ra aktiveras endast de som uppfyller ovan
nämnda förutsättningar i internationella
redovisningsstandarder (IAS 38) för aktive-
ring av immateriella tillgångar.
Immateriella tillgångar med begränsad
ekonomisk verkningstid bokförs till det
ursprungliga anskaffningspriset minskat
med ackumulerade avskrivningar och ned-
skrivningsförluster. Immateriella tillgång-
ar avskrivs linjärt under sin ekonomiska
verkningstid. De uppskattade ekonomiska
verkningstiderna per tillgångsgrupp är
följande:
• Datorprogram 3 år
• Utgifter för programutveckling 3 år
98Bokslut 2024 Noter till bokslutet
2.7 Nedskrivning av tillgångsposter
som inte ingår i finansiella tillgångar
Vid räkenskapsperiodens utgång bedöms
om transaktionerna eller förändringarna
i förhållandena tyder på att värdet på en
tillgångspost som hör till immateriella
tillgångar eller materiella anläggnings-
tillgångar, dvs. den tillgångspost som är
föremål för avskrivningar, kan ha föränd-
rats. Om det finns tecken på nedskrivning,
uppskattas det penningbelopp som kan
inflyta från tillgångsposten.
Det belopp som kan inflyta är tillgångs-
postens verkliga värde minskat med de
utgifter som föranleds av överlåtelsen eller
dess bruksvärde beroende på vilkende-
ra av dem som är större. Med bruksvärde
avses uppskattade nettokassaflöden från
tillgångsposten som diskonteras till sitt
nuvärde med hjälp av den fastställda rän-
teprocenten. Det belopp med vilket till-
gångspostens bokföringsvärde överstiger
det penningbelopp som kan inflyta, bok-
förs som nedskrivningsförlust i kalkylen
över förändringen i nettoförmögenheten.
Den ekonomiska verkningstiden för en
tillgångspost som avskrivs i samband med
bokföringen bedöms på nytt.
Nedskrivningsförlusterna upplöses, om det
har skett en förändring i förhållandena och
det belopp som kan inflyta från tillgången
har förändrats från tidpunkten för bokfö-
ringen av nedskrivningsförlusten, dock
inte mer än det bokföringsvärde tillgången
skulle ha om nedskrivningsförlusten inte
bokfördes.
2.8 Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar
Sysselsättningsfonden tillämpar stan-
darden IFRS 9 Finansiella instrument.
Standarden har getts ut av International
Accounting Standards Board och trädde i
kraft den 1januari 2018. Standarden IFRS 9
innehåller anvisningar om klassificering-
en av finansiella tillgångar och en modell
som grundar sig på förväntade kreditför-
luster för att bedöma värdenedgången för
finansiella tillgångar och allmänna krav för
säkringsredovisning. Enligt IFRS 9 ska de
finansiella tillgångarna klassificeras i tre
värderingsgrupper: de upptas i den peri-
odiserade anskaffningsutgiften, de som
upptas till verkligt värde via något annat
totalresultat och de som upptas till verkligt
värde via resultaträkningen. När det gäller
finansiella skulder motsvarar standarden
de flesta kraven i IAS 39. När det gäller ned-
skrivningar används en modell som base-
rar sig på förväntade kreditförluster.
Sysselsättningsfondens finansiella till-
gångar består av investeringstillgångar (not
15) och likvida medel (not 16). Fondens led-
ning klassificerar de finansiella tillgångar-
na på anskaffningsdagen på basis av syftet
med anskaffningen i grupper som faststäl-
ler deras värderingsgrunder. Alla finansiel-
la tillgångar bokförs på handelsdagen, dvs.
den dag då man förbinder sig att köpa eller
sälja en tillgångspost.
Investeringstillgångarnas finansieringstill-
gångar upptas inettoförmögenhetskalky-
len bland kortfristiga tillgångar, utom när
det är över 12 månader tills de förfaller till
betalning och ledningen har för avsikt att
99Bokslut 2024 Noter till bokslutet
avstå från dem mer än 12 månader efter
rapporteringsdagen.
Investeringstillgångarna bokförs ursprung-
ligen till verkligt värde. Transaktionsutgif-
ter bokförs direkt som kostnad. Efter den
ursprungliga bokföringen värderas inves-
teringstillgångarna till verkligt värde varje
rapporteringsdag och både realiserade och
orealiserade förändringar i det verkliga
värdet bokförs i kalkylen över förändring i
nettoförmögenheten under den period de
uppstår. Nettoförändringar i det verkliga
värdet redovisas i kalkylen över förändring
i nettoförmögenheten på raden “Nettovin-
ster från värdering av investeringstillgång-
ar till verkligt värde”. Samtliga ränte- och
dividendintäkter från investeringstillgång-
ar ingår i nettoförändringen i det verkliga
värdet. Principerna för fastställande av
verkligt värde presenteras i not 14.
Finansiella medel bokförs ur tillgångarna
när rätten till penningflöden har upphört
eller de har överförts till en annan part så
att riskerna och förmånerna har överförts.
Likvida medel
I likvida medel ingår kontanter och deposi-
tioner som betalas på anfordran.
Lån
Lån som tagits bokförs ursprungligen till
verkligt värde, med avdrag för transak-
tionsutgifter. Senare värderas lånen till en
periodiserad anskaffningsutgift. Differen-
sen mellan det erhållna beloppet (minskat
med transaktionskostnaderna) och det
belopp som ska återbetalas antecknas i
kalkylen över förändringen i nettoförmö-
genheten med effektivräntemetoden under
lånetiden.
Arvoden som betalas för lånelimiter bok-
förs som transaktionsutgifter i anslutning
till lånet till den del det är sannolikt att
limiten används helt eller delvis. Då akti-
veras arvodet i nettoförmögenhetskalkylen
tills lånet lyfts. Om det inte finns bevis för
att lån som hör till limiten sannolikt kom-
mer att lyftas helt eller delvis, aktiveras
arvodet som en förskottsbetalning från lik-
viditetstjänsterna till resultatregleringarna
och periodiseras över limitens giltighetstid.
2.9 Hyres- och leasingavtal
Fonden har som hyrestagare tillämpat
standarden IFRS 16 Hyres-/leasingavtal
från och med den 1 januari 2019. IFRS 16 de-
finierar kraven på bokföring, värdering och
de uppgifter som ska lämnas i bokslutet.
Standarden definierar en beräkningsmodell
för hyrestagare. Utgångspunkten är att alla
hyresavtal som är längre än ett år ska tas
upp i balansräkningen, utom när värdet på
den tillgång som är föremål för hyresavta-
let är lågt. På hyresavtalets begynnelsedag
bokför hyrestagaren en hyresavtalsskuld
för skyldigheten att betala hyra samt en
anläggningstillgångspost för sin rätt att
använda egendomsposten. Hyrestagaren
ska bokföra räntekostnader för skulden och
planenliga avskrivningar på egendomspos-
ten. Dessutom ska hyrestagaren omdefinie-
ra hyresskuldens storlek i samband med
vissa händelser (till exempel en ändring i
hyrestiden eller en ändring i hyresavgif-
terna till följd av indexhöjningar). Fonden
utnyttjar de lättnader som IFRS 16-stan-
darden tillåter för kortfristiga hyresavtal
(under 12 månader) och för tillgångar av
ringa värde.
100Bokslut 2024 Noter till bokslutet
3 CENTRALA BOKFÖRINGSMÄSSIGA
BEDÖMNINGAR OCH AVGÖRANDEN
SOM GRUNDAR SIG PÅ ÖVERVÄGANDE
Upprättandet av bokslutet enligt IFRS-stan-
darderna förutsätter att ledningen gjort
uppskattningar och antaganden som har
påverkat de intäkter, kostnader, tillgångar
och skulder som redovisas i bokslutet. Vid
tillämpningen av principerna för upprät-
tande av bokslut måste också övervägande
användas. Uppskattningarna grundar sig
på den bästa tillgängliga informationen
vid bokslutstidpunkten. Uppskattningarna
grundar sig både på tidigare erfarenheter
och på de antaganden om framtiden som
vid bokslutstidpunkten ansågs vara mest
sannolika. Utfallsuppgifterna kan avvi-
ka från dessa beslut som grundar sig på
uppskattningar och antaganden. Eventu-
ella ändringar i uppskattningarna bokförs
under den räkenskapsperiod under vilken
uppskattningen korrigeras och under alla
perioder därefter. Planeringen och styr-
ningen av Sysselsättningsfondens eko-
nomi grundar sig i hög grad på prognoser
om utvecklingen av arbetslöshetsgraden,
arbetslöshetsutgifterna, sysselsättningen
och lönesumman. Under normala förhållan-
den ska fonden fastställa försäkringspre-
mierna så att de beräknade utgifterna kan
täckas med premieintäkterna. Arbetslös-
hetsförsäkringspremierna (premieprocen-
terna) fastställs för ett kalenderår i sänder.
Vid ändring av premierna går man till väga
så att en lika stor förändring i procenten-
heterna görs i både arbetsgivarens genom-
snittliga arbetslöshetsförsäkringspremie
och i löntagarens arbetslöshetsförsäkrings-
premie. Den prognosavvikelse i fondens
resultat som uppstår som skillnaden mel-
lan budgeten som upprättas i augusti året
före räkenskapsperioden och bokslutet som
upprättas ett drygt år senare var betydligt
större än långtidsmedelvärdet 2024.
Fonden använder vid behov prövning i
tillämpningen av de värderingsmetoder
som används för att fastställa det verkliga
värdet, till den del de verkliga värdena inte
kommer som direkta priser från den aktiva
marknaden. Värderingsprinciperna be-
skrivs i not 15 Investeringstillgångar.
Bestämningen av det verkliga värdet på
kortfristiga penningmarknadsplaceringar
grundar sig på diskonterade penningflöden
och ledningen har använt prövning för att
bedöma att förändringen i placeringarnas
kreditrisk inte har någon väsentlig inver-
kan på förändringen i placeringarnas verk-
liga värde på grund av att de är kortfristiga
och kreditvärdiga. Kreditriskerna beskrivs
i kapitel 4 Hantering av finansiella risker.
Fondens viktigaste framtidsantaganden
och centrala osäkerhetsfaktorer i anslut-
ning till bokslutsdagens bedömningar hän-
för sig till ovan nämnda faktorer.
101Bokslut 2024 Noter till bokslutet
Kreditförluster
Sysselsättningsfonden tillämpar modellen
för förväntade kreditförluster enligt IFRS
9-standarden vid bedömning av nedskriv-
ningen av osäkra arbetslöshetsförsäkrings-
premiefordringar (not 12). De förväntade
kreditförlusterna i modellen bokförs under
finansieringstillgångarnas hela giltighets-
tid och grundar sig på beloppet av förfallna
fordringar och på hur länge de har varit
förfallna. De parametrar som tillämpats i
modellen grundar sig på en uppskattning
av beloppen av de arbetslöshetsförsäk-
ringspremiefordringar, självriskpremie-
fordringar, samordningsfordringar enligt
arbetsavtalslagen, förmånsfordringar och
räntefordringar som vid rapporteringstid-
punkten bokförs som kreditförluster. De
kreditförluster som kan förväntas för hela
giltighetstiden beräknas genom att det
bokförda bruttovärdet av de obetalda ford-
ringarna multipliceras med den förväntade
förlustandelen. Förändringar i förväntade
kreditförluster bokförs i resultatet.
Segmentrapportering
Enligt grundprincipen i standarden IFRS 8
Rörelsesegment ska ett samfund ge infor-
mation som gör det möjligt för dem som
använder dess bokslut att bedöma arten
och de ekonomiska konsekvenserna av
sina affärsverksamheter och ekonomiska
förhållanden. Enligt definitionen i stan-
darden är rörelsesegmentet en del av en
sammanslutning:
A. som bedriver affärsverksamhet som kan
ge intäkter och medföra kostnader
B. vars verksamhetsresultat samfundets
högsta operativa beslutsfattare regel-
bundet granskar för att fatta beslut om
hur resurserna ska riktas till segmentet
i fråga och för att bedöma dess resultat
och
C. om vilket separat ekonomisk informa-
tion finns att tillgå.
Enligt definitionen i standarden är det den
högsta operativa beslutsfattarens uppgift
att rikta resurser till sammanslutningens
rörelsesegment och bedöma deras resultat.
Sysselsättningsfondens uppgift är att samla
in arbetslöshetsförsäkringspremier vars
nivå har fastställts av det allmänna. Fonden
redovisar de insamlade premierna vidare,
huvudsakligen till arbetslöshetskassorna.
Genom de avgifter som insamlas bedriver
Sysselsättningsfonden konservativ inves-
teringsverksamhet för att täcka de finan-
sieringsandelar som betalas ut. Fonden
täcker också ett eventuellt underskott med
lånefinansiering.
Sysselsättningsfonden är en icke-vinstdri-
vande fond som är bunden till den offent-
liga makten. Fondens ledning följer sam-
manslutningens verksamhet som en helhet
som består av insamlade och redovisade
betalningar samt förändringar i nettoför-
mögenheten, som utgör skillnaden mellan
dessa. Fondens ledning allokerar egentli-
gen inte resurser till sammanslutningens
verksamhet eller granskar verksamhetens
resultat.
102Bokslut 2024 Noter till bokslutet
Av dessa orsaker bedömer Sysselsättnings-
fondens ledning att det inte är ändamål-
senligt att presentera segmentuppgifterna.
Presentationen av segmentuppgifter för-
bättrar inte bokslutsläsarens förmåga att
bedöma karaktären och de ekonomiska
konsekvenserna av fondens funktioner
och verksamhetsmiljö. Enligt Sysselsätt-
ningsfondens lednings bedömning framgår
karaktären och de ekonomiska konsekven-
serna av fondens verksamhet och verksam-
hetsmiljö av IFRS-bokslutet.
4 HANTERING AV FINANSIELLA RISKER
Fonden strävar efter att begränsa riskerna
i finansierings- och investeringsverksam-
heten till en sådan nivå att realiseringen
av riskerna inte orsakar fonden betydande
förluster som skulle medföra tryck på höj-
ningar av premierna eller äventyra fondens
likviditet. Sysselsättningsfondens inves-
terings- och finansieringsverksamhet och
riskgränser regleras närmare i de principer
för investeringsverksamheten som förvalt-
ningsrådet har godkänt samt i den place-
ringsplan och skuldförvaltningsplan som
styrelsen har godkänt.
Marknadsriskerna för placeringar mäts
främst med den s.k. stresstestmetoden, där
man för varje placeringsklass fastställer ett
risktal som baserar sig på historisk varia-
tion uttryckt som årlig volatilitet. Syssel-
sättningsfondens finansiella risker hänför
sig främst till placeringar och de består av
marknadsrisker, kreditrisker, motpartsris-
ker och likviditetsrisker. För att minska
den finansiella risken görs investeringar
i olika tillgångsklasser och decentrali-
seras enligt de placeringsprinciper som
förvaltningsrådet fastställt. Riskgränserna
fastställs så att realiseringen av risken
inte medför sådana förluster för fonden
som skulle medföra ett tryck på att höja
arbetslöshetsförsäkringspremierna. Deri-
vatinstrument kan användas iskyddssyfte.
Derivat användes inte under de perioder
som presenteras.
Fonden värderar alla investeringar till
verkligt värde, eftersom de uttryckligen
har klassificerats som finansiella tillgångar
som bokförs till verkligt värde med resul-
tatpåverkan. Specifikationerna av inves-
teringarna och deras verkliga värden per
klass samt principerna för fastställande av
det verkliga värdet presenteras i bilaga 15.
4.1Delkomponenter i finansieringsrisken
Marknadsrisk
Ränterisken är den huvudsakliga kompo-
nenten i marknadsrisken i anslutning till
fondens investeringar och skulder. Ränte-
placeringar (masskuldebrevs- och penning-
marknadsplaceringar) har en dominerande
roll i fondens investeringsportföljer.
Placering i placeringsinstrument kan göras
antingen direkt eller indirekt via fonder.
I slutet av rapportperioden bestod 22 %
(31.12.2023: 17 %) av investeringarna av indi-
rekta investeringar.
103Bokslut 2024 Noter till bokslutet
31.12.2024 och 31.12.2023 var placeringarnas
marknadsrisk följande:
Placeringsobjekt,
31.12.2024
Risk,
procent
Kapital,
tusen euro
Risk,
tusen euro
Bankkonton 0,50 % 116567 583
Penningmarknaden 1,00 % 473183 4735
Masskuldebrev staten och
kommunerna 4,00 % 244324 9773
Masskuldebrev banker 4,50 % 279942 12597
Masskuldebrev företag 5,00 % 250436 12522
Aktier 25,00 % 43663 10916
Alternativa placeringar 10,00 % 103356 10336
Total risk 4,07 % 1511471 61461
Placeringsobjekt,
31.12.2023
Risk,
procent
Kapital,
tusen euro
Risk,
tusen euro
Bankkonton 0,50 % 247468 1237
Penningmarknaden 1,00 % 572186 5722
Masskuldebrev staten och
kommunerna 4,00 % 419124 16765
Masskuldebrev banker 4,50 % 289759 13039
Masskuldebrev företag 5,00 % 249064 12453
Aktier 25,00 % 38997 9749
Alternativa placeringar 10,00 % 83333 8333
Total risk 3,54 % 1899931 67298
Den totala risken var 4,07 % (31.12.2023: 3,54 %) av fondens till-
gångar och 2,6 % (31.12.2023: 1,9 %) av fondens intäkter 2024. Ris-
ken i investeringsportföljen är måttlig, vilket beror på portföljens
rätt så konservativa struktur med ett relativt litet antal riskfyllda
värdepapper.
Penningmarknadsplaceringarna har i sin helhet rörlig ränta
(31.12.2023: 100 procent). Av masskuldebrevslånen var 8 procent
placeringar med rörlig ränta (31.12.2023: 7 procent). Placeringar
med rörlig ränta utsätter fondens penningflöde för ränterisk, med-
an placeringar med fast ränta utsätter fondens verkliga värde för
ränterisk.
Om euriborräntorna och räntekurvan (swapräntorna) hade varit
0,5 procentenheter högre den 31 december 2024 medan alla andra
faktorer hade varit oförändrade, skulle förändringen i nettoförmö-
genheten ha varit 9,1 miljoner euro mindre (31.12.2023: -9,8 miljoner
euro). På motsvarande sätt, om euriborräntorna och räntekurvan
(swapräntorna) hade varit 0,5 procentenheter lägre den 31 decem-
ber 2024, skulle förändringen i nettoförmögenheten ha varit 9,1
miljoner euro större (31.12.2023: 9,8 miljoner euro) högre.
104Bokslut 2024 Noter till bokslutet
Kreditrisk
Den kreditrisk som fondens investering-
ar medför hanteras med hjälp av emit-
tentspecifika limiter. Vid fastställande av
limiterna beaktas emittentens absoluta
storlek, ekonomiska ställning och fram-
tidsutsikter. Emittenternas kreditvärdighet
och utsikter följs upp kontinuerligt och
på basis av ändringarna antingen ökas
eller minskas limiterna. Som huvudsak-
liga investeringsobjekt används nordiska
banker med höga kreditbetyg, stater med
stark kreditbetyg (Finland, Tyskland, Neder-
länderna, Belgien, Frankrike, Österrike och
Sverige), huvudsakligen finska och delvis
svenska företag samt kommuner. Penning-
medel förvaras endast i banker med hög
kreditvärdighet.
I slutet av rapporteringsperioden var
spread-durationen för den kreditrisk som
ingår i placeringar 1,63 år (31.12.2023: 1,63
år).
Investeringsportföljens genomsnittli-
ga kreditbetyg bedöms med Standard &
Poor’s klassificeringsskala utifrån den
historiska kreditförlustsannolikheten.
Investeringsportföljens kreditbetyg upp-
skattas ligga ungefär på nivån BBB+ per
31.12.2024 (31.12.2023: BBB+).
Fondens investeringar består i huvud-
sak av masskuldebrevslån från stater och
banker. Deras kreditkvalitet har fastställts
med S&P:s kreditbetyg. Största delen av de
banker som är investeringsobjekt har goda
kreditbetyg. Alla regionala banker och före-
tag har inte ett officiellt kreditbetyg, varvid
deras kreditbetyg fastställs med klassifice-
ringar från tredje part.
105Bokslut 2024 Noter till bokslutet
Följande tabell beskriver Sysselsättningsfondens ränteinvesteringar och kreditkvalitet
indelat enligt klasser, siffrorna i tusen euro.
Placeringar indelade enligt emittentens
kreditbetyg
31.12.2024,
tusen euro
31.12.2024,
procent
31.12.2023,
tusen euro
31.12.2023,
procent
AAA 190409 14,0 % 272696 15,3 %
AA+ 119129 8,7 % 250698 14,1 %
AA 35981 2,6 % 13148 0,7 %
AA- 244046 17,9 % 404829 22,8 %
A+ 198707 14,6 % 174641 9,8 %
A 81482 6,0 % 77990 4,4 %
A- 81888 6,0 % 91922 5,2 %
BBB+ 85041 6,2 % 106350 6,0 %
BBB 177127 13,0 % 213420 12,0 %
BBB- 70027 5,1 % 82110 4,6 %
BB+ 4765 0,3 % 29363 1,7 %
BB 22716 1,7 % 9196 0,5 %
BB- 21264 1,6 % 4959 0,3 %
B+ 0 0,0 % 0 0,0 %
B 0 0,0 % 215 0,0 %
B- 0 0,0 % 0 0,0 %
CCC+ 0 0,0 % 0 0,0 %
CCC 0 0,0 % 0 0,0 %
NR 31847 2,3 % 46061 2,6 %
Totalt 1364429 100,0 % 1777598 100,0 %
I beloppen av Sysselsättningsfondens
arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar,
självriskpremiefordringar, samordnings-
fordringar enligt arbetsavtalslagen, för-
månsfordringar samt räntefordringar ingår
en ränterisk. Den viktigaste faktorn för att
kreditrisken ska realiseras är insolvenssi-
tuationer (konkurs, företagssanering och
skuldsanering) för kunder som är skyldiga
att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.
De faktiska kreditförlusterna för fordringar
på arbetslöshetsförsäkringspremier upp-
gick till 2,7 (4,6) miljoner euro 2024. All-
mänt taget är effektiviteten hos Sysselsätt-
ningsfondens indrivning utmärkt.
106Bokslut 2024 Noter till bokslutet
Likviditetsrisk
Fonden strävar efter att hantera likviditetsrisken på följande sätt:
1. Placeringar som kan realiseras i likvida medel
2. Kort upplåning
3. Rimlig nivå på arbetslöshetsförsäkringspremierna och höjning
enligt behov
För tryggande av likviditeten hålls vid ränteplaceringar som är
kortare än ett år medel till ett belopp som motsvarar utgifterna för
minst en månad. När likviditetsbufferten minskar under denna
gräns, används kortfristiga lån för att fylla tillfälliga betalningsun-
derskott. För detta ändamål har fonden ett företagscertifikatspro-
gram till ett värde av 300 miljoner euro (31.12.2023: 300 miljoner
euro), som är helt oanvänt. Dessutom har fonden kommitterade
revolverande lån (RCF) på sammanlagt 600 miljoner euro med fyra
banker (31.12.2023: 600 miljoner euro). Företagscertifikatprogram-
met och de revolverande kreditlimiterna var helt oanvända i slutet
av 2023 och i slutet av 2024.
Siffrorna i tabellerna anges i miljoner euro.
Oanvända bindande kreditlimiter 31.12.2024 31.12.2023
Limit för banklån RCF som förfaller efter mer än
ett år 600 600
Totalt 600 600
Oanvända icke-bindande kreditlimiter 31.12.2024 31.12.2023
Företagscertifikatsprogram 300 300
Totalt 300 300
Sysselsättningsfonden har tryggat sin låneupptagningsförmåga
också genom att hålla uppe kreditbetyget. Sysselsättningsfonden
har följande emittentkreditbetyg som fastställts av Standard &
Poor (15.7.2024):
• Långfristigt kreditbetyg AA+, stabila utsikter
• Kortfristigt kreditbetyg A-1+, stabila utsikter
Sysselsättningsfonden använde skuldfinansiering år 2024. I slutet
av rapportperioden var 600 miljoner euro av masskuldebrevlån i
användning (31.12.2023 600 miljoner euro).
107Bokslut 2024 Noter till bokslutet
Räntebindningstider för skulder
Räntebindningstiderna för de skulder som ingick i nettoförmögenhetskalkylen framgår av tabellen nedan.
Lån, 31.12.2024 Nominellt värde mn euro Räntebindningstid i år Ränteprocent Förfallodag Kreditvärdering
Masskuldebrevslån 2027 600 2,46 0,01 % 16.6.2027 AA+
Totalt 600 2,46
Lån, 31.12.2023 Nominellt värde mn euro Räntebindningstid i år Ränteprocent Förfallodag Kreditvärdering
Masskuldebrevslån 2027 600 3,46 0,01 % 16.6.2027 AA+
Totalt 600 3,46
108Bokslut 2024 Noter till bokslutet
Löptider för finansieringsskulder
I följande tabeller presenteras fondens finansiella skulder indelade i grupper enligt de återstående avtalsbaserade löptiderna. Siffrorna
anges i tusen euro.
Finansiella skulder, 31.12.2024
Under
6 mån. 6–12 mån. 1–3 år 4–7 år
Avtalsbaserade
penningflöden totalt
Bokföringsvärde
tillgångar (-) / skulder
Leverantörsskulder 2261 0 0 0 2261 2261
Lån 60 0 600120 0 600180 599411
Skulder gällande
nyttjanderättstillgångar 368 283 1095 523 2268 2930
Totalt 2689 283 601215 523 604709 604601
Finansiella skulder, 31.12.2023
Under
6 mån. 6–12 mån. 1–3 år 4–7 år
Avtalsbaserade
penningflöden totalt
Bokföringsvärde
tillgångar (-) / skulder
Leverantörsskulder 2319 0 0 0 2319 2319
Lån 60 0 120 600060 600240 598638
Skulder gällande
nyttjanderättstillgångar 377 375 1482 1446 3680 3419
Totalt 2756 375 1602 601506 606239 604376
109Bokslut 2024 Noter till bokslutet
4.2 Konjunkturbuffert
Enligt 3 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner har
Sysselsättningsfonden, för att trygga likviditeten och balansera
ändringar iarbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av prog-
nostiserbara nationalekonomiska konjunkturfluktuationer, en
konjunkturbuffert. Konjunkturbufferten utgör skillnaden mellan
fondens tillgångar och skulder. Vid fastställandet av arbetslös-
hetsförsäkringspremierna kan prognosen för maximibeloppet av
konjunkturbuffertens tillgångar eller skulder vara högst det belopp
som motsvarar utgifterna för en arbetslöshetsgrad på sex procent-
enheter. Enligt lagen kan konjunkturbufferten vid beslut om nivån
på arbetslöshetsförsäkringspremien enligt prognosen överskrida
maximibeloppet av medlen under två år under en gransknings-
period på tre år för att säkerställa en jämn premieutveckling. Då
får arbetslöshetsförsäkringspremierna dock inte fastställas till ett
högre belopp än året innan. Maximibeloppet på konjunkturbuffer-
ten beräknas baserat på siffrorna i bokslutet. Placeringen av medel
i bufferten regleras i fondens principer för investeringsverksamhet
och skuldfinansiering och i den placeringsplan som fastställs årli-
gen. Användningen av skuldfinansiering regleras i samma princi-
per och dessutom i skuldhanteringsplanen.
Buffertens, dvs. nettoförmögenhetens, maximibelopp beräknas
så att de årliga utgifter som Sysselsättningsfonden ansvarar för
divideras med den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten för året
i fråga och multipliceras med 6. Tabellen nedan visar konjunktur-
buffertens belopp samt buffertens maximi- och minimibelopp som
avses i lagen.
Siffrorna anges i miljoner euro.
Konjunkturbuffert 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Belopp 1272 2021
Maximibelopp 1726 1861
Minimibelopp -1726 -1861
110Bokslut 2024 Noter till bokslutet
5 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER
Siffrorna anges i tusen euro.
Arbetslöshetsförsäkringspremier enligt
premieslag 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier
Arbetsgivares försäkringspremier 763976 1409566
Ersättning för utbildningsersättning -11513 -10244
Finansministeriets redovisning av
utbildningsersättningar 11513 10244
Arbetsgivares försäkringspremier, delägare 1018 2012
Totalt 764994 1411578
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier
Löntagares försäkringspremier 803672 1486405
Löntagares försäkringspremier, delägare 1630 2876
Totalt 805302 1489281
Indrivningskostnadsintäkter och kreditförluster
Dröjsmåls- och övertidsränta för
arbetsgivaravgifterna 366 513
Dröjsmåls- och övertidsränta för
löntagaravgifterna 2 502
Indrivningskostnadsintäkter 530 439
Totalt 898 1455
Arbetslöshetsförsäkringspremier enligt
premieslag 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Arbetsgivarens självrisk- och omställningsskyddspremier
Självriskpremier 7484 15637
Omställningsskyddspremier 16405 5970
Periodisering -207 -1188
Totalt 23682 20419
Avdrag enligt arbetsavtalslagen (AAL)
Avdrag och permitteringsintäkter enligt AAL 855 915
Redovisning till Social- och
hälsovårdsministeriet (SHM) -297 -538
Totalt 559 377
Social- och hälsoministeriets (SHM) redovisning
Inkomstrelaterad dagpenning 727940 690817
Alterneringsersättning 20063 10507
Utjämningsrat från föregående år -1059 -1056
Vuxenutbildningsförmåner 4772 4084
Totalt 751716 704352
Arbetslöshetsförsäkringspremier totalt 2347151 3627462
111Bokslut 2024 Noter till bokslutet
6 BETALDA FINANSIERINGSANDELAR
Siffrorna anges i tusen euro.
Finansieringsandelar 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Sysselsättningsfondens andelar som betalats till arbetslöshetskassorna
Annan inkomstrelaterad dagpenning -696049 -653539
Dagpenning för tilläggsdag -126484 -147060
Omställningspenning -12237 -5037
Permitteringsdagpenning -368640 -270200
Alterneringsersättning -26836 -13358
Förvaltningskostnadsersättning -9400 -10873
Föregående års utjämningsavgift 1557 1615
Totalt -1238089
-1098453
Statsandelar som betalats till arbetslöshetskassorna
Annan inkomstrelaterad dagpenning -714104 -676196
Alterneringsersättning -20063 -10507
Arbetslöshetsdagpenning/företagare -6470 -6261
Förvaltningskostnadsersättning -7366 -8360
Föregående års utjämningsavgift 1057 1056
Totalt -746946
-700268
Pensionsskyddscentralen
Föregående års utjämningsavgift -8627 31310
Premie under innevarande räkenskapsperiod -713566 -631000
Totalt -722193 -599690
Statens Pensionsfond
Föregående års utjämningsavgift -266 378
Premie under innevarande räkenskapsperiod -9427 -7942
Totalt -9693 -7564
Finansieringsandelar 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Folkpensionsanstalten
Föregående års utjämningsavgift 0 29
Grundskydd, förhöjningsdel -167300 -262910
Omställningsskydd -200 -65
Totalt -167500
-262947
Vuxenutbildningsförmåner
Stipendier -9555 -11827
Vuxenutbildningsstöd -202655 -189303
Indrivningskostnader för förmåner -4 -5
Totalt -212214
-201135
Arbets- och näringsministeriet
Föregående års utjämningsavgift 0 0
Premie under innevarande
räkenskapsperiod -26674 -29779
UF omställningsskydd -5134
-381
Totalt -31808 -30159
Fakturering av arbetslöshetsskydd i medlemsstaterna
Medlemsstaternas fakturering -164 -52
Fondens fakturering 54 43
Totalt -109 -9
Betalda finansieringsandelar totalt -3128553 -2900224
112Bokslut 2024 Noter till bokslutet
7 FÖRVALTNINGSKOSTNADER
Siffrorna anges i tusen euro.
Förvaltningskostnader enligt
kostnadsslag 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Personalkostnader
Löner,arvodenochförmåner -11074 -10073
Pensionskostnader–avgiftsbaserade
arrangemang -1921 -1730
Lönebikostnader -267 -395
Totalt -13262 -12198
Övriga förvaltningskostnader
IT-kostnader -7522 -7798
Övriga personalkostnader -731 -763
Kostnader för kontorsutrymmen -100 -109
Kontorskostnader -1576 -1751
Övriga kostnader -9669 -8450
Avskrivningar -1208 -2361
Totalt -20806 -21231
Arvoden till revisorer
Lagstadgadrevision -93 -98
Totalt -93 -98
Förvaltningskostnadertotalt -34161 -33528
Antal anställda 31.12.2024 31.12.2023
Ordinarie anställda 137 168
Visstidsanställda 3 7
Totalt 140 175
113Bokslut 2024 Noter till bokslutet
8 FINANSIERINGSKOSTNADER
Siffrorna anges i tusen euro.
Finansieringskostnader enligt kostnadsslag 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Kostnader för lånefinansiering
Limitarvoden -915 -899
Periodisering av låneutgifter -79 -163
Räntekostnader för lån -416 11
Kostnader för lånefinansiering totalt -1410 -1051
Diskontering av Pensionsskyddscentralens
finansieringsandelar -35 -394
Diskontering av Statens Pensionsfonds
finansieringsandelar 0 151
Finansieringskostnader totalt -1445 -1293
114Bokslut 2024 Noter till bokslutet
9 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Siffrorna anges i tusen euro.
Förändringar i materiella tillgångar IFRS 16 nyttjanderättstillgångar Totalt
Anskaffningsutgift 1.1.2024 4431 4431
Tillägg 239 239
Anskaffningsutgift 31.12.2024 4670 4670
Ackumulerade avskrivningar 1.1.2024 1221 1221
Avskrivningar under räkenskapsperioden 698 698
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2024 1919 1919
Bokföringsvärde 1.1.2024 3210 3210
Bokföringsvärde 31.12.2024 2752 2752
Förändringar i materiella tillgångar IFRS 16 nyttjanderättstillgångar Totalt
Anskaffningsutgift 1.1.2023 3933 3933
Tillägg 498 498
Anskaffningsutgift 31.12.2023 4431 4431
Ackumulerade avskrivningar 1.1.2023 568 568
Avskrivningar under räkenskapsperioden 653 653
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2023 1221 1221
Bokföringsvärde 1.1.2023 3365 3365
Bokföringsvärde 31.12.2023 3210 3210
115Bokslut 2024 Noter till bokslutet
10 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
Siffrorna anges i tusen euro.
Förändringar i immateriella tillgångar Programvara Utgifter för programvaruutveckling Pågående immateriella tillgångar* Totalt
Anskaffningsutgift 1.1.2024 910 14981 0 15891
Tillägg 0 0 0 0
Överföringar mellan poster 0 0 0 0
Anskaffningsutgift 31.12.2024 910 14981 0 15891
Ackumulerade avskrivningar 1.1.2024 910 14107 0 15017
Avskrivningar under räkenskapsperioden 0 510 0 510
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2024 910 14617 0 15527
Bokföringsvärde 1.1.2024 0 872 0 872
Bokföringsvärde 31.12.2024 0 363 0 362
Förändringar i immateriella tillgångar Programvara Utgifter för programvaruutveckling Pågående immateriella tillgångar* Totalt
Anskaffningsutgift 1.1.2023 910 13892 1088 15891
Tillägg 0 0 0 0
Överföringar mellan poster 0 1088 -1088 0
Anskaffningsutgift 31.12.2023 910 14981 0 15891
Ackumulerade avskrivningar 1.1.2023 897 12412 0 13309
Avskrivningar under räkenskapsperioden 13 1695 0 1708
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2023 910 14107 0 15017
Bokföringsvärde 1.1.2023 13 1479 1088 2581
Bokföringsvärde 31.12.2023 0 872 0 872
* Pågående immateriella tillgångar består av aktiverade utvecklingsutgifter och utgör en internt åstadkommen immateriell tillgång. År 2024 fanns inga utvecklingsut-
gifter att aktivera
116Bokslut 2024 Noter till bokslutet
11 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIEFORDRINGAR OCH -SKULDER
Siffrorna anges i tusen euro.
Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 31.12.2024 31.12.2023
Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 15123 13948
Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar,
kreditförlustreservering -2815 -2119
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 6986 7774
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar, kreditförlustreservering -5439 -4412
Dröjsmålsränte-ochindrivningskostnadsfordringar 483 1377
Dröjsmålsränte-ochindrivningskostnadsfordringar, kreditförlustreservering -305 -410
Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 14032 16158
Periodiserade arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar 401914 730652
Arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar totalt 415947 746810
Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder 31.12.2024 31.12.2023
Förskottspremier 0 290
Återbäringspremier 307 1154
Arbetslöshetsförsäkringspremieskulder totalt 307 1444
117Bokslut 2024 Noter till bokslutet
12 FÖRVÄNTADE LIVSLÅNGA KREDITFÖRLUSTER FÖR ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE-
FORDRINGAR OCH FÖR VUXENUTBILDNINGSFÖRMÅNER SOM ÅTERKRÄVS (IFRS 9)
Siffrorna anges i tusen euro.
Ändringar i
förväntade
kreditförluster
Arbetsgivares
arbetslöshetsförsäkrings-
premiefordringar
Löntagares
arbetslöshetsförsäkrings-
premiefordringar
Dröjsmålsränte- och
indrivningskostnads-
fordringar på
arbetslöshetsförsäk-
ringspremier
Självrisk och
fordringar
enligt arbets-
avtalslagen
Vuxenutbildnings-
förmåner som återkrävas Totalt
1.1.2024 -2119 -4412 -410 -271 -221 -7433
Ändring -696 -1027 105 -23 35 -1606
31.12.2024 -2815 -5439 -305 -295 -185 -9039
Ändringar i
förväntade
kreditförluster
Arbetsgivares
arbetslöshetsförsäkrings-
premiefordringar
Löntagares
arbetslöshetsförsäkrings-
premiefordringar
Dröjsmålsränte- och
indrivningskostnads-
fordringar på
arbetslöshetsförsäk-
ringspremier
Självrisk och
fordringar
enligt arbets-
avtalslagen
Vuxenutbildnings-
förmåner som återkrävas Totalt
1.1.2023 -1856 -4209 -505 -457 -156 -7183
Ändring -263 -203 95 186 -65 -250
31.12.2023 -2119 -4412 -410 -271 -221 -7433
118Bokslut 2024 Noter till bokslutet
13 ÖVRIGA FORDRINGAR
Siffrorna anges i tusen euro.
Kortfristiga övriga fordringar 31.12.2024 31.12.2023
Fordringar hos arbetslöshetskassor 10483 28948
Omställningsskyddsfordringar 2421 3080
Pensionsskyddscentralen krediteringsränta 0 11853
Fordringar på vuxenutbildningsförmåner 1288 1474
Vuxenutbildningsförmåner, kreditförlustreservering -185 -221
Arbetsgivares självriskfordringar och ersättningsfordringar enligt arbetsavtalslagen 877 939
Självrisk och fordringar enligt arbetsavtalslagen, kreditförlustreservering -295 -271
Fordringar hos Statens Pensionsfond 0 151
FordringarhosSocial- och hälsovårdsministeriet 12035 1326
Fordringar hos FPA 728 17514
Förskottspremier 533 776
Värdepapper i clearing 0 42979
Skattefordringar 9 17
Kortfristigaövrigafordringartotalt 27895 108567
119Bokslut 2024 Noter till bokslutet
14 NETTOVINSTER VÄRDERADE TILL INVESTERINGSTILLGÅNGARNAS VERKLIGA VÄRDE
Siffrorna anges i tusen euro.
Intäkts- och kostnadsslag 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Dividendintäkter 2161 2438
Försäljningsvinster 14090 6528
Övriga intäkter 3519 4381
Ränteintäkter netto 35807 29859
Värdeförändringar netto 17773 36768
Försäljningsförluster -4614 -9034
Övriga kostnader -429 -298
Nettoavkastning från investeringsverksamheten totalt 68308 70642
120Bokslut 2024 Noter till bokslutet
15 INVESTERINGSTILLGÅNGAR
Investeringstillgångarnas finansieringstillgångar har klassificerats
till verkligt värde med resultatpåverkan som uttryckligen klassi-
ficerade finansieringstillgångar och värderas till verkligt värde.
Värderingen av dessa grundar sig i huvudsak på offentliga pris-
noteringar eller värderingar, vilka grundar sig på den tillgängliga
marknadsinformationen. Finansiella instrument som värderats till
verkligt värde har grupperats enligt tre hierarkiska nivåer utifrån
om den marknad där instrumenten är föremål för handel fungerar
och om indata som används i värderingsmetoderna objektivt kan
verifieras på marknaden på följande sätt:
På nivå 1 grundar sig värderingen av instrumentet på det pris som
noterats på en fungerande marknad och som används ivärdering-
en av exakt likadana finansiella tillgångar eller skulder.
På nivå 2 används vid värderingen av instrumentet som indata
dessutom andra verifierbara priser än de som noterats på en fung-
erande marknad, antingen direkt eller härlett från dem, med hjälp
av värderingstekniker.
På nivå 3 grundar sig värderingen på andra än verifierbara
marknadsuppgifter.
121Bokslut 2024 Noter till bokslutet
Placeringstillgångar per kategori av finansiella instrument indelade i hierarkinivåer enligt verkligt värde
Under räkenskapsperioden har inga överföringar skett mellan hierarkins nivåer. Siffrorna anges i tusen euro.
Kategorier av finansiella instrument,
31.12.2024 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Stats- och kommunobligationer 244324 19687 0 264011
Bankobligationer 269667 0 0 269667
Företagsobligationer 220259 0 0 220259
Fond- och aktieplaceringar 200762 0 0 200762
Mezzanine-fonder 0 0 199 199
Depositioner 0 94447 0 94447
Placeringscertifikat 0 99589 0 99589
Kommuncertifikat 0 1995 0 1995
Företagscertifikat 0 140818 0 140818
Alternativa placeringar 0 0 103157 103157
Totalt 935012 356536 103356 1394904
Kategorier av finansiella instrument,
31.12.2023 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Stats- och kommunobligationer 419124 29828 0 448952
Bankobligationer 279951 0 0 279951
Företagsobligationer 234375 0 0 234375
Fond- och aktieplaceringar 177513 13810 0 191323
Mezzanine-fonder 0 0 829 829
Depositioner 0 62180 0 62180
Placeringscertifikat 0 154908 0 154908
Kommuncertifikat 0 19452 0 19452
Företagscertifikat 0 177994 0 177994
Alternativa placeringar 0 0 82504 82504
Totalt 1110963 458172 83333 1652468
122Bokslut 2024 Noter till bokslutet
Förändringar i finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde på nivå 3. Siffrorna anges i tusen euro.
Kategorier av finansiella
instrument 1.1.2024
Icke-realiserade
vinster/förluster
Realiserade
vinster/förluster Köp Försäljning 31.12.2024
Mezzanine-fonder 829 1470 -1704 0 -396 199
Alternativa placeringar 82504 -994 323 21532 -208 103157
Totalt 83333 476 -1 381 21532 -604 103356
Kategorier av finansiella
instrument 1.1.2023
Icke-realiserade
vinster/förluster
Realiserade
vinster/förluster Köp Försäljning 31.12.2023
Mezzanine-fonder 1030 218 0 2 -421 829
Alternativa placeringar 73928 -4061 51 12637 -51 82504
Totalt 74958 -3843 51 12639 -472 83333
Insättningar, placerings- samt företags- och kommuncertifikat som
klassificerats på nivå 2 har värderats med metoden för diskonte-
rade penningflöden utifrån rapporteringsdagarnas euribor- eller
swapkurva samt terminskurs till den del element från främmande
valuta ingår. Utifrån ledningens prövning har diskonteringsfaktorn
korrigerats med inverkan av förändringen i placeringsobjektets
kreditrisk. Rättelsen har inte haft någon betydande inverkan.
Placeringar på nivå 3 är mezzanine-fonder, vars värdering grundar
sig på fondbolagets värdering. Placeringsfonderna har värderats
till det substansvärde som förvaltaren uppgett och som baserar sig
på rapporteringsdagen och de har klassificerats på nivå 1, 2 eller 3
på basis av aktiviteten på fondens marknad och deras eftermark-
nadsduglighet. Aktieplaceringarna har noterats på Helsingfors-
börsen och de har klassificerats på nivå 1. Aktieplaceringarna är
obetydliga.
123Bokslut 2024 Noter till bokslutet
16 LIKVIDA MEDEL
Siffrorna anges i tusen euro.
Likvida medel 31.12.2024 31.12.2023
Bankkonton 118538 216479
Likvidamedeltotalt 118538 216479
17 LÅN
Siffrorna anges i tusen euro.
Långfristiga lån 31.12.2024 31.12.2023
Sysselsättningsfonden masskuldebrevslån 599106 598638
Långfristigalåntotalt 599106 598638
124Bokslut 2024 Noter till bokslutet
18 ÖVRIGA SKULDER
Siffrorna anges i tusen euro.
Övriga skulder 31.12.2024 31.12.2023
Leverantörsskulder 2261 2319
Resultatregleringar 2485 12574
Periodisering av vuxenutbildningsstöd 12574 18593
Periodisering av självriskpremieintäkter 9606 9668
Pensionsskyddscentralens kapitalperiodisering 66 3000
Pensionsskyddscentralen debiteringsränta 0 11975
Arbets- och näringsministeriet, periodisering av lönegaranti 26674 29779
Social- och hälsovårdsministeriet skuld 19391 0
Arbetsavtalslagen SHM-andel 418 540
Periodisering av förvaltningskostnader 644 1009
Skulder till Statens pensionsfond 1999 0
Skulder UF-centret 1731 0
Skulder till arbetslöshetskassorna 3099 8866
Semesterlöneskuld 1392 1378
Hyresavtalsskuld 2930 3419
Förskottsinnehållningsskuldförvuxenutbildningsförmåner 3380 4137
Ränteperiodiseringar 0 33
Övriga skulder totalt 88651 107289
125Bokslut 2024 Noter till bokslutet
19 ANSVAR OCH FORDRINGAR UTANFÖR
NETTOFÖRMÖGENHETSKALKYLEN
Siffrorna anges i tusen euro.
Placeringsförbindelser 31.12.2024 31.12.2023
Total förbindelse 2250 5250
Utfall -2169 -5058
Investeringsförbindelser sammanlagt 81 192
Investeringsfonder efterlyser investeringar utifrån fondens inves-
teringsbehov. Förbindelserna har ingen förfallodag.
Hyresfordringar
Fonden har hyrt kontors- och lagerutrymmen samt tre fordon med
hyresavtal som inte kan upplösas. De återstående hyresavtalsti-
derna för fordonen är 2 år och 10 månader, 1 år och 8 månader samt
1 år och 11 månader. Vid bokslutstidpunkten återstår 1 år och 3 må-
nader av kontorets och lagerutrymmenas hyrestid, varefter avtalet
kan hävas med 9 månaders uppsägningstid. En del av kontorslo-
kalerna kan frigöras genom att avtalet hävs till denna del så att det
upphör att gälla under 2025 med en uppsägningstid på 3 månader.
126Bokslut 2024 Noter till bokslutet
20 NÄRKRETS
Till fondens närmaste krets hör förvaltningsrådet, styrelsen och
ledningsgruppen. Statsrådet utnämner Sysselsättningsfondens
förvaltningsråd på framställning av arbetsmarknadsparterna.
Förvaltningsrådet gör en framställning om arbetslöshetsförsäk-
ringspremier vid sitt höstmöte. Förvaltningsrådet utser fondens
styrelse. Sysselsättningsfondens verksamhet övervakas av Finans-
inspektionen. Dessutom har Social- och hälsovårdsministeriet rätt
att få information om fondens verksamhet.
Statsandelen som redovisas till arbetslöshetskassorna fås från
Social- och hälsovårdsministeriet. Fonden redovisar regelbundet
betalningar till Pensionsskyddscentralen, Statens Pensionsfond,
Folkpensionsanstalten samt Arbets- och näringsministeriet.
Regleringen om närstående i aktiebolagslagen lämpar sig inte för
Sysselsättningsfondens verksamhet, men Sysselsättningsfon-
den följer IFRS-standarderna och anvisningarna om närstående-
transaktioner i enlighet med dem (IAS 24). Till personer som hör
till Sysselsättningsfondens närståendekrets räknas medlemmar
och suppleanter i styrelsen och förvaltningsrådet, verkställande
direktören och dennes ställföreträdare och medlemmarna i led-
ningsgruppen samt ovan nämnda personers familjemedlemmar
eller andra nära släktingar eller sammanslutningar som dessa har
bestämmande inflytande i. Transaktioner där en part är en person
som hör till närkretsen behandlas i enlighet med anvisningarna
om närkretsen som styrelsen godkänt. Inga väsentliga närstående-
transaktioner har förekommit under kalenderåret 2024.
I tabellen nedan presenteras en sammanfattning av löner, arvoden
och förmåner till närkretsen. Siffrorna anges i tusen euro och utan
lönebikostnader. Närmare specifikationer per organ finns i avsnit-
tet Belöningsrapport i årsberättelsen.
Styrelsens och förvaltningsrådets
arvoden och övriga förmåner 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Löner, arvoden och förmåner 170 158
Pensionskostnader – avgiftsbaserade
arrangemang 30 28
Totalt 200 185
Ledningsgruppens löner och arvoden
(med undantag av verkställande
direktören) 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Löner, arvoden och förmåner 569 546
Pensionskostnader – avgiftsbaserade
arrangemang 134 97
Totalt 703 643
Verkställande direktörens löner och
arvoden 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Löner, arvoden och förmåner 190 188
Pensionskostnader – avgiftsbaserade
arrangemang 34 33
Totalt 224 221
127Bokslut 2024
UNDERSKRIFTER I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN OCH BOKSLUTET
Styrelsens och verkställande direktörens yttrande
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att:
• Bokslutet som har upprättats i enlighet med internationella IFRS-redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, ger en
rättvisande bild av tillgångarna, förpliktelserna, den ekonomiska ställningen samt resultatet i fråga om fonden.
• Det i verksamhetsberättelsen ingår en redogörelse som ger en sanningsenlig bild av utvecklingen och resultatet av affärsverksamheten
inom fonden samt en beskrivning av de mest relevanta riskerna och osäkerhetsfaktorerna och fondens ställning i övrigt.
Helsingfors den 25 februari 2025
Markku Jalonen,
ordförande
Saana Siekkinen,
vice ordförande
Tuomas Aarto
Taina Ahvenjärvi
Minna Etu-Seppälä
Minna Helle
Ilkka Kaukoranta
Patrizio Lainà
Henrika Nybondas-Kangas
Antti Palola
Pekka Piispanen
Vesa Rantahalvari
Heikki Taulu
Pirjo Väänänen
Janne Metsämäki,
verkställande direktör
Underskrifter
128Bokslut 2024
BOKSLUTSANTECKNING
En berättelse över utförd revision har idag avgetts.
Helsingfors den 27 februari 2025
KPMG Oy Ab
Marcus Tötterman
CGR
Bokslutsanteckning
129Bokslut 2024
Revisionsberättelse
Till Sysselsättningsfondens förvaltningsråd
REVISION AV BOKSLUTET
Uttalande
Vi har utfört en revision av bokslutet
för Sysselsättningsfonden (FO-nummer
1098099-7) för räkenskapsperioden 1.1–
31.12.2024. Bokslutet omfattar kalkyl över
nettoförmögenhet, kalkyl över ändringen
av nettoförmögenheten, kassaflödeskalkyl
och noter, inklusive en sammanfattning av
de viktigaste principerna för upprättande
av bokslutet.
Enligt vår uppfattning ger bokslutet en rätt-
visande bild av fondens ekonomiska ställ-
ning och av resultatet av dess verksamhet
och kassaflöden för året i enlighet med in-
ternationella IFRS-redovisningsstandarder,
så som de antagits av EU och det uppfyller
de lagstadgade kraven.
Vårt uttalande i denna rapport är förenligt
med innehållet i den kompletterande rap-
port som överlämnats till fondens styrelse.
Grund för uttalandet
Vi har utfört vår revision i enlighet med god
revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt
god revisionssed beskrivs närmare i av-
snittet Revisorns ansvar för revisionen av
bokslutet.
Vi är oberoende i förhållande till fonden
enligt de etiska kraven i Finland som gäller
den av oss utförda revisionen och vi har
i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar
enligt dessa.
Vi har inte tillhandahållit fonden några
andra tjänster än revisionstjänster.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhäm-
tat är tillräckliga och ändamålsenliga som
grund för våra uttalanden.
Materialitet
Den tillämpande materialiteten påverkar
omfattningen av revisionen. Materialite-
ten har bestämts på basen professionellt
omdöme och styr valet av revisionsåtgär-
der, tidpunkten för och omfattningen av
revisionen samt bedömningen av noterade
felaktigheter i förhållandet till bokslutet
som helhet. Nivån på den av oss bestämda
materialiteten baserar sig på vår bedöm-
ning av storleken av felaktigheter som
ensamma eller tillsammans rimligen kan
anses inverka på ekonomiska beslut som
användare av bokslutet gör. Vi har också
tagit i betraktande felaktigheter och/eller
potentiella felaktigheter vilka på grund av
kvalitativa faktorer enligt vår uppfattning
är materiella för användarna av bokslutet.
Revisionsberättelse
130Bokslut 2024 Revisionsberättelse
För revisionen särskilt
betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revision-
en är de områden som enligt vår professio-
nella bedömning var de mest betydelsefulla
för räkenskapsperiodens revision. Dessa
områden behandlades inom ramen för revi-
sionen av, och i vårt ställningstagande till
bokslutet som helhet, men vi ger inga separa-
ta uttalanden om dessa områden. De viktigas-
te bedömda riskerna för väsentliga felaktig-
heter som avses i EU förordningens 537/2014
artikel 10.2c är inkluderade i beskrivningarna
av för revisionen särskilt betydelsefulla om-
råden nedan.
Vid vår revision har vi beaktat risken att led-
ningen förbigår kontroller. Detta har omfattat
en bedömning av om det finns indikationer
på ledningens medvetna förhållande till
dessa, vilket kan medföra en väsentlig risk
för felaktigheter till följd av oegentligheter.
För revisionen särskilt betydelsefulla områden Hur ifrågavarande områden beaktats i revisionen
Fastställande och uppbärande av arbetslöshetsförsäkringspremier (principer för upprättande av bokslut och
not 5)
• Fastställande och uppbärande av arbetslöshets-
försäkringspremier är Sysselsättningsfondens
lagstadgade uppgift och arbetslöshetsförsäkrings-
premier som presenteras i bokslutets kalkyl över
ändringen i nettoförmögenheten, uppgår till 1,6
miljarder euro för räkenskapsperioden 2024.
• Arbetslöshetsförsäkringspremierna skall faststäl-
las på ett sådant sätt att Sysselsättningsfonden
kan klara av de åtaganden som den ansvarar för.
Arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställs det
föregående året för ett kalenderår åt gången.
• Sysselsättningsfonden framställer beloppen för
arbetslöshetsförsäkringspremier, vilka utgör
betalningsbeslut och uppbär betalningar baserat
på betalningsprocent som godkänts av riksdagen
och utbetalda löneuppgifterna som arbetsgivare
har anmält till inkomstregistret.
• Sysselsättningsfonden övervakar försummelser
av arbetslöshetsförsäkringspremiernas
betalningsskyldighet.
• Eftersom beloppet av arbetslöshetsförsäkrings-
premier är av väsentlig betydelse för bokslutet och
fastställandet och uppbärandet av premier hänför
sig till lagstadgade krav, är detta ett område av
särskilt betydelse för revisionen.
• Våra revisionsinsatser har inbegripit genomgång
av processen för fastställande av arbetslös-
hetsförsäkringspremier och bedömning av
kontrollmiljön.
• Vi har bedömt processen för fakturering,
indrivning och övervakning av arbetslöshetsför-
säkringspremier samt utfört substansgranskning
av transaktionsflöden.
• Vi har bedömt och testat kontroller som hänför sig
till fastställande och mottagande av premier samt
övervakning av betalningar.
• Vi har säkerställt korrektheten av betalningspro-
centuppgifterna inom Sysselsättningsfondens
system.
• Vi har gjort oss förtrogna med förfaranden
gällande periodisering av arbetslöshetsför-
säkringspremier enligt prestationsprincip
och beräkning av nedskrivningar av
arbetslöshetsförsäkringspremiefordringar.
• Revisionen har även innefattat genomgång av
övervakning och ändringshantering av centrala
dataflöden och transaktioners behandling samt
dataöverföring mellan system.
131Bokslut 2024 Revisionsberättelse
Styrelsens och verkställande
direktörens ansvar för bokslutet
Styrelsen och verkställande direktören
ansvarar för upprättandet av bokslutet och
för att bokslutet ger en rättvisande bild
enligt internationella IFRS-redovisnings-
standarder, så som de antagits av EU samt
uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen
och verkställande direktören ansvarar även
för den interna kontroll som de bedömer är
nödvändig för att upprätta ett bokslut som
inte innehåller några väsentliga felaktighe-
ter, vare sig dessa beror på oegentligheter
eller på misstag.
Vid upprättandet av bokslutet ansvarar
styrelsen och verkställande direktören
för bedömningen av fondens förmåga att
fortsätta verksamheten. De upplyser, när så
är tillämpligt, om förhållanden som kan på-
verka förmågan att fortsätta verksamheten
och att använda antagandet om fortsatt
drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas
dock inte om man avser att likvidera fon-
den, upphöra med verksamheten eller inte
har något annat realistiskt alternativ än att
göra något av detta.
Revisorns ansvar för
revisionen av bokslutet
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av
säkerhet om huruvida bokslutet som helhet
innehåller några väsentliga felaktigheter,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på misstag, och att lämna en revisionsbe-
rättelse som innehåller våra uttalanden.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet,
men är ingen garanti för att en revision
som utförs enligt god revisionssed alltid
kommer att upptäcka en väsentlig felaktig-
het om en sådan finns. Felaktigheter kan
uppstå på grund av oegentligheter eller
misstag och anses vara väsentliga om de
enskilt eller tillsammans rimligen kan för-
väntas påverka de ekonomiska beslut som
användare fattar med grund i bokslutet.
Som del av en revision enligt god revisions-
sed använder vi professionellt omdöme och
har en professionellt skeptisk inställning
under hela revisionen. Dessutom:
• Identifierar och bedömer vi riskerna
för väsentliga felaktigheter i bokslutet,
vare sig dessa beror på oegentligheter
eller på misstag, utformar och utför
granskningsåtgärder bland annat
utifrån dessa risker och inhämtar
revisionsbevis som är tillräckliga och
ändamålsenliga för att utgöra en grund
för våra uttalanden. Risken för att inte
upptäcka en väsentlig felaktighet till
följd av oegentligheter är högre än
för en väsentlig felaktighet som beror
på misstag, eftersom oegentligheter
kan innefatta agerande i maskopi,
förfalskning, avsiktliga utelämnanden,
felaktig information eller åsidosättande
av intern kontroll.
• Skaffar vi oss en förståelse av den del
av fondens interna kontroll som har
betydelse för vår revision för att utforma
granskningsåtgärder som är lämpliga
med hänsyn till omständigheterna, men
inte för att uttala oss om effektiviteten i
den interna kontrollen.
• Utvärderar vi lämpligheten i de
redovisningsprinciper som används
och rimligheten i ledningens
132Bokslut 2024 Revisionsberättelse
uppskattningar i redovisningen och
tillhörande upplysningar.
• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att
styrelsen och verkställande direktören
använder antagandet om fortsatt
drift vid upprättandet av bokslutet.
Vi drar också en slutsats, med grund
i de inhämtade revisionsbevisen, om
huruvida det finns någon väsentlig
osäkerhetsfaktor som avser sådana
händelser eller förhållanden som kan
leda till betydande tvivel om fondens
förmåga att fortsätta verksamheten.
Om vi drar slutsatsen att det finns
en väsentlig osäkerhetsfaktor,
måste vi i revisionsberättelsen fästa
uppmärksamheten på upplysningarna
i bokslutet om den väsentliga
osäkerhetsfaktorn eller, om sådana
upplysningar är otillräckliga, modifiera
uttalandet om bokslutet. Våra
slutsatser baseras på de revisionsbevis
som inhämtas fram till datumet för
revisionsberättelsen. Dock kan framtida
händelser eller förhållanden göra att
ett fonden inte längre kan fortsätta
verksamheten.
• Utvärderar vi den övergripande
presentationen, strukturen och
innehållet i bokslutet, däribland
upplysningarna, och om bokslutet
återger de underliggande
transaktionerna och händelserna på ett
sätt som ger en rättvisande bild.
Vi kommunicerar med dem som har ansvar
för fondens styrning avseende, bland annat,
revisionens planerade omfattning och
inriktning samt tidpunkten för den, samt
betydelsefulla iakttagelser under revision-
en, däribland eventuella betydande brister
i den interna kontrollen som vi identifierat
under revisionen.
Vi förser också dem som har ansvar för
fondens styrning med en bekräftelse om
att vi har följt relevanta yrkesetiska krav
avseende oberoende, och kommunicerar
alla relationer och andra förhållanden som
rimligen kan påverka vårt oberoende samt i
tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de frågor som kommuniceras med dem
som har ansvar för fondens styrning fast-
ställer vi vilka frågor som varit de mest
betydelsefulla för räkenskapsperiodens
revision och som därför utgör de för revi-
sionen särskilt betydelsefulla områdena.
Vi beskriver dessa områden i revisionsbe-
rättelsen såvida inte lagar eller andra för-
fattningar förhindrar upplysning om frågan
eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer
att en fråga inte ska kommuniceras i revi-
sionsberättelsen på grund av att de negati-
va konsekvenserna av att göra det rimligen
skulle väntas vara större än allmänintres-
set av denna kommunikation.
133Bokslut 2024 Revisionsberättelse
Övriga rapporteringsskyldigheter
Uppgifter om revisionsuppdraget
Sysselsättningsfonden inledde sin verk-
samhet 2019 och blev en sammanslutning
av allmänt intresse under räkenskapsperio-
den 2020. Vi har fungerat som fondens revi-
sorer sedan den inledde sin verksamhet.
Övrig information
Styrelsen och verkställande direktören
ansvarar för den övriga informationen. Den
övriga informationen omfattar verksam-
hetsberättelsen och informationen i års-
berättelsen men inkluderar inte bokslutet
eller vår revisionsberättelse.
Vårt uttalande om bokslutet täcker inte
övrig information.
Vår skyldighet är att läsa den ovan speci-
ficerade övriga informationen i samband
med revisionen av bokslutet och i samband
med detta göra en bedömning av om det
finns väsentliga motstridigheter mellan
den övriga informationen och bokslutet
eller den uppfattning vi har inhämtat under
revisionen eller om den i övrigt verkar
innehålla väsentliga felaktigheter. För verk-
samhetsberättelsens del är det ytterligare
vår skyldighet att bedöma om verksam-
hetsberättelsen har upprättats enligt de be-
stämmelser som ska följas vid upprättande
av verksamhetsberättelser.
Enligt vår uppfattning är uppgifterna i
verksamhetsberättelsen och bokslutet
enhetliga och verksamhetsberättelsen
har upprättats enligt de bestämmel-
ser som ska följas vid upprättande av
verksamhetsberättelser.
Om vi utgående från vårt arbete på den
övriga informationen, drar slutsatsen att
det förekommer en väsentlig felaktighet i
den övriga informationen, bör vi rapportera
detta. Vi har ingenting att rapportera gäl-
lande detta.
Helsingfors den 27 februari 2025
KPMG OY AB
Marcus Tötterman
CGR
