Sysselsättningsfonden har för första gången i vuxenutbildningsstödets historia utrett varför stödmottagarna har beslutat att börja studera. I undersökningen frågade man stödmottagarna hur de upplevde vuxenutbildningsstödets inverkan på deras karriär och att deras mål hade uppnåtts. Nästan 5 000 personer svarade på undersökningen.
I undersökningsresultaten Aikuiskoulutustuen koettu vaikuttavuus (Upplevd inverkan av vuxenutbildningsstödet) framhävdes branschbytesplaner, belastningen av det nuvarande arbetet och viljan att avancera i karriären som motivationsfaktorer till studierna. Respondenterna fick välja de viktigaste motivationsfaktorerna bland flera alternativ, nästan alla valde minst två motivationsfaktorer.
59 procent av respondenterna uppgav att branschbyte var en orsak att börja studera i vuxen ålder. Upp till 84 procent av respondenterna med grundskolebakgrund uppgav att branschbyte är orsaken till studierna.
Av respondenterna uppgav 68 procent att de funderat på att byta bransch. Av dem vars utbildningsbakgrund var grundskolenivå uppnådde 75 procent sina mål efter studierna.
58 procent av dem som svarade på undersökningen nämnde belastningen i det nuvarande arbetet som ett motiv att börja studera. Över hälften av dessa bedömde att de förändringar i arbetskarriären som studieledigheten och studierna möjliggör är mycket nyttiga med tanke på belastningen.
– Det huvudsakliga fyndet i undersökningen är absolut arbetets belastning och branschbytesplanerna som valts som huvudmotiv för ansökan om stöd. Fyndet var i sig inte överraskande, men dess omfattning var nog, berättar Tuulikki Saari, chef för kundrelationer vid Sysselsättningsfonden.
49 procent av respondenterna upplevde att de behövde en högre examen för att kunna avancera i sin karriär. Personer med lägre högskoleexamen upplevde oftare än andra att de behövde en högre examen för att avancera i arbetslivet (63 procent).
– I den offentliga debatten talar man om ett så kallat inriktningsproblem av vuxenutbildningsstödet, dvs. största delen av stödmottagarna är redan högskoleutbildade och lågutbildade utnyttjar stödet för lite. Vår undersökning ger också nya perspektiv på denna diskussion. När man särskilt beaktar undersökningsresultaten om arbetets belastning kan man konstatera att stödet är mycket nyttigt även för högskoleutbildade. På samma sätt styr forskningsresultaten oss att fundera över hur man kan få fler lågutbildade att utnyttja stödet. Bland dem fanns ett betydande antal respondenter som strävade efter att byta bransch genom studier. Det vore viktigt att i fortsättningen kunna stöda detta effektivare än tidigare, funderar Saari.
I fråga om löneutvecklingen går resultatet delvis i samma riktning som resultaten av tidigare undersökningar om vuxenutbildningsstöd som baserar sig på statistiska data. 21 procent av respondenterna upplevde att studieledigheten inte hade någon inverkan på löneutvecklingen. Å andra sidan upplevde 41 procent av respondenterna att studieledigheten hade en betydande inverkan på löneutvecklingen.
Av respondenterna upplevde 66 procent att studieledigheten hade en betydande inverkan på orken i arbetet efter studierna.
57 procent upplevde att studieledigheten hade en positiv inverkan på den egna sysselsättningen. Å andra sidan upplevde 14 procent att studieledigheten inte hade någon inverkan på den egna sysselsättningen.
Respondenterna fick också fritt ge respons om vuxenutbildningsstödet i enkäten. I över 3 700 responser betonades vuxenutbildningsstödets betydelse som en ekonomisk möjliggörare av branschbyte samt de perspektiv på arbetsförmågan som ligger bakom förändringsbehoven. Respondenterna berättade att de med hjälp av stödet till exempel undvikit utbrändhet och beskrev på ett mångsidigt sätt hur det nya yrket som man studerat till med stödet återställde glädjen och produktiviteten i arbetet.
– I Finland pågår en reform av den sociala tryggheten, för vilken man också har lovat lyssna på medborgarna. Jag anser att vår undersökning är ett utmärkt exempel på vilket mervärde kundernas delaktighet medför i samhällsdebatten om utvecklingen av den sociala tryggheten, säger Saari.
Undersökningen Aikuiskoulutustuen koettu vaikutus (Upplevd inverkan av vuxenutbildningsstödet) genomfördes med en webblankett 22 mars–18 april 2023. Enkäten skickades till personer som senast hade fått vuxenutbildningsstöd 2019–2021.
I undersökningen frågade man om de motiv som påverkat inledandet av studierna och bad respondenterna bedöma hur studieledigheten påverkar de egna målen. I undersökningen undersöktes den upplevda inverkan, jämförelsematerial användes inte. Varje kund fick på frågeformuläret välja en eller flera huvudmotivationsfaktorer bakom inledandet av studierna. Kunderna fick också lägga till en egen motivationsfaktor om den inte fanns färdigt i enkäten.
Antalet svar var 4965. Materialet motsvarar väl dem som får vuxenutbildningsstöd i fråga om ålder, kön och utbildningsnivå före studierna.
– Ivern hos dem som får vuxenutbildningsstöd torde vittna om att kvalitativa kundundersökningar sällan genomförs inom offentliga tjänster. Vi har varit mycket rörda av våra kunders entusiasm att få berätta om sina åsikter och deras vilja att på så sätt påverka diskussionen kring vuxenutbildningsstödet, tackar Saari.
Vuxenutbildningsstöd är ett ekonomiskt, inkomstrelaterat stöd som beviljas en arbetstagare eller företagare för studier som stöder yrkesutvecklingen. Arbetstagare och företagare kan under sin karriär utnyttja vuxenutbildningsstöd för en eller flera studier i sammanlagt 15 stödmånader, i en eller flera omgångar. Med hjälp av stödet kan man studera hela examina eller kortare utbildningar vid många läroanstalter runt om i Finland.
Sysselsättningsfonden betalade sammanlagt 177,9 (175,3) miljoner euro i vuxenutbildningsstöd till 30 124 (28 322) personer 2022. Det betalda totalbeloppet ökade med cirka 1,5 procent från 2021. Löntagarnas vuxenutbildningsstöd finansieras i sin helhet med arbetslöshetsförsäkringspremier.
